Bedrägerierförekommer i allt högre utsträckning och kan förekomma på många olika sätt. Skandia arbetar aktivt för att förhindra olika typer av bedrägerier. Men det gäller även att du som kund är uppmärksam och att du skyddar dina uppgifter såsom till exempel koder, kort, lösenord och ID-handlingar.
Varning för falska samtal
Det förekommer en hel del artiklar i pressen just nu om personer som har blivit lurade att genomföra transaktioner på uppmaning av bedragare. Bedragaren ringer till privatpersoner och lurar dem att uppge personliga koder, kortuppgifter eller att använda sitt BankID för överföring av pengar. Samtalen handlar ofta om Swish, inloggning eller inloggningsproblem. Ofta är bedragarna vältaliga, meddelar att de ringer från t.ex. banken och inte sällan har de andra uppgifter som bankkontonummer och personnummer. Bedragarna riktar ofta in sig på äldre personer.
Vi vill understryka att Skandia ALDRIG kontaktar dig som kund och ber om koder eller uppmanar dig att genomföra transaktioner eller hämta BankID. Om du får den här typen av samtal: Lägg genast på.
Om du som kund tror att du har blivit utsatt för bedrägeriförsök och lämnat ifrån dig personlig information kopplat till ditt engagemang i Skandia såsom, koder, kontonummer, kortuppgifter etc. kontakta omedelbart Skandias kundservice på 0771-55 55 00 så att vi kan hjälpa dig.
Om du blivit utsatt för bedrägeri är det viktigt att du omedelbart polisanmäler händelsen.
Nytt sätt att signera dina betalningar
För att öka säkerheten ytterligare har vi infört skanning med QR-kod som ett extra steg när du ska signera dina betalningar hos oss med Mobilt BankID. QR-kod används i de fall du genomför en betalning via din dator eller läsplatta och signerar med BankID i din mobil.
Viktigt att tänka på
- alla koder du har fått från Skandia är personliga och kan inte användas av någon annan
- lämna aldrig ut personlig eller ekonomisk information (till exempel PIN-kod, lösenord, med mera) via mejl eller på osäkra hemsidor
- lämna aldrig ut personliga koder via telefon/mejl/chatt (även om personen ifråga påstår sig ringa från banken eller från polisen)
- lämna aldrig ut koder eller personlig bankinformation över sociala medier, t.ex. Facebook
- skriv inte ned eller förvara din PIN-kod tillsammans med kortet
- öppna inte bilagor som följer med mejl från okända avsändare
- svara inte på konstiga frågor om ditt bankengagemang och koder per telefon från okända personer. Är du osäker om den som kontaktar dig är polis, din bank etc. - be om att få ringa tillbaka på ett officiellt nummer.
- svara aldrig på skräpmejl, phishing
- var försiktig när du lämnar kortet för betalning i en osäker miljö som du inte har kontroll över
-
informera och varna äldre släktingar om dessa bedrägerier. De är ofta målgruppen.
- genomför aldrig transaktioner på uppmaning av någon annan.
- din mobiltelefon innehåller mycket personlig information, tillgång till banker och betalningar – ha kontroll på din mobiltelefon och tänk på att spärra även mobiltelefon, bankappar och ditt mobila BankID vid förlust
- din ID-handling är lätt att förfalska, ha kontroll på din ID-handling
- BankID är en ID-handling som ger tillgång till många olika tjänster på internet. Skydda ditt BankID och dina lösenord noga, spärra om du misstänker att annan person har tillgång till eller har kännedom om dessa.
-
när du loggar in med BankID på olika tjänster är det viktigt att du säkerställer att du är på rätt webbplats, dvs. banken, skatteverket, CSN eller den tjänst som du besöker.
- titta noga på texten i BankID eller SMS så att det verkligen är en transaktion som du vill genomföra.
Exempel på några vanliga typer av bedrägerier
Phising - nätfiske
Var misstänksam om du får mejl där du uppmanas att klicka på en länk, lämna ut kortuppgifter, personliga koder eller liknande. Bedragaren försöker komma över personlig information för att sedan använda i bedrägligt syfte. Banker eller seriösa företag efterfrågar aldrig sådan information via mejl. Ofta brukar dessa phishingmejl komma från en mejladress eller innehåller en länk som liknar den bank eller företags namn som bedragaren bakom mejlet få dig att tro att mejlet kommer ifrån.
Om du får mejl från Skandia eller mejl där du ombeds ge ifrån dig inloggnings eller kortuppgifter kontakta genast Skandia genom att vidarebefordra mejlet till webmaster@skandiabanken.se.
Microsoftbedrägeri
Person ringer upp dig och utger sig för att arbeta på Microsoft. Personen berättar att man upptäckt att datorn drabbats av virus eller att man inte har något antivirusprogram och erbjuder sig att hjälpa till att lösa problemet. Bedragarens syfte är att komma över kortnummer och koder och ofta kan dessa personer som ringer upp vara väldigt påstridiga. Tänk på att inget seröst företag kontaktar sina kunder på detta sätt, och det enklaste rådet är att avsluta samtalet direkt och inte lämna ut några koder eller kortinformation.
Blocket- eller Traderabedrägeri
Ofta hittar man det man vill ha på dessa försäljningssidor till bra priser. Men var uppmärksam på om priset är alldeles för lågt och om säljaren vill att du ska betala hela köpesumman i förskott. Det är inte ovanligt att bedragare använder dessa sidor för att antingen sälja stöldgods eller ha för avsikt att inte leverara någon vara. I det senare fallet finns risken att säljaren gör sig oanträffbar efter att man fört över pengarna och att man inte får någon vara. Att säljaren skulle ange sitt namn personnummer eller likande skyddar dig inte från att bli lurad, bedragaren kan ha utgett sig för att vara någon annan.
Att lämna ut sitt kontonummer
Ditt kontonummer ska även det behandlas med försiktighet, lämna inte ut kontonumret till personer eller företag som du inte känner till. Det finns bedragare som har som syfte att ta reda på ditt kontonummer för att använda det till ett så kallat målvaktskonto. Då är det pengar som härrör från brott som bedragaren vill flytta mellan olika konton för att försvåra spårning av pengarna och bedragarens egen inblandning. Detta kan till exempel ske via jobberbjudanden där man erbjuds en del av summan som betalning. Att upplåta sitt konto till någon annan och agera målvakt är en brottslig handling och kan leda till åtal.
Identitetsstöld
En bedragare som kommit över dina personliga uppgifter kan använda ditt namn, personnummer och hemadress för att exempelvis ansöka om krediter, beställa varor och tjänster.
Om du misstänker att en bedragare har tillgång till ID korts data eller att din identitet använts olovligen, spärra genast dina ID handlingar för att begränsa ytterligare skada.
Nedan visar tips på vad du kan göra för att minska risken för att du blir utsatt.
- Lämna inte ut personliga uppgifter om dig eller ditt företag om du inte vet vad informationen ska användas till, ex personnummer, organisationsnummer, fullständiga adressuppgifter.
- Lämna inte ut personliga uppgifter exempelvis via mejl och telefon om du inte med säkerhet vet vem du har med att göra. Tänk på att det finns bedragare som utger sig att företräda bank, försäkringsbolag, polisen etc.
- Klicka aldrig på länkar i mejl, skriv istället direkt in webbadressen du vill besöka exempelvis skandia.se.
- Tänk på vad för information du delar om dig själv i sociala nätverk, ange inte för mycket information om dig själv.
- Kasta inte personlig information om dig själv i soporna som kan innehålla exempelvis personnummer eller kontonummer.
- Håll koll på din post och se till din brevlåda ofta så att inte post blir liggande samt ha en låsbar brevlåda. Om du ska resa bort en längre tid kan du eftersända posten och om du rest utomlands, be någon du litar på att ta hand om din post.
- Om du får brev från något kreditupplysningsföretag, kontrollera noga att det stämmer och att du godkänt den kreditupplysning som tagits på dig.
- Lämna aldrig ut koder eller lösenord till någon annan, varken till nära anhörig eller till bankpersonal. Dessa är personliga, tänk även på att inte välja för enkla eller uppenbara koder och lösenord och ha dessa inte nedskriva i anslutning till koden/lösenordets användning. Ex, förvara inte bankkort tillsammans med en nedskriven kortkod.
- Lämna aldrig kort eller ID-handling utan uppsikt eller i säkert förvar, bedragare kan då lätt kopiera uppgifterna på kortet för att utföra köp i ditt namn samt utfärda en falsk ID-handling med dina, d.v.s. rätt kontolluppgifter och använda i bedrägligt syfte.
Stöld av kort och kortkod
Tänk på att aldrig förvara ditt kort och din kortkod tillsammans, ha alltid ditt kort under uppsikt och förvara kortet på ett betryggande sätt. Var extra uppmärksam i t ex tunnelbanor, på flygplatser och andra offentliga platser. Lämna aldrig ifrån kortet till någon annan i samband med betalning. Tänk också på att skydda din kortkod när du använder ditt kort, en bedragare kan stå nära dig och notera vilken kortkod du knappar in och vart du sen förvarar kortet. Bedragaren stjäl sedan kortet och kan direkt använda ditt kort med din kortkod. Håll handen över knappsatsen så att ingen ser kortkoden och tänk på att du förvarar ditt kort så du har det under uppsikt och i säkert förvar.
Skimming av kort
Skimming, dvs där kortet kopieras, kan exempelvis hända via betalstationer och bankomater, bedragaren placerar där en utrustning som på olika sätt kan läsa av kortets magnetremsa och kortkod. Syftet är att kopiera kortet och använda för betalning. Ofta är utplaceringen av utrustningen dold och svår att upptäcka, men ibland kan man upptäcka skimmingutrustningen genom att knappsats och/eller den delen där kortet förs in sitter lite löst, en kamera kan användas för att se kortkoden man knappar in.
Kortnummer och cvv-kod
Om man lämnat kortet utan uppsikt kan en bedragare komma över kortnummer och cvv-kod, exempelvis genom att fotografera fram och baksidan av kortet eller skriva upp kortnumret och cvv-koden. Med dessa uppgifter kan bedragaren sen t ex handla på internetsidor som godkänner köp utan Visa Secure.
Falska kortterminaler
Du som kund kan få en "falsk" kortterminal på restaurang/nattklubb. Du stoppar i kortet och anger PIN-kod men inget händer. Servitören hämtar sedan en annan terminal som då fungerar. Den första terminalen har då skimmat ditt kort och sparat din PIN-KOD för senare skimming av bedragaren, tex uttag i ATM.