Gå till innehåll

Så undviker du att gå in i väggen – psykologens råd 

Att låta arbetet gå före hälsan är en alltför vanlig fallgrop. Här är psykologens tips på hur man kan minska stressen, och vilka varningssignaler från kroppen du behöver ta på allvar. 

Psykologen Marie Bremberg och hälso- och rehabvägledaren David Linde från Sophiahemmet Rehab Center gästade vår hälsopodd Hur är läget egentligen? Lyssna på hela samtalet i spelaren ovan.

Svara direkt på alla mejl och meddelanden som trillar in, pressa oss lite till, säga ja fast vi menar nej, hoppa över pauser, prioritera bort träningen… Vi vet att stress inte är optimalt för vår hälsa, ändå hamnar vi där. 

Att stanna upp och bryta den här negativa cykeln kan vara mycket värt. För längre perioder av tydlig överbelastning utan återhämtning kan i slutändan leda till utmattningssyndrom, konstaterar Marie Bremberg.  

Hon är legitimerad psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center och betonar vikten av att hitta en balans mellan belastning och återhämtning.  

– Vår stressfunktion är till för att vi människor under kortare perioder ska klara av att hantera ett yttre hot. Det här är inte farligt om stressen inte pågår för länge och vi har bra återhämtning, säger hon och fortsätter: 

– Pågår stressen under en längre tid och kroppen inte får återhämta sig så tömmer vi våra batterier, och utvecklar olika former av symptom som kan vara fysiska, psykiska eller kognitiva.  

75,4 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2023 enligt Skandias nya rapport Hur är läget i Sverige?. Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Det finns alltså miljarder skäl att satsa på förebyggande hälsoarbete.

Koll på ”bråttombeteenden”  

Tillgängligheten, att vi ständigt kan vara uppkopplade så att gränser suddas ut mellan arbete och fritid är en stor del, tror hon.  

– Vi får inte tillräckligt med återhämtning. Vi har även väldigt höga krav på oss idag och jämför oss mycket med andra via till exempel sociala medier. Tempot i samhället är väldigt högt, säger Marie. 

Vi behöver stanna upp och variera tempot under dagen – ha koll på det som Marie kallar för ”bråttombeteenden” och öva på att sakta in. 

– Här har vi ju ofta möjlighet att vända den negativa utvecklingen innan det går så långt att vi måste sjukskriva oss. Märker man att sömnen är ihållande försämrad, att man har svårt att hålla humöret eller att de kognitiva förmågorna inte fungerar som de ska då bör man se till att söka hjälp. Vårt behov av återhämtning är ju inte förhandlingsbart, säger hon.  

Återhämtning och kontroll 

Varför verkar vissa klara av höga krav och snabbt tempo och samtidigt må bra, medan andra inte gör det? Nyckeln menar Marie är att få till någon form av aktiv återhämtning i vardagen, att det finns variationer under arbetsdagen och att man som individ upplever att man har kontroll – att man vet vad som förväntas och man har möjlighet och kunskap att utföra det.  

– Det är ju väldigt individuellt, vad som är återhämtande och vad vi upplever som dränerade. Ibland kan det ju även handla om att man behöver arbeta med egna högt ställda krav, oro eller att dra gränser, säger Marie.  

Fysisk aktivitet och återhämtning är viktigt för att må bra. För att få tid till det krävs det också att man kan säga nej till saker. Det kan vara svårt, eftersom vårt beteende många gånger styrs av kortsiktiga konsekvenser.  

Om det känns bra på kort sikt att beta av en överfull inkorg, hjälpa en kollega eller att leverera i tid, så gör vi det. Även om det innebär att gympasset avbokas eller att vi får springa till förskolan med andan i halsen.  

Man kanske tänker: ”Så skönt att bli klar!” eller ”Jag ska ta hand om mig sen”. Problemet är om detta beteende pågår under för lång tid. Här tipsar Marie Bremberg om vikten av att våga testa att göra annorlunda.   

– Det är ofta lättare att få till en förändring om vi säger till oss själva att vi bara testar, än när vi säger att från och med nu måste jag göra något, som att träna tre gånger i veckan. Testa att till exempel gå en promenad på lunchen eller att säga nej – och se vad som händer.   

Har du vår hälsoförsäkring via jobbet? Läs mer om den här

Hjärta

Hälsoslussen

Få hjälp och råd för att må bättre. Du kan till exempel få hjälp med samtalsterapi, sjukgymnastik, ergonomi och yrkeslivsplanering. ​​

Du kan kontakta Hälsoslussen alla dagar.

 
Till Hälsoslussen
Kvinna dricker vatten ur ett glas

  1. Kontakta Hälsoslussen

    Medarbetaren kan kontakta Hälsoslussen direkt vid t.ex. nedstämdhet, stress och sömnsvårigheter. Det spelar ingen roll om det rör jobbet eller privat­livet.
  2. Hjälp via hälso- och rehab­vägledare

    Via Hälsoslussen får medarbetaren hjälp av en hälso- och rehab­vägledare som bokar in ett möte för att göra en bedömning av vilket stöd som behövs, t.ex. samtalsterapi, sjukgymnastik eller ergonomi.
  3. Råd & stöd hela vägen

    Hälso- och rehabvägledaren följer medarbetaren från start till dess att behandlingarna är avslutade och gör regelbundna avstämningar.
Till Hälsoslussen för medarbetaren

Miljarder skäl att satsa på förebyggande arbete

75,4 miljarder kronor. Så mycket pengar har Sverige förlorat på längre sjukskrivningar under 2023. För sjunde året i rad beräknar Skandia det värdeskapande som går förlorat till följd av längre sjukskrivningar.

Läs vår rapport

Andra läser också om

Fler nyheter