Spara i fonder

Vanliga frågor om fonder

• Vad är en fond?

  En fond är en slags portfölj med olika typer av värdepapper i, t.ex. aktier. Varje fond ägs av många människor tillsammans, så kallade andelsägare, som har satt in pengar i fonden.

  Att spara i en fond innebär att du köper en liten del av fondens totala tillgångar. Sparar du till exempel i en fond som innehåller aktier i 90 olika börsbolag blir du indirekt aktieägare i alla de bolagen.

  Om tillgångarna i fonden stiger i värde stiger också värdet på din fondandel, och tvärtom.

  Varje fond sköts av en fondförvaltare, till exempel av oss på Skandia. Fondförvaltaren köper värdepapper för de pengar som du och de andra andelsägarna sätter in i fonden, med målet att ge er så bra avkastning som möjligt.

• Hur fungerar det att månadsspara i fonder?

  Ett månadssparande i fonder är ett enkelt sätt att få möjlighet till avkastning på ditt sparande, samtidigt som du kan sprida riskerna genom att spara i många olika fonder.

  • Det enda du behöver för att månadsspara i fonder är ett konto för fondsparande där du kan samla dina fonder och andra värdepapper om du vill. Du väljer konto när du har loggat in. Om du inte är kund än blir du det på vägen med ett BankID. 
    
    
  • Välj sedan vilka fonder du vill spara i och välj månadsspara, så placeras dina pengar i samma fonder varje månad. Du kan också välja att sätta in ett engångsbelopp. Det går bra att när som helst ändra både fonder och belopp. 

  Osäker?

  Är du osäker kan du alltid ringa vår kundservice, 0771-55 55 00, och om du vill ha mer stöd i ditt sparande kan du boka tid för personlig rådgivning.

• Vilka slags fonder ska jag välja?

  Olika fonder har olika grad av risk. Högre risk är ofta nyckeln till en bra avkastning, men innebär samtidigt att dina investeringar kan öka och minska i värde, och att du kan förlora hela eller delar av din investering. Lägre risk ger ofta lite lägre avkastning.

  När du väljer fonder kan du bl.a. titta på fondens avkastning, dvs. hur värdet på en fond har förändrats under en viss tid. Avkastningen redovisas i procent och alltid efter att avgifterna är avdragna. Att en fond haft bra avkastning genom åren är förstås ingen garanti eftersom värdet både kan öka och minska. Däremot finns det fonder som är lite tryggare än andra, där avkastningen är stabilare och svängningarna inte lika stora.

  Vilka fonder du ska välja mellan beror på vad du har för sparmål, hur långsiktigt ditt sparande är och hur du resonerar om risk och avkastning.

  De vanligaste fonderna är:

  Aktiefonder

  • Den fondtyp som har högst risk och störst möjligheter till högre avkastning på sikt
  • Genom att aktierna placeras i olika börsbolag sprids risken
  • Kan passa för ett långsiktigt sparande, t.ex. pensionen

  Räntefonder

  • Lägre risk och lägre avkastning än aktiefonder
  • Placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar

  Blandfonder

  • En blandfond investerar både i aktier och i räntebärande värdepapper
  • Lägre risk än aktiefonder och högre risk än räntefonder
  • Vi har många bra blandfonder

  Alternativa investeringsfonder

  • T.ex. råvarufonder, valutafonder, hedgefonder
  • Bra komplement om du vill ha flera olika slags fonder, eftersom de oftast inte följer utvecklingen på aktie- eller räntemarknaden

  Fond-i-fond

  • Bra alternativ om du vill slippa att själv välja olika slags fonder
  • Det finns fond-i-fonder med både lägre och högre risk
  • Innebär att en förvaltare investerar i ett antal olika fonder, vilket innebär att de kan vara lite dyrare i avgiften

  Indexfonder

  När börsen stiger eller sjunker menar man egentligen att ett visst index stiger eller sjunker. Ett index mäter utvecklingen för ett antal utvalda aktier. Om ett index stiger betyder det att det sammanlagda värdet av alla aktier som indexet mäter har ökat. En indexfond följer ett visst index, alltså en särskild grupp aktier. Sverigefonder är vanligast, de följer utvecklingen för de 30 eller 85 största bolagen på Stockholmsbörsen. Globalfonder är också vanliga, de följer ett världsaktieindex. Behöver inte aktiv förvaltning så förvaltningsavgifterna är ofta låga.

  Ideella fonder 

  För dig som vill kombinera ditt sparande med ett gott ändamål, samtidigt som du givetvis får ta del av avkastningen. En ideell fond kan t.ex. ha som policy att aktivt investera i företag som uppfyller vissa etiska riktlinjer. Ideella fonder skänker oftast också en viss summa till välgörande ändamål varje år.

  Du hittar alla våra fonder med kursfakta, rating, avgifter etc. i vår fondlista, där du också kan jämföra olika fonder med varandra.

• Hur ska jag tänka kring risk och avkastning när jag placerar i fonder?

  En placering i fonder är alltid förenad med en risk. Dina pengar kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det placerade kapitalet. När du sparar i fonder kan du själv välja vilken grad av risk du vill ha i ditt sparande. Risk kan vara en av nycklarna till en bra sparplan och ett mått på hur fondens värde varierar. Ju större risk desto större svängningar.

  En fonds värde kan svänga kraftigt kortsiktigt, men också ge hög avkastning på längre sikt. Ha dock i minnet att en fonds historiska avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning.

  Att tänka på:

  • Är du beredd på eventuella svängningar om du väljer fonder med hög risk?
  • Hur hög blir den möjliga avkastningen om du väljer fonder med låg risk?
  • Klarar din ekonomi eventuella nedgångar?

• Vad kostar det att spara i fonder?

  Det finns olika typer av avgifter för fondhandel:

  - Årlig avgift
  Fondens årliga avgift består av förvaltningsavgiften och fondens övriga administrativa avgifter. Skillnaden mellan årlig avgift och förvaltningsavgift är generellt sett väldigt liten för svenska fonder. I den årliga avgiften ingår inte transaktionskostnader och eventuellt uttagen resultatbaserad avgift.

  - Transaktionskostnad
  Transaktionskostnad uppstår när fonden betalar ett courtage till handelsplatsen vid handel med värdepapper.

  - Resultatbaserad avgift
  Vissa fonder tar ut en resultatbaserad avgift. Om fondens avkastning överträffar på förhand satta kriterier över ett jämförelseindex eller en avkastningströskel kan fondbolaget ta ut en högre ersättning. Normalt sett beräknas den resultatbaserade avgiften dagligen av fondbolaget som en procentsats på den del som eventuellt överstiger det satta kriteriet. Ovan presenterad resultatbaserad avgift är ett värde som är baserat på fondens historiska uttag (fem års genomsnitt) av resultatbaserade avgifter. Eftersom historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning bör informationen användas med försiktighet och inte ses på som en indikator att fonden i framtiden kommer att ha en positiv avkastning och/eller en hög resultatbaserad avgift.

  - Köpavgift Skandia
  Vid köp av andelar i vissa fonder som inte ingår i vårt ordinarie sortiment debiterar Skandia en avgift (1 % på likvidbeloppet) för att täcka administrativa kostnader för att bedriva handel i dessa fonder.

  • Ersättning från tredje part
    Skandia får en ersättning från respektive fondbolag i form av s.k. fondrabatter. Ersättningen beräknas normalt som en procentsats av förvaltningsavgiften. Andra ersättningsmodeller kan förekomma. Ersättningen betalas ut månadsvis eller kvartalsvis enligt gällande avtal med respektive fondbolag. Du som kund har rätt att få information om den ersättning som vi erhåller från tredje part i samband med att vi tillhandahåller investeringstjänster till dig. Varje år, i efterhand, kommer vi att lämna information om den ersättning från tredje part som Skandia har erhållit för ditt innehav. För mer information ber vi dig kontakta Kundservice.
  • Fonder som handlas i utländsk valuta
    När du lägger order i fonder som handlas i utländsk valuta gör Skandia en valutaväxling. Utifrån växlingskursen beräknas fondens köp- och säljkurs i svenska kronor. Avgiften för valutaväxling tas ut vid växlingstillfället genom ett påslag om 0,25 % vid köp och ett avdrag om 0,25 % vid sälj.

  Här kan du läsa mer om sparande i Kapitalförsäkring med fondförvaltning och priser för det.

• Hur ska jag planera mitt sparande?

  En bra sparplan kan bestå av tre delar: buffertsparande, långsiktigt sparande och det där extra. 

  Buffert

  En buffert ska motsvara ungefär tre månadslöner och du bör inte ta någon risk – ett sparkonto kan passa.

  Långsiktigt

  Kräver lite mer funderingar så att du får ett sparande som passar just dina förutsättningar och behov. Vanliga aspekter är hur länge du tänker spara, om du har något specifikt mål i syfte och hur du resonerar om risk i förhållande till möjlig avkastning. Fonder kan passa både dig som vill ha ett bekvämt månadssparande och dig som vill vara mer aktiv. 

  Extra

  När du både har en buffert och ett långsiktigt sparande kan du börja tänka på det där extra sparandet. Välj grad av risk utifrån hur aktiv och insatt du vill vara – både aktier och fonder kan passa.