Coronakrisen kan minska pensionen med flera tusen kronor per månad
Den pågående COVID-19-pandemin har inte bara påverkat hälsan. Pandemin och dess ekonomiska följdkris kan också minska svenskarnas framtida pensioner med flera tusen kronor per månad beroende på ålder och yrkesgrupp. För att kompensera för den ekonomiska effekten behövs ett extra pensionssparande på mellan 500 och drygt 3 000 kronor per månad eller något år extra på arbetsmarknaden. Ju mer utdragen coronakrisen blir, desto lägre blir pensionen.
Vår nya rapport visar hur coronakrisen kan påverka de framtida pensionerna för 70-, 80- och 90-talister. För samtliga yrkesgrupper och generationer som har undersökts visar rapporten att coronakrisen påverkar de framtida pensionsinkomsterna negativt, oavsett hur länge krisen kommer att pågå.
Enligt beräkningarna i rapporten minskar den månatliga pensionen med mellan 2 000 och 5 000 ronor per månad vid en snabb återhämtning av coronakrisen, beroende på yrkesgrupp och ålder. Vid en mer utdragen återhämtning blir minskningen ännu större, från cirka 3 000 kronor för en grundskolelärare född på 90-talet upp till drygt 7 000 kronor för en civilingenjör född på 80-talet.
– Pensionernas utveckling är till stor del kopplad till den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige och utvecklingen på kapitalmarknaden. Våra antaganden i rapporten visar att en svagare tillväxt och därmed löneutveckling slår direkt mot pensionerna. I takt med att individen fått mer ansvar för sin pension ökar också osäkerheten kring det framtida utfallet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Ökat eget pensionssparande minskar ekonomisk förlust
För att kompensera för effekten av coronakrisen kan ett ökat eget pensionssparande bidra till att den framtida pensionen blir lika hög som om krisen aldrig hade inträffat. Vid en gradvis återhämtning kan exempelvis en intensivvårdssjuksköterska född på 70-talet, enligt de antaganden som har gjorts, välja att spara drygt 3 000 kronor mer i månaden till det egna pensionssparandet, för att uppnå 80 procent av slutlönen i pension. Vid en snabb återhämtning behövs istället ett extra sparande på drygt 2 000 kronor mer i månaden.
– När vi frågar säger sig de flesta svenskar vilja ha 80 procent av sin slutlön i pension, men verkligheten ser annorlunda ut för de flesta. Hur mycket jag behöver spara på egen hand har att göra med flera faktorer som inkomstnivå, hur länge jag har arbetat och om jag har tjänstepension. Hur mycket jag sedan kan spara är en fråga för varje individs ekonomiska förutsättningar och vilja, säger Mattias Munter.
Ett annat sätt att kompensera sig för kriser är att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Genom att arbeta ett år extra på 75 procents arbetstid, visar beräkningarna att merparten av den förlorade pensionen kan återhämtas. Att jobba två år extra på 75 procents arbetstid resulterar dessutom i de flesta fall att den ekonomiska effekten mer än kompenseras.
– Vi vill att så många som möjligt ska känna sig trygga med en bra pension som räcker livet ut. Att börja pensionsspara tidigt i livet kan ge bra effekt på den framtida pensionen. Det ger mer flexibilitet för när jag kan välja att gå i pension och det förbättrar möjligheten att klara av en ekonomisk kris som coronapandemin har gett upphov till, avslutar Mattias Munter.
Om beräkningarna i rapporten:
Fem olika pensionsekonomiska scenarier har undersökts för yrkena grundskolelärare, intensivvårdssjuksköterska, ekonom och civilingenjör födda på 70-, 80- och 90-talet. I beräkningarna har offentlig lönestatistik för alla yrkesgrupper hämtats från SCB, uppdelad på åldersintervaller och anger nationellt snitt för kvinnor och män. Samtliga antas ha etablerat sig på arbetsmarknaden vid 28 års ålder och etablering antas ha skett i samma yrke som det nuvarande. Pensionsmyndighetens Typfallsmodell v3.8 beräknar en så kallad lönevektor (samtliga årslöner över tid) bakåt liksom framåt baserad på denna information. Inflationen har satts till noll, så att beräkningarna utförs i fasta priser. Real tillväxt i löner sätts för åren då coronakrisens ekonomiska effekter inte gäller till 1,0 procent och real fondavkastning till 3,5 procent. Samtliga individer antas gå i pension vid riktåldern för pension som gäller för deras respektive ålder, det vill säga i enlighet med det nya system som börjar appliceras från och med 2026.
Om scenarierna:
Det första är ett kontrafaktiskt scenario, det vill säga där ingen coronakris hade inträffat. Detta scenario används som jämförelse och visar den förväntade pensionen innan krisen blev ett faktum. Det andra scenariot är att en snabb ekonomisk återhämtning sker från krisen. Individens reala löneutveckling halveras till 0,5 procent under en fyra år lång period, för att därefter normaliseras vid 1,0 procent. Individens pensionsbehållning växer inte under 2020 samt 2021, som reflektion av börsturbulensen, och fortsätter därefter att åter växa som vanligt.
Ett tredje scenario är att individen arbetar ett år extra, med 75 procent arbetstid, för att kompensera för effekten av en kortare coronakris. Det fjärde scenariot är att en gradvis återhämtning sker från coronakrisen, som därmed blir mer långdragen. Individens reala löneutveckling halveras till 0,5 procent under en sex år lång period, för att därefter normaliseras vid 1,0 procent. Individens pensionsbehållning växer inte under 2020, 2021 samt 022, som reflektion av börsnedgången, och fortsätter därefter att åter växa som vanligt. Till sist undersöks ett femte scenario, där man anpassar sig till en längre coronakris genom att arbeta två år extra, med 75 procent arbetstid.
Förändring av månatlig pension jämfört med om inte coronakrisen hade inträffat
|
Snabb återhämtning från coronakrisen |
Gradvis återhämtning från coronakrisen |
70-talist |
|
|
Grundskolelärare |
–2 600 kr |
–3 750 kr |
Intensivvårdssjuksköterska |
–3 550 kr |
–5 200 kr |
Ekonom |
–3 650 kr |
–5 300 kr |
Civilingenjör |
–3 750 kr |
–5 500 kr |
|
||
80-talist |
|
|
Grundskolelärare |
–2 450 kr |
–3 550 kr |
Intensivvårdssjuksköterska |
–2 950 kr |
–4 300 kr |
Ekonom |
–4 450 kr |
–6 500 kr |
Civilingenjör |
–5 000 kr |
–7 250 kr |
|
||
90-talist |
|
|
Grundskolelärare |
–2 150 kr |
–3 150 kr |
Intensivvårdssjuksköterska |
–2 550 kr |
–3 800 kr |
Ekonom |
–4 200 kr |
–6 250 kr |
Civilingenjör |
–4 300 kr |
–6 350 kr |
Förändring i månatligt sparande från 2020 för att nå 80 % i pension, jämfört med om coronakrisen inte hade inträffat
|
Scenario 2: Snabb återhämtning
|
Scenario 3: Snabb återhämtning, arbetar 1 år extra (75 % arbetstid) |
Scenario 4: Gradvis återhämtning
|
Scenario 5: Gradvis återhämtning, arbetar 2 år extra (75 % arbetstid)
|
70-talist |
|
|
|
|
Grundskolelärare |
1 700 kr |
–50 kr |
2 300 kr |
–1 050 kr |
Intensivvårds-sjuksköterska |
2 300 kr |
250 kr |
3 250 kr |
–500 kr |
Ekonom |
2 050 kr |
–350 kr |
2 950 kr |
–800 kr |
Civilingenjör |
2 050 kr |
–400 kr |
2 950 kr |
–400 kr |
|
||||
80-talist |
|
|
|
|
Grundskolelärare |
800 kr |
–100 kr |
1 100 kr |
–600 kr |
Intensivvårds-sjuksköterska |
950 kr |
–100 kr |
1 300 kr |
–750 kr |
Ekonom |
700 kr |
0 kr |
1 300 kr |
0 kr |
Civilingenjör |
0 kr |
0 kr |
550 kr |
0 kr |
|
||||
90-talist |
|
|
|
|
Grundskolelärare |
450 kr |
–100 kr |
650 kr |
–500 kr |
Intensivvårds-sjuksköterska |
550 kr |
–150 kr |
750 kr |
–550 kr |
Ekonom |
900 kr |
100 kr |
950 kr |
–250 kr |
Civilingenjör |
900 kr |
50 kr |
1 300 kr |
–1 200 kr |