Jobba längre eller spara mer för högre pension

Läs hela rapporten

Rapporten visar effekten som införandet av riktåldrar kan få på de framtida pensionerna för 70-, 80- och 90-talister i olika yrken samt hur deras respektive pensioner påverkas av en tidigare eller senare pension. Pensionering vid riktåldern ger enligt beräkningarna mellan 62–93 procent av slutlönen i total pension, beroende på yrkesgrupp och ålder. Det inkluderar tjänstepension men är i de flesta fall ändå lägre än förväntan då de flesta svenskar önskar att få 80 procent av sin slutlön i pension (1).    

– Ju yngre jag är, desto högre pensionsålder behöver jag nu anpassa min planering och mitt sparande till. Att jobba till riktåldern har såklart en tydligt positiv effekt på pensionerna, men avgörande blir hur människors beteende, hälsa och vilja att jobba längre också förändras, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.   

4 000 – 12 000 kronor mindre i månaden vid tidig pensionering 

Samtidigt visar undersökningar att majoriteten vill gå i pension vid 65 års ålder eller tidigare - även om det leder till lägre pension (2). Rapporten visar att en tidig pensionering slår hårt på de tre generationerna oavsett yrke. Att gå i pension tre år tidigare än sin riktålder, vid 65 eller 66 års ålder i exemplen, leder i genomsnitt till ett inkomstbortfall från cirka 6 000 kronor per månad före skatt för en grundskolelärare född på 90-talet upp till drygt 12 000 kronor per månad för en civilingenjör född på 80-talet. Genom att gå i pension två år innan riktåldern blir inkomstbortfallet istället mellan cirka 4 000 kronor upp till drygt 8 000 kronor.   

– De nya riktåldrarna påverkar de framtida pensionsinkomsterna för alla svenskar. Vi vet samtidigt att många fortsatt vill gå i tidig pension. Om jag i framtiden vill ha flexibilitet och någon möjlighet att gå i pension tidigare, gäller det att själv bädda för det genom ett eget pensionssparande under yrkeslivet, säger Mattias Munter. 

Jobba längre en sista utväg  

För den som når pension vid riktåldern och inte är nöjd med pensionsnivån kvarstår alltid alternativet att försöka stanna kvar på arbetsmarknaden. Rapporten visar att två års arbete efter riktåldern, med en nedtrappning till 75 procent arbetstid första året och 50 procent arbetstid andra året, ökar pensionsinkomsten rejält för samtliga. I kronor handlar det om cirka 4 000–10 000 kronor mer per månad före skatt, jämfört med att gå i pension vid riktåldern.  

–  Kraften i att jobba längre för en bättre pension är odiskutabel, men det är svårt för en ung person idag att förutse de framtida förutsättningarna för ett långt yrkesliv. Det är både en fråga om min egen hälsa och arbetsmarknadens framtida förutsättningar. Här kan ett eget pensionssparande vara en viktig krockkudde för att möta den osäkerhetsfaktorn, säger Mattias Munter.   

Om typfallen i rapporten: 

Fyra olika pensionsekonomiska scenarier har jämförts för yrkesgrupperna grundskolelärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör födda på 70-, 80-, och 90-talet där alla antas ha etablerat sig på arbetsmarknaden med akademisk examen vid 28 års ålder. Beräkningarna av sparande fokuserar på den månatliga nivån av besparingar från 2020 som krävs för att få 80 % av sin slutlön i pension. Pensionsåldern är beräknad till de förväntade riktåldrarna för pension: 68 år för 70-talister och 69 år för 80-talister och 90-talister. Scenarierna är beräknade på SCB:s lönestatistik för 2021 med nationellt snitt för kvinnor och män. Samtliga antaganden finns att läsa i rapporten.  

Scenarier som undersöks i rapporten:  

1. Tidigast möjliga pension – 3 år innan riktålder​ 
2. Tidig pension – 2 år innan riktålder​ 
3. Pension vid riktålder​  
4. Sen pension – 2 år efter riktålder, jobbar 75 % första och 50 % andra året​