Forskning: Så påverkar känslorna dina finansiella beslut

Under lång tid har ekonomer utgått från att människor fattar rationella beslut. Man antog att människor analyserar för- och nackdelar mot varandra och därefter fattar väl underbyggda beslut baserade på fakta.

Tyvärr stämmer det inte.

Beteendeekonomi är en vetenskap som studerar hur människor fattar sina ekonomiska beslut i praktiken. Det visar sig att människor i hög utsträckning gör val baserade på slumpmässiga och känslomässiga faktorer.

Richard H. Thaler får i år motta Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han är en av flera beteendeekonomer som visat hur mänskligt beteende påverkar finansiella beslut och att vi är betydligt mindre rationella än vad ekonomiska modeller förutsätter.

Begränsat rationell

Redan 1978 belönades Herbert Simon med samma pris för sin forskning i ämnet. Simon myntade begreppet att människor är ”begränsat rationella”.

– Inom beteendeekonomin finns det ingen föreställning om att människor är rationella och alltid fattar rationella beslut, utan man tittar på hur människor agerar och drar sedan slutsatser utifrån det. En viktig beståndsdel är föreställningen om att individer är begränsat rationella, det vill säga har för avsikt att fatta rationella beslut, men i och med att vi är människor så lyckas vi inte alltid, säger Jeanette Carlsson Hauff.

Hon är en svensk forskare inriktad på konsumentbeteende avseende finansiella tjänster och har sedan tidigare 25 års erfarenhet från den finansiella sektorn.

– Jag intresserar mig för hur svenskar fattar finansiella beslut. Det omfattar bland annat hur man ser på risktagande och vilket beslutsunderlag man behöver för att välja fonder.

Fria val kan ge svårigheter

Varför är då inte människan mer rationell, inte ens när det gäller viktiga finansiella beslut? Utgångspunkten är att vissa beslut är väldigt komplexa. Ett exempel är det svenska premiepensionssystemet som Thaler har tagit upp för att belysa att det fria valet kan ge människan stora svårigheter. 

– Det finns drygt 800 fonder och för att göra ett informerat val borde man gå igenom alla dessa fonder, vilket skulle ta veckor. Därför använder vi oss av något man kan kalla tumregler. Det här gjorde jag förra gången och det gick bra, alltså gör jag likadant igen, illustrerar Jeanette Carlsson Hauff.

Tumregler, eller genvägar om man så vill, som varken tar tid eller kognitiv kapacitet är bra tillvägagångssätt för att komma fram till beslut, men de kan också få mindre bra konsekvenser om människor systematiskt begår samma misstag om och om igen.

– Om vi via forskning kan få en bättre insikt om hur människor faktiskt beter sig, och analysera de systematiska misstagen som görs, kan vi använda den informationen för att hjälpa individer att ändå göra bra val.

Förstå alla faktorer

Många av de personer som Jeanette Carlsson Hauff träffar i samband med sin forskning tycker inte att de kan tillräckligt mycket för att göra informerade finansiella val.

– När man låter människor få valmöjligheter så är det många som inte kommer att utnyttja dessa. Till slut mynnar den insikten ut i en politisk fråga. Ska hela samhället inrättas efter att många inte vill engagera sig eller kan vi skapa bra ”ickevalsalternativ” som komplement?  

Jeanettes Carlsson Hauff håller i sin forskning nu på att granska vad andra faktorer har för inverkan på finansiella beslut.

– Att förstå alla faktorer som människor väger in innan de tar ett finansiellt beslut tycker jag är spännande. I Thalers anda fortsätter vi titta på hur människor verkligen beter sig, och inte hur vi tycker att de borde bete sig, avslutar Jeanette Carlsson Hauff.