Då blir det ljusare för de svenska hushållen

Svensk ekonomi har tagit mest stryk  

De senaste två åren har varit bekymmersamma för många. Höga räntor och kraftigt stigande inflation har lett till en utbredd pessimism bland hushåll och företag. I många länder har tillväxten mattats av under det senaste året och de flesta framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt dämpad utveckling den närmaste tiden. Konjunkturinstitutets bedömning är att svensk ekonomi nu befinner sig i en lågkonjunktur. 

Sverige sticker ut i negativ bemärkelse jämfört med andra utvecklade länder. Här har hushållens höga skuldsättning, ofta till rörlig ränta, medfört att räntehöjningar fått en större negativ effekt. För första gången sedan 1990-talet sjönk de svenska hushållens ekonomiska standard under 2022 till följd av att inflationen var högre än inkomstökningarna (enligt Statistiska Centralbyrån).  

Inflationen faller, äntligen! 

De positiva beskeden är att inflationen globalt sett har fallit tillbaka rejält. På senare tid har dessutom inflationen i Europa och Sverige sjunkit mer än väntat, vilket vittnar om att inflationstrycket kan lätta snabbare än vad som tidigare förutspåtts.  

Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt nedgång i inflationen kommande månader. Dämpad efterfrågan till följd av en stram penningpolitik och en ansvarsfull finanspolitik (främst i Sverige) är den främsta anledningen. Men även att obalanserna från covid-19 pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina successivt har avtagit. Lägre energi-, livsmedel- och fraktpriser i kombination med väl fungerade leveranskedjor och normaliserade utbudsförhållanden pekar på en gynnsam utveckling för inflationen framåt. Dessutom är de långsiktiga inflationsförväntningarna återigen förankrade kring inflationsmålet om 2 procent.   

Vändning i sikte för hushållen 

Trots de ljusare utsikterna kring inflationsutvecklingen kan man konstatera att prisnivån fortsatt är mycket högre än för två år sedan. Hushållen köper färre varor och tjänster, bostadspriserna har fallit och bostadsbyggandet har nästan kollapsat.  

Framåtblickande indikatorer vittnar om att hushållen fortsatt är pessimistiska. Men en ljusning i stämningsläget har börjat skönjas och i januari steg hushållens förtroende kraftigt. Ökningen blev den största som någonsin uppmätts från en månad till en annan. För första gången sedan slutet av 2021 är det nu fler hushåll som tror på en bättre utveckling för svensk ekonomi framöver, jämfört med de som tror på en försämring. Även hushållens syn på den egna ekonomin framöver förbättrades påtagligt. Trots att många ledande indikatorer fortsatt ligger på mycket låga nivåer så är förbättringen i januari ett tecken på att hushållen nog börjar se ljuset i tunneln.   

Men allt handlar om arbetsmarknaden?  

Hittills har den relativt starka arbetsmarknaden varit en av anledningarna till att hushållen kunnat hantera rådande kostnadskris. Men sedan sommaren har arbetsmarknaden visat tydliga tecken på försvagning. Varseltalen har gradvis ökat samtidigt som antalet lediga arbetstillfällen stadigt minskat. Dessutom har anställningsplanerna fallit tillbaka en hel del. Under andra halvan av 2023 steg arbetslösheten med cirka 0,5 procentenheter samtidigt som sysselsättningen vände ned. Olika indikatorer pekar på att arbetsmarknaden kommer att fortsätta försvagas under 2024, men än så länge pekar siffrorna inte på någon större dramatik. Nedgången väntas inte heller bli lika stor som vid tidigare kriser då företagen till viss del övervintrat personal för att snabbt kunna möta efterfrågan igen när konjunkturvändningen kommer.  

Utvecklingen på arbetsmarknaden lär vara avgörande för utsikterna framåt. Om arbetsmarknaden fortsätter att hålla emot, samtidigt som inflation och räntor kommer ned finns det goda förutsättningar för en stark återhämtning för svensk ekonomi. 

Det värsta ligger bakom oss 

De kraftiga räntehöjningarna har påverkat svensk ekonomi, hushåll och företag i större utsträckning jämfört med andra länder. Men nu ligger räntesänkningar i korten. Vid Riksbankens senaste penningpolitiska möte signalerade de att räntan kan komma att sänkas redan under första halvåret i år, vilket är snabbare än vad som tidigare sagts. Det kräver dock att utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma.  

Reallönerna har fallit ordentligt de senaste två åren och hushållen har hittills dragit ned på både konsumtion och sparande till följd av svagare köpkraft. Men i takt med att inflationen faller i år kan den reala disponibla inkomsten stiga för första gången på två år. Dessutom kommer en lägre styrränta att ge hushållen mer utrymme i plånboken för konsumtion och investeringar.  

Det är tydligt att det värsta gällande inflation och räntehöjningar ligger bakom oss nu. De ljusare utsikterna för svensk ekonomi och hushållens plånböcker förutsätter att inflationen fortsätter i rätt riktning och att arbetsmarknaden inte försämras kraftigt härifrån.