Så mår dagens unga – och så kan vi öka deras trygghet och framtidstro

I 36 år har vår stiftelse Idéer för livet strävat efter att skapa ett samhälle med bättre hälsa och ökad trygghet för barn och unga. De agerar som en katalysator för att skapa fler och effektivare förebyggande insatser, genom att initiera och stödja lokala projekt, metoder och forskning. 

Nu lanseras Idéer för livets stora trygghetsrapport för 2023. Där ges en samlad bild av nuläget med förhoppning att skapa en större förståelse som kan underlätta för att vi gemensamt ska kunna vända utvecklingen. Här framkommer bland annat att närmare hälften av alla niondeklassare har blivit utsatta för brott under det senaste året, och varannan ung person anser att samhällsutvecklingen går i fel riktning. 

– När det kommer till barn och ungas trygghet är det lätt att fastna vid de starka rubrikerna i media. Med rapporten vill vi tydliggöra att otryggheten är mer utbredd än så och innefattar nästan alla unga i Sverige idag. Det är också därför vi behöver angripa otryggheten från flera håll samtidigt, där vi i rapporten vill bidra till lösningar genom att lyfta upp insatser som vi vet ger effekt, säger Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet.  

Siffrorna talar sitt tydliga språk  

I rapporten lyfts trygghetsfrågan ur ett bredare perspektiv där vi ser att otryggheten genomsyrar varje del av en ung persons liv: i skolan, på fritiden, i relationer och i närområdet. Siffrorna visar bland annat att…  

• Samhället. Närmare hälften av alla niondeklassare har varit utsatta för något brott. Två av tre tycker att det finns områden i Sverige som polisen inte verkar ha kontroll över. Om man ser till den egna kommunen tycker en av tre att polisen inte har kontroll.  

• Fritid. En av tre drar sig för att gå ensamma när det är mörkt – och bland flickor är denna siffra betydligt högre.  

• Övergrepp. Nära sex av tio flickor är oroade för att själva utsättas för sexuella övergrepp. En av fem unga svarar att de är oroade för att utsättas för våldsbrott, trakasserier/ mobbning eller hot/hat på nätet.  

• Skolan. Så många som 122 000 barn och unga känner sig mobbade och mer än varannan upplever skolan som en otrygg plats.  

Samhällsförlusten för skolmisslyckande 

Otrygghet kan vara en bidragande orsak till att man går från att ha det kämpigt med sin skolgång till att misslyckas med den. Forskning visar att de som fullföljer grundskola och gymnasium kommer att leva bättre och tryggare liv än de som hoppar av. Den samhällsekonomiska förlusten för varje individ som inte klarat gymnasiestudierna är hög – nya beräkningar visar att det kostar samhället 54 miljarder kronor för varje årskull. 

– En förutsättning för barn och ungas lärande är att de känner sig trygga i skolan och på skolgården. Genom att främja trygghet och studiero stärks eleverna på flera sätt. Det skapar bättre förutsättningar att klara skolan och lägger en grund för en stabil försörjning och bidrar till ökad framtidstro. Det är viktigt att komma ihåg att en trygg skola där fler klarar gymnasiet inte bara ger positiva effekter för individerna utan för samhället i stort, säger Stina. 

Åtgärder som gör skillnad 

Stina lyfter fram att det finns hopp: 

– Runt om i landet arbetar många engagerade och kunniga personer med att göra livet bättre 
för barn och unga – låt oss inspireras av deras insatser. Det finns kunskap om vilka metoder och 
projekt som verkligen gör skillnad – låt oss lära av det som ger effekt, säger hon och tillägger: 

– Låt oss tillsammans gå från tanke till handling! Om vi kraftsamlar kring de initiativ som vi vet ger effekt och uppmuntrar gränsöverskridande samarbete mellan offentliga sektorn, näringslivet, civilsamhället och akademin mot ett tydligt gemensamt mål; att skapa ett tryggare Sverige. Då har vi kommit en bra bit på vägen. Ju fler som engagerar sig i det arbetet, desto bättre blir förutsättningarna att kunna lyckas! 

I rapporten presenteras fem åtgärder som kan vända trenden:  

1. Att kartlägga problem och ungas behov.
2. Att prioritera rätt förebyggande insatser.
3. Att motivera till delaktighet och ansvarstagande. 
4. Att agera tillsammans. 
5. Att mäta och utvärdera alla insatser. 

Läs mer om nuläget och åtgärderna i rapporten som du hittar här.