Bra tillfälle se över din portfölj

Läs mer: Spretigt facit för tvekande sommarbörs 

Under det senaste året har den amerikanska börsen gått upp 33 procent i svenska kronor, medan Stockholmsbörsen har stigit med 12 procent. Ungefär en tredjedel av mellanskillnaden beror på starkare börsutveckling i USA. Övriga två tredjedelar beror på dollarns förstärkning mot svenska kronan. Efter den skillnaden i avkastning ser vi nu skäl att minska innehavet i amerikanska aktier och i stället placera en större del i svenska aktier.

Nedan listar vi sex anledningar:

1. Vinsttillväxten

Under första halvåret i år har vinsttillväxten bland de femhundra största amerikanska företagen klockat in på 20-25 procent. Det kan jämföras med fjolårets vinsttillväxt på omkring 10 procent. En viktig anledningen är den bolagsskattesänkning som Donald Trump införde i början av året, som dopar vinsterna.

När företagens vinsttillväxt fördubblas är det också rimligt att aktiekurserna stiger. Men det gäller att komma ihåg att skattesänkningen är en engångseffekt. Skatten kommer inte sänkas 2019, 2020 osv. Nästa år kommer dopningen försvinna och då återgår vinsttillväxten till en lägre nivå. Hur hög den blir återstår att se.

Prognoserna talar för en vinsttillväxt i stil med fjolåret, dvs. omkring 10 procent. Det tål dock att påminnas om att även fjolårets vinsttillväxt dopades – då av stigande råvarupriser och uppväxlingen av konjunkturen. Det är långt ifrån säkert att konjunkturen växlar upp även nästa år och att också råvarupriserna stiger igen. Kanske blir de istället till motvind. Den starka dollarn kommer också pressa vinsterna. Risk finns alltså att det blir ett bryskt uppvaknande när dopningen klingar av. 

2. Värderingen

Att vinsttillväxten kommer ner nästa år ligger alltså i prognoserna. Men frågan är om aktiemarknaden orkar stå emot om prognoserna inte infrias. Amerikanska aktier fortsätter att vara mycket högt värderade även om de har kommit ned från de febriga nivåerna från årsskiftet. Aktiemarknaden fortsätter att vara prisad för perfektion, utrymmet för besvikelser torde vara starkt begränsat. 

3. Statistiken

Den amerikanska ekonomin går på högvarv, minst sagt. I det andra kvartalet växte BNP med över 4 procent uppräknat i årstakt och arbetslöstenten är nere på sällsynt låga nivåer. Men den mer framåtblickande statistiken i form av förtroendebarometrar skvallrar nu om en viss avmattning. Index som mäter hur den ekonomiska statistiken kommer in i relation till förväntningarna har kommit ner i negativt territorium. Vi räknar med att ekonomin fortsätter att utvecklas starkt, men i något långsammare fart än under våren. 

4. Räntorna  

Även om vi ser en försiktig avmattning fortsätter alltså ekonomin vara pigg och i bakgrunden har vi ett stigande inflationstryck. Det gör att amerikanska centralbanken Fed fortsätter höja räntan med jämna mellanrum. Det innebär att Fed trampar försiktigt på bromsen, medan Riksbanken än så länge – i bästa fall – lättar litet på gasen. Om det i sin tur leder till att kostnadstrycket stiger för amerikanska bolag, vis-a-vis konkurrenterna i Sverige och övriga Europa, borde det vara negativt för amerikanska aktier. 

5. Valutan

Även om ökade ränteskillnader mellan USA och Sverige (och övriga Europa) borde tala för stigande eller fortsatt stark dollar, så är det ingen garanti för att så sker. Fjolårets nedgång för dollarn var t ex svår att förklara med ränteskillnader. Om omvärldens misstro mot USA ökar, t ex på grund av försämring av de offentliga finanserna eller om investerares aptit på dollar minskar av andra skäl kommer dollarn försvagas.

Vi skulle då kunna hamna i ett läge där den amerikanska börsen utvecklas väl men att avkastningen för svenska sparare uteblir eller till och med blir negativ. Denna risk får anses hög i och med att dollarn är stark i utgångsläget. Om dollarn skulle försvagas till nivåerna för, säg, fem år sedan skulle det innebära en nedgång med närmare 30 procent, med följden att värdet på svenska USA-fonder skulle sjunka lika mycket.

6. Presidenten

En tänkbar faktor som skulle kunna utlösa ett dollarfall är om marknaden börjar misstro president Trump – må det så vara till följd av kontracykliska stimulanser som eroderar statsfinanserna, negativa följder av handelskonflikten eller ett annat policymisstag. Att marknaden skulle sätta en ”Trump-premie” på amerikanska tillgångar är inte svårt att föreställa sig. Särskilt inte när presidenten tycks ha som strategi att vara oförutsägbar.

Ett amerikanskt policymisstag i form av t ex ett handelskrig som spårar ur skulle visserligen drabba hela världen (och hittills är Kina-börsen och valutan största förlorarna) men det vi såg i januari-februari var att det var USA som drabbades hårdast av amerikanska problem.

Varför Sverige?

Vi har neutral syn på svenska börsen, men en stor fördel med att investera i Sverige är att aktierna är noterade i just svenska kronor. Nog för att en förstärkning av svenska kronan skulle påverka också Stockholmsbörsen negativt (i synnerhet exportberoende bolag). Men vi slipper den direkta omväxlingseffekt som skulle drabba utländska aktiefonder.

Vi vet inte vilken aktiemarknad som kommer gå bäst i höst eller närmaste året, men om man vill minska risken som en förstärkning av svenska kronan skulle ha på portföljen, är svenska börsen svårslagen.

Det handlar om att sprida risken

Att minska innehavet i amerikanska aktier och istället placera mer på svenska börsen handlar i första hand om att rebalansera portföljen. När USA-börsen har gett omkring tre gånger så hög avkastning som den svenska, så blir portföljen per automatik mer exponerad mot den amerikanska börsen och valutan. Och eftersom både valutan och börsen står högt, är känsligheten extra stor.

Vi vet inte hur dollarn och börsen kommer att gå i höst, men vi vet att båda är dyra, att det finns betydande hot och anser därför att det kan vara lämpligt att minska på risken nu.