Viktiga nycklar: Så kan vi gemensamt hjälpa unga må bättre

Över 1,8 miljoner svenskar är mellan 10 och 24 år. Om bara några år kommer de att vara motorn i det svenska samhället. Vår stiftelse Idéer för livet har i över 35 år arbetat aktivt för att öka barn och ungdomars hälsa och trygghet, och hunnit stötta 4 500 förebyggande insatser. Nyligen släppte de årets Välmåenderapport.

– Vi måste tillsammans arbeta för en bättre hälsa för våra barn och unga! Den psykiska ohälsan innebär lidande för de drabbade och deras anhöriga, och den innebär också stora samhällskostnader, säger Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet, och tillägger:

–  Välmåenderapporten är ett sätt för oss att tydliggöra den kunskap och forskning som finns inom området. Vi vet att det är många som gör mycket för våra unga, men för oss är det viktigt att visa på vilka insatser som gör verklig skillnad och skapar effekt – givet att behovet är så stort.

Välmåendefaktorer

Så vad är det som gör skillnad? I rapporten lyfts olika samband fram: till exempel är att uppmuntra till en balanserad livsstil med tid för fysisk aktivitet, sociala interaktioner och tillräckligt med sömn, viktiga faktorer för att öka ungas välmående.

Rapporten utvecklar de nya rönen från forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) som sett ett samband mellan fysisk aktivitet på hög eller medelhög nivå och god psykisk hälsa. Men, det är bara drygt en tredjedel 11–15 åringar i Sverige som når upp till WHO:s rekommendation på minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. 

En aspekt som lyfts upp är ensamhet och dess koppling till hälsa –och trygghet. Allt fler unga upplever ofrivillig ensamhet och unga som känner sig ensamma upplever sig nämligen också mer otrygga, begränsar sin rörlighet och blir i regel mer stillasittande, ofta framför datorn eller mobilen.

– Ensamhet har visat sig vara starkt kopplat till annan psykisk ohälsa. Att känna sig ensam har stark bäring på måendet framåt i livet, säger Örjan Ekblom, professor vid GIH och styrelseledamot för Idéer för livet. 

Även om det kan vara svårt att angripa ensamheten i sig så kan vi hjälpa på andra sätt:

– Vi kan ge oss på alla de negativa hälsokonsekvenser som kommer med ensamheten och där vet vi att vi har instrumenten. Fysisk aktivitet och stöd från vänner kan vara en meningsfulla pusselbitar, säger han.

Skärmtid och balans

Att hitta balans mellan skärmtid och andra hälsofrämjande aktiviteter är också avgörande.  Hos ungdomar som tittar mycket på skärm är det vanligare att de  sover sämre och rör sig mindre, visar undersökningar på GIH. Mycket skärmtid kan även kopplas till psykosomatiska problem, och ungdomar som under veckan rapporterade fem timmars skärmtid eller mer, upplevde sämre livskvalitet. Flickor rapporterade även högre nivåer av ångest.

Var går då gränsen för en rimlig skärmtid?

– Det enkla svaret är att vi inte vet. Men om den tar tid från andra hälsofrämjande aktiviteter så blir det en obalans. De som har mindre skärmtid rör sig mer, säger Gisela Nyberg, docent vid GIH.

Forskningen pekar på att upp till cirka två timmars skärmtid per dag inte nödvändigtvis är skadligt, men när skärmtiden ökar mer kan det påverka hälsan negativt.

– Jag vill understryka vikten av balans. Det kanske inte är så tokigt att kolla lite på skärm men det får inte äta upp allting annat, säger Örjan.

Vi behöver agera nu

År 2022 var samhällsnotan för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa 288 miljarder. Ju tidigare det går att upptäcka och hjälpa unga personer med psykosomatiska symptom, desto mindre är risken att de utvecklar psykiatriska tillstånd senare i livet.

Idéer för livet bidrar till att skapa en positiv samhällsutveckling genom ett nära samarbete mellan civilsamhället, offentlig sektor, näringsliv och akademin. Genom att initiera och stödja lokala projekt, metoder och forskning och genom strategiska partnerskap med akademier och organisationer är syftet tydligt - att förbättra situationen för barn och unga med utgångspunkt i bättre hälsa och ökad trygghet.

– Det är centralt att vi försöker hitta nya vägar och att vi alla funderar vad kan vi bidra med för att hjälpa till med en förändring. Ska vi lyckas vända trenden behöver vi agera tillsammans, säger Stina.