Har du problem att logga in i mobilappen och har en iPhone? Detta åtgärdas genom att uppdatera appen.
Gå till innehåll

”Lågkonjunktur runt hörnet?” Är vi närmare ett svar?

I höstens utgåva av Placeringsutsikter ställdes frågan ”Lågkonjunktur runt hörnet?”. Vi konstaterade att oron för lågkonjunktur har ökat betydligt och att centralbankerna återigen lättat på de penningpolitiska stimulanserna. Det hela grundar sig i att den globala konjunkturen fortsätter att mattas av samtidigt som den politiska osäkerheten är hög på flera håll i världen. Även om spänningarna mellan USA och Kina har lättat något och riskerna för ett avtalslöst Brexit har minskat så är den sammanvägda bilden fortsatt osäker. Kanske väntas den minskade politiska osäkerheten leda till ekonomisk stabilisering.

Stor motorvägskorsning

Varför ställdes frågan?

2019 kännetecknas av nedväxling i flertalet ekonomiska variabler, bland annat har räntor tagit betydliga kliv nedåt och ekonomisk statistik har försvagats under en tid. Det finns olika anledningar och man kan peka på rad olika förklaringar. Främst handlar det om att den politiska osäkerheten har ökat under året samtidigt som försämrade handelsavtal bidragit till att världshandeln stagnerat. Trots att situationen mellan USA och Kina, i dagsläget, inte är fullt så dyster som för ett par månader sedan så är utvecklingen framöver fortsatt osäker.

Osäkerheten och de dämpade framtidsutsikterna satte ett tydligt avtryck på långräntorna. I somras var runt hälften av världens räntor negativa, allt fler företagsobligationer hade negativ ränta och den svenska långräntan var negativ. Den amerikanska långräntan föll så pass mycket att den tillslut understeg de korta räntorna, vilket bidrog till en inverterad avkastningskurva som historiskt sett har varit en bra recessionsindikator. Däremot ska man komma ihåg att det har funnits tider där avkastningskurvan har inverterad, men att det inte har efterföljt av en lågkonjunktur

Vad har hänt under hösten?

Utvecklingen sedan sommaren har varit trevande. En del positiva signaler har dykt upp, bland inköpschefer inom tjänstesektorn i USA ser läget fortfarande ljust ut och motsvarande siffra för tillverkningsindustrin har stigit marginellt från en låg nivå. Däremot har den positiva ekonomiska statistiken sammanfallit med en del nya besvikelser. Det syns tydligast om vi tittar på olika överraskningsindex som mäter hur den ekonomiska statistiken kommen in i relation till vad man förväntat sig. I dagsläget kan vi påpeka att den ekonomiska statistiken som kommit in för de större länderna har varit dämpade fram till idag samtidigt som olika indikatorer talar för ytterligare försvagning framöver.

Den svagare konjunkturen och de lägre inflationssignalerna har bidragit till att flera centralbanker lagt om penningpolitiken. Hittills under året har Fed sänkt räntan tre gånger men väntas nu ta en paus. Även den europeiska centralbanken ECB hoppade på tåget och beslutade att både sänka inlåningsräntan och återinföra QE-programmet. Omsvängningen i penningpolitiken är en källa till optimism där centralbanker visar att de vill fortsätta understödja expansionen och står redo för att dra till med ytterligare åtgärder om så behövs.

I samband med de allt mer mjukare beskeden från flera centralbanker har många ifrågasatt Riksbankens planer att ensam trotsa de andra centralbankerna genom att hålla fast planerna på en räntehöjning i december. Tittar vi på statistik över svensk ekonomi så ser den spretig ut. Utvecklingen i omvärlden har försvagats, inflationen har kommit i linje med förväntan men arbetsmarknadsindikatorer har givit olika budskap. Efter Statistiska Centralbyråns stora revidering av arbetsmarknadsstatistiken, på grund av tidigare brister, så ser situationen inte så dyster ut som det tidigare verkade. De reviderade siffrorna kommer också att påverka BNP och framför allt bilden av hur konjunkturförloppet sett ut i år. Upprevideringen innebär en starkare utveckling av arbetade timmar och en svagare bild av produktivitetsutvecklingen. Sammantaget så stärker det bilden av att Riksbanken kommer att höja styrräntan i december. Att det dessutom innebär att till exempel banker slipper minusräntor är något som Riksbanken troligtvis tycker är bra. Men fortsatt så är de låga räntorna är här för att stanna.

Är vi närmare ett svar?

I dagsläget har långräntorna stigit från de rekordlåga nivåerna i somras, vilket har resulterat i att avkastningskurvan inte längre är inverterad. Uppgången i långräntorna beror med största sannolikhet på att nedåtriskerna för den globala ekonomin trots allt har minskat något, sen i somras. De positiva signalerna vi har fått från handelskonflikten mellan USA och Kina tyder på att ett potentiellt avtal kan nås mellan länderna inom överskådlig tid. Utöver det har även risken för ett avtalslöst Brexit minskat.
Trots att den politiska osäkerheten har minskat något så finns det ont om positiva tecken i den ekonomiska statistiken idag. Däremot ska man ha i åtanke att merparten av den ekonomiska statistiken som vi får är bakåtblickande, så det kanske inte är så konstigt att det ännu inte syns i siffrorna. Även om risken för lågkonjunktur minskat något så bör vi ändå vara tydliga med att risken finns kvar.

Tänk på

Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.