Gå till innehåll

Bli inte lurad – så skyddar du dig mot bedrägerier

Det sker en kraftig ökning i samhället av både kortbedrägerier, investeringsbedrägerier och stölder av BankID. Bedragare ringer upp och vill hjälpa till med ”säkra investeringar,” låtsas vara från hemelektronikkedjan, polisen eller banken. Men det går att skydda sig. Här följer tips på hur du minskar risken att drabbas.

Ett allt vanligare område för blufftjänster är så kallade investeringsbedrägerier. ”Företaget” utmärker sig vanligtvis med ett investeringserbjudande som har hög garanterad avkastning och oftast utlovas minst dubblering av investerat kapital till mycket låg eller ingen risk alls.

Bedragarna etablerar troligen en första kontakt genom att offret svarar på ett mejl, ett telefonsamtal eller genom att hen varit inne på en oseriös investeringssida på internet. Bedragarnas kontakt med kunden är metodiska och samtal sker ofta dagligen. Avsikten är att lura offret på stora summor pengar vid upprepade tillfällen.

Investeringsbedrägerier kan delas in i tre typiska faser

Säljfasen – Ett erbjudande om en investering som ska ge extremt hög avkastning till nästan ingen risk eller där en försäkring erbjuds om att offret kan få tillbaka 100 procent av det investerade beloppet om någon avkastning inte ges inom tre månader.

Återköpsfasen – Bedrägerier fortsätter genom att kunden behöver betala olika påhittade avgifter för att få ut sitt investerade belopp och avkastning.

Räddningsfasen – Ett falskt erbjudande från ett annat utländskt företag eller påhittad myndighet som sökt upp kunden efter att man förstått att man blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri. Större summor påhittade avgifter behöver betalas av kunden för att bolaget ska ”hjälpa” kunden att rädda de stulna pengarna.

Så känner du igen en bedräglig investeringssajt

Tro inte att det finns enkla sätt att dubbla sina investeringar på. Var vaksam på ägare av näthandelsplattformar, kolla om bolaget finns med på Finansinspektionens varningslista.

Ny teknik skapar nya sätt för bedrägerier

Att handla på nätet är givetvis ofta smidigt, köp genomförs genom några enkla klick och snabba hemleveranser. Men det finns även sajter som utger sig för att sälja en produkt, som i själva verket vid leverans inte är samma vara som man har betalt för.

Det kan också vara en säkerhetsrisk att handla på nätet. Enligt polisen sker det alltmer bedrägerier både på nätet och i butik. Oavsett var du har för avsikt att handla är det viktigt att du håller koll på ditt kort och ser upp för bluffsajter på nätet.

– Självklart ska man handla på nätet. Men det finns ett antal saker som är viktiga att tänka på. Både du som kund och banken har ansvar för att personlig information inte används på fel sätt, säger Martin Melcher, som arbetar med säkerhet och inloggning på Skandias bank.

– Alla våra kort är kopplade till Verified by Visa, som innebär att dina köp måste signeras med BankID, Mobilt BankID eller sms-kod. De flesta internetbutiker i Sverige är idag anslutna till Verified by Visa och det är ett av flera smidiga sätt att förhindra bedrägerier.

Handla säkert med ditt kort

De flesta vet idag att man aldrig ska förvara sina koder på ett sådant sätt att kort och kod kopplas samman. Vi vet också att vi ska använda kort med chip och dölja med fingrarna när vi slår in koden på bankomater eller butikens betalterminal. Självklart har vi också koll på att vi omedelbart ska spärra våra kort, om vi blivit av med ett bankkort eller kod.

Men hur skyddar vi oss mot hänsynslösa bedragare som med hjälp av smarta psykologiska knep försöker lägga vantarna på vårt BankID?

Ny teknik skapar nya sätt att sköta vår ekonomi via nätet och mobilen. Men det öppnar också upp fler sätt att försöka lura oss konsumenter.

– Bedragarna är otroligt listiga och mycket uppfinningsrika. Metoderna förfinas hela tiden och de hittar ständigt nya sätt, säger Fredrik Nordquist, biträdande chef på Konsumenternas bank och finansbyrå.

Det som kanske ökat är så kallat voice phishing, eller "vishing", där offret över telefon luras att uppge inloggningsuppgifter till sitt bankkonto, eller manipuleras att använda sitt BankID eller inloggningsdosa på ett sådant sätt att det gynnar bedragaren. Därefter töms kontot på pengar. 

– Folk kontaktar oss och är helt förtvivlade. Det är jobbigt att prata med dem som drabbats. De mår ofta väldigt, väldigt dåligt, säger Fredrik Nordquist.

– De som kontaktar oss är ofta äldre, som kanske inte är lika vana vid ny teknik. Men vi har till och med haft it-experter som blivit lurade. Tjuvarna som ringer upp är extremt skickliga på att försätta sina offer i en stresspaniksituation, exempelvis genom att låtsas att det "just nu pågår ett bedrägeri", för att därefter erbjuda hjälp. Om man inte är vaksam är det lätt att trilla dit. De anpassar ofta sina historier till aktuella varningar och annat för att öka sin trovärdighet.

Så skyddar du dig

  • Lämna aldrig ut koder som du fått av banken, t.ex. svarskoder, personliga inloggningskod, engångskoder via SMS, kodkort eller pin-koder. 
  • Slå aldrig in din BankID-kod på uppmaning av någon annan. Är du osäker på om den som kontaktar dig är exempelvis polis eller din bank – be om att få ringa tillbaka på ett officiellt nummer.
  • När du loggar in med BankID på olika tjänster är det viktigt att du säkerställer att du är på rätt webbplats. Kontrollera att internetsidan alltid visas över säker anslutning när du loggar in och är inloggad. Moderna webbläsare har grön färg i adressfältet och äldre webbläsare visar ett låst hänglås. Titta noga på texten i BankID eller SMS så att det verkligen är en transaktion som du vill genomföra.

Se upp för "spoofing"

Bedragarna använder sig också ofta av så kallad "spoofing". Det innebär att de gör så att ser ut som om det är banken som ringer dig. I displayen visas nämligen bankens kundtjänstnummer som uppringare och det numret kanske du känner igen - eller lagt in i dina kontakter så att banken namn visas - och då är det mycket lätt att tro att det faktiskt är banken som ringer. 

Andra läser om

Se fler nyheter