Makro: Var är lågkonjunkturen?

Under en längre tid har det funnits en ovanligt stor skillnad mellan mjuka indikatorer, såsom företagens och hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen, och faktisk data såsom arbetslöshet och tillväxt. Medan mjuka sentimentindikatorer tydligt signalerat en betydande lågkonjunktur har faktisk statistik fortsatt att överraska åt det positiva hållet.  

Man kan peka på flera orsaker till skillnaderna. Till att börja med är arbetsmarknaden fortsatt mycket stark i de flesta länder samtidigt som energipriserna sjunkit ordentligt. En annan faktor är att pandemins stödpolitik hänger kvar, vilket hjälpt både hushåll och företag att bygga ovanligt stora sparbuffertar. Samtidigt har de återkommande krispaketen ökat förväntningarna om att mer stöd kan komma om det ekonomiska läget förvärras.  

I början av året väntade sig analytikerkåren en negativ BNP-tillväxt i Europa, och i USA räknade man med en tillväxttakt strax över noll för helåret 2023. Men till följd av ekonomiernas motståndskraft hittills har konsensusprognoserna för tillväxten i USA och Europa reviderats upp en hel del. Å andra sidan visade BNP-siffror (för Q1) att den tyska ekonomin krympte för andra kvartalet i rad, bland annat till följd av lägre konsumtion. Siffrorna pekar på att Tyskland, som är Europas största och viktigaste ekonomi, nu befinner sig i en teknisk recession. Detta i ett läge då arbetslösheten är rekordlåg.  

Vad gäller svensk ekonomi har tillväxtprognoserna reviderats ned ytterligare sedan årsskiftet och siffrorna pekar på att tillväxten kommer att krympa omkring en procent under 2023. Med det sagt kan man konstatera att analytikerkåren tror på en mildare lågkonjunktur i USA och Europa jämfört med i Sverige.   

Inflationen faller tydligt i år 

Allt fler tecken vittnar om att den höga inflationen äntligen börjar ge med sig. Prognoserna pekar på en fortsatt nedgång då priser på framför allt energi, råvaror, frakt och insatsvaror har sjunkit ordentligt i år. Dessutom kommer höga jämförelsetal från förra året, så kallade baseffekter, hjälpa till att trycka ned inflationstakten.  

På senare tid har även andelen företag som tror på stigande priser minskat betydligt. Hittills har ovan nämnda prisnedgångar inte resulterat i någon generell nedgång i konsumentpriserna, men bara det faktum att ökningstakten har mattats av är mycket välkommet. 

Det finns alltså goda förutsättningar för att inflationen kan komma att falla i snabb takt under 2023. Däremot väntas inflationstakten i USA, Europa och Sverige fortsatt ligga över målet om 2 procent. Vad gäller den trögrörliga kärninflationen (rensat för energipriser) dröjer det faktiskt ända fram till mitten på 2024 innan man når inflationsmålet.  

Räntetoppen är nära  

I takt med de lite ljusare inflationssignalerna närmar sig centralbankerna slutet på höjningscykeln och i USA har den amerikanska centralbanken Fed kanske redan nått sin räntetopp.  

I förra marknadsbrevet konstaterade vi att marknadsaktörerna väntade sig kraftiga och snabba räntesänkningar från Fed redan i sommar. Räntemarknaden fortsätter dock att präglas av stora svängningar och i skrivande stund har förväntningarna skiftat igen. Kärninflationen har visat sig vara betydligt mer trögrörlig än vad man tidigare trott, samtidigt som arbetsmarknaden håller emot förvårandsvärt bra.  

Under maj månad skapades även betydligt fler jobb än väntat i USA samtidigt som löneökningarna minskade något. Kombinationen av en stark arbetsmarknad och ett minskat löne-och inflationstryck är precis vad marknaden vill se för tillfället. Det talar för att Fed kan komma att lyckas få ned inflationen utan att det leder till någon djup lågkonjunktur.  

Siffrorna pekar på att USA fortfarande inte är i närheten av någon recession och marknaden har därför flyttat fram sina förväntningar om räntesänkningar till slutet av 2023. Man kan därmed konstatera att marknadsprissättningen som indikerade räntesänkningar redan i juli var lite väl aggressiv. 

Vad gäller Riksbanken har kommunikationen från direktionen varit tydlig. Riksbanken kommer höja räntan ytterligare en gång i juni eller september och nästa höjning väntas bli i 0,25 procentenheter, vilket lyfter räntan till 3,75 procent. Den höjningen väntas även bli den sista.

Stor osäkerhet - räkna med volatila marknader 

Att tillväxten och arbetsmarknaden håller emot väl samtidigt som inflationen visar tecken på att falla i snabb takt under året är givetvis positiva nyheter. Men med det sagt kommer resan framåt inte att bli rak.  

Osäkerheten kring tillväxten, inflationsutvecklingen och arbetsmarknaden är fortsatt mycket stor samtidigt som hushåll och företag fortsättningsvis är hårt pressade. Osäkerhet är något marknaden inte tycker om och det kan resultera i mer volatilitet i både aktier och räntor under resterande del av året.