Gå till innehåll

Kunskapsbank – mer om värdepapper

Få kunskap innan du börjar handla med värdepapper och lär dig mer om komplexa finansiella instrument. När du känner dig redo kan du logga in och göra vårt kunskapstest.

Kunskapstest för komplexa instrument

Tänk på! Investeringar innebär en risk. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här

Olika värdepapperskategorier

  • Fonder kan delas in i värdepappersfonder (även s.k. UCITS-fonder), specialfonder samt börshandlade fonder. UCITS-fonder har placeringsbestämmelser och riskspridningskrav medan specialfonder (bl.a. hedgefonder) kan ha friare placeringsregler och innehav i mer komplicerade finansiella instrument, t.ex. derivat. Handelstider kan även skilja sig åt mellan fonder som har mer komplexa instrument i sin portfölj då dessa ofta tar längre tid att avyttra.

    Fonder har ofta en speciell placeringsinriktning och du kan genom en fondportfölj med olika fonder skapa en riskspridning på olika tillgångsslag i din depå, s.k. diversifiering. Flera bolag erbjuder även fond-i-fond lösningar där man skapar en portfölj som innehåller andra fonder. På så vis sköts allokeringen, dvs. sammansättningen av de ingående fonderna av en förvaltare som ofta även tar betalt för denna tjänst.        

    Specialfonder

    Specialfonder består av en portfölj av olika finansiella instrument. Det finns olika typer av specialfonder med inriktning på olika tillgångsslag t.ex. aktier, räntor eller en blandning av de båda. Fonderna kan placera i finansiella instrument globalt vilket innebär att handelstider och värdering kan påverkas av tidsskillnader på världens börser och valutakursförändringar.

    Oavsett om du handlar med värdepappersfonder eller mer komplicerade fonder är det viktigt att du tar del av den fondens specifika informationsbroschyr och faktablad innan köp.

    Börshandlade fonder

    Börshandlade fonder (ETF:er) är noterade på en handelsplats till skillnad från traditionellt handlade fonder som ofta handlas en gång per dag. ETF:er handlas på samma sätt som aktier. Skillnaden mot aktier är dock att priset styrs av s.k. market makers som uppdaterar köp- och säljkursen på handelsplatsen utifrån hur fondens underliggande tillgångar rör sig. Vid köp och försäljning betalar kunden courtage och spreadkostnad (skillnaden mellan köp- och säljkurs) utöver fondens årliga avgift.

    Börshandlade fonder är ofta indexfonder, dvs. fonden har för avsikt att följa ett index (t.ex. en sammansättning av aktier). Trots att en fond har för avsikt att följa ett index kan det uppstå en differens mellan fondens avkastning och index, denna differens kallas tracking error.

  • Obligationer

    Köper du en obligation har du lånat ut pengar till en utgivare (emittent) och förväntar dig ränta på ditt utlånade kapital. Räntan på lånet bestäms av utgivaren du lånar ut dina pengar till, t.ex. anses det generellt vara en lägre risk att låna ut pengar till en stat genom en statsobligation än att låna ut pengar till ett företag genom en företagsobligation. Denna risk visar sig i räntan som du erbjuds, en tumregel är ju högre kreditrisk utgivaren har desto högre ränta vill du som investerare erhålla som kompensation för risken. Investeraren tar en kreditrisk på emittenten vid köp av en obligation.

    Obligationer handlas ofta i större poster utanför börsen men det finns även obligationer som är noterade på en handelsplats. Dock kan likviditeten vara dålig, vilket betyder att det kan vara svårt att sälja en post i avsaknad av köpare på marknaden.

    Marknadsräntorna påverkar priset på obligationer, en högre ränta ger generellt lägre obligationspriser. Vid köp av en obligation är det viktigt att ta del av prospekt och/eller slutgiltiga villkor för att veta när lånet ska återbetalas och även hur räntan betalas ut till innehavare av obligationen.

    Kapitalskyddade strukturerade placeringar

    Strukturerade placeringar är ett samlingsnamn för paketerade finansiella instrument utgivna av en emittent (ofta investmentbank). Enkelt utryckt kan man säga att Kapitalskyddade placeringar innehåller två komponenter; en obligationsdel samt en optionsdel. Obligationsdelen är den del som utgör skyddet i placeringen och optionsdelen ger investeraren marknadsexponering och möjlighet till avkastning. Trots att placeringen är kapitalskyddad tar investeraren av en strukturerad placering kreditrisk på utgivaren. Detta innebär att om utgivaren får finansiella problem kan hela eller delar av värdet på placeringen försvinna. Eftersom villkoren för varje enskild placering är specifika är det viktigt att ta del av placeringens faktablad  (PRIIP-KID) – prospekt och/eller slutgiltiga villkor innan investering. 

  • Konvertibler

    Konvertibler är räntebärande värdepapper (konverteringslån), det vill säga ett lån till utgivaren. Avkastningen påverkas av kursrörelsen på marknaden men innehavaren erhåller även s.k. kupongränta på de pengar som lånats ut.

    Skillnaden mot andra räntebärande värdepapper t.ex. obligationer är att innehavaren av en konvertibel vid förutbestämda tillfällen kan omvandla lånet till aktier genom en konvertering. Villkoren kring omvandlingen till aktier varierar mellan olika utgivare och bolag. T.ex. finns det konverteringsskyldighet i vissa konvertibler där ägaren har en skyldighet att konvertera till aktier när lånet löper ut.

    Eftersom villkoren för konvertibler varierar mellan olika utgivare och bolag är det viktigt att du som investerare tar del av den information som finns tillgänglig i bl.a. emissionsvillkor innan du investerar i instrumentet.

    Preferensaktier                                                 

    En preferensaktie kan beskrivas som en blandning av en aktie och en obligation. Preferensaktier har en förutbestämd utdelning som ger innehavaren rätt till utdelning före stamaktieägarna. Utdelningen i preferensaktier sker ofta kvartalsvis och precis som vanliga aktier handlas dessa på en handelsplats. Direktavkastningen, dvs. relationen mellan utdelningen och preferensaktiekursen påverkas av kursrörelsen. Om kursen stiger sjunker direktavkastningen. Utdelningen fastställs vid emissionstillfället av preferensaktien vilket gör att utdelningen inte ändras även om bolagets stamaktie skulle få ökad utdelning. Detta betyder att en ägare av preferensaktier inte får ta del av framtida vinster på samma sätt som en stamaktieägare.

    Precis som för obligationer finns en förutbestämd tidpunkt då preferensaktien löses in av företaget. Om bolaget får ekonomiska problem under löptiden av preferensaktien kan det även få negativ påverkan på inlösen och/eller utbetalningen av utdelningen.

  • Teckningsrätter

    När ett aktiebolag behöver få in mer pengar sker det ofta genom en s.k. nyemission. Det normala sättet är att de befintliga aktieägarna får teckningsrätter som ger innehavaren företräde att teckna nya aktier i nyemissionen till ett förutbestämt pris.

    Teckningsrätterna handlas ofta på en handelsplats vilket gör att befintliga ägare har möjlighet att sälja sina teckningsrätter om de inte vill utnyttja dem för teckning av nya aktier. Det är viktigt att kunder som vill teckna nya aktier anmäler detta via webbtjänsten då det annars finns risk för att teckningsrätterna förfaller och blir värdelösa. 

    Eftersom det finns flera olika typer av emissioner med olika villkor är det viktigt att du som ägare tar del av emissionsbrev och villkor inför varje emission.

    Teckningsoptioner

    Teckningsoptioner skiljer sig mot teckningsrätter genom att innehavaren får rättigheten att teckna nya aktier i bolaget under en förutbestämd period och till ett förutbestämt pris i framtiden. Eftersom aktiekursen rör sig samtidigt som teckningskursen är fixerad finns en risk att teckningskursen i optionen är högre än aktiekursen vid teckningstillfället. I en sådan situation kan innehavaren av optionen välja att avstå från att teckna aktier.

  • Bull och Bear är hävstångscertifikat med daglig hävstång. Bull-certifikat stiger när värdet på den underliggande tillgången stiger medan Bear-certifikat stiger om värdet på den underliggande tillgången sjunker. Att hävstången är daglig betyder att kursrörelsen i en underliggande tillgång under en dag multipliceras med den faktor som certifikatet har.

    Till exempel rör sig Bull X2 två gånger den dagliga rörelsen i ett underliggande instrument. Eftersom hävstången räknas på den procentuella rörelsen kan priset på certifikatet påverkas av hur stora svängningar som sker i den underliggande tillgången. Nedan illustrerar ett exempel på hur priset på certifikatet påverkas av kursrörelser (exklusive courtage och administrationsavgifter) .  

      Aktie Bull X2
    Dag 1 +3,15 % +6,30 %
    Dag 2 +2,15 % +4,30 %
    Dag 3 - 5,10 % -10,20 %
    Dag 4 +1,30 % +2,60 %
    Dag 5 - 3,81 % - 7,62 %

    Trots att aktien har samma pris dag 0 som dag 5 har certifikatet tappat i värde. Effekten av denne s.k. urgröpning blir större ju högre hävstången på certifikatet är. I ett längre perspektiv så kan exempelvis värdeutvecklingen i ett Bull X2-certifikat bli såväl mindre som större än dubbelt så mycket som aktiens procentuella uppgång.

    Avgifterna för Bull- och Bear-certifikat kan skilja sig åt beroende på vilken bank som emitterat produkterna. Produktavgiften tas ut löpande ur priset. Investerar du i ett Bull- eller Bear-certifikat tar du en kreditrisk på emittenten. Det är även viktigt att ta del av produktens faktablad  (PRIIP-KID), prospekt och/eller slutgiltiga villkor innan investering.

  • Certifikat är finansiella instrument utgivna av en emittent. Produkterna följer en underliggande tillgång t.ex. en aktie, ett index eller en råvara. Certifikaten kan möjliggöra handel för kunder i tillgångar som annars skulle vara svåra att nå utan en mellanhand, t.ex. oljemarknaden eller utländska aktieindex. Emittenten tar ofta ut en administrations- eller förvaltningsavgift för certifikatet och erbjuder köp- och säljkurser på handelsplatsen där certifikatet är noterat för att kunder ska kunna handla dessa. Investeraren tar en kreditrisk på emittenten vid köp av certifikat.

    Eftersom villkoren för varje enskild produkt är specifika är det viktigt att ta del av produktens faktablad  (PRIIP-KID), prospekt och/eller slutgiltiga villkor innan investering.

  • Turbowarranter och Mini Futures är hävstångsprodukter som följer utvecklingen på en underliggande tillgång, t.ex. en aktie, ett index eller en råvara. . Vilket instrument som en investerare väljer beror på dennes syn på marknadsutvecklingen. Tror du på uppgång köper du en köpturbo eller Mini Long och tror du på nedgång köper du en säljturbo eller Mini short. Eftersom båda produkterna har en hävstångskomponent finns det s.k. knock out eller stop loss funktionalitet inbyggda i instrumenten. Detta skyddar dig från att kunna förlora mer än det investerade kapitalet.

    Båda instrumenten är utfärdade av en emittent och det är viktigt att du läser på om finansieringsnivåer och stop loss nivåer innan du köper instrumentet. Investeraren tar en kreditrisk på emittenten vid köp av Mini Futures och Turbowarranter. Nedan följer några skillnader mellan de två olika instrumenttyperna: 

    Turbowarranter

    • Förutbestämd löptid men kan knockas innan slutdag
    • Kortnamnet börjar ofta med T för att markera att det är en turbowarrant

    Mini Futures

    • Ingen förutbestämd slutdag
    • Produktavgiften läggs dagligen på finansieringsnivån

    Eftersom villkoren för varje enskild produkt är specifika är det viktigt att ta del av produktens faktablad  (PRIIP-KID), prospekt och/eller slutgiltiga villkor innan investering.

  • Warranter är hävstångsinstrument där innehavaren köpt sig rätten att antingen köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris på lösendagen. I stället för leverans av den underliggande tillgången avräknas warranter normalt kontant. Det betyder att på slutdagen betalas eventuell vinst ut till din depå. Investerar du i en warrant  tar du en kreditrisk på emittenten.

    Det är även viktigt att ta del av produktens faktablad  (PRIIP-KID), prospekt och/eller slutgiltiga villkor innan investering. Priset på en warrant påverkas inte enbart av utvecklingen i den underliggande tillgången utan även av tiden kvar till lösendagen samt volatilitet (rörelsen i den underliggande tillgången).

Världskarta

Mer om börshandlade investerings­produkter

Lär dig mer om börshandlade investerings­produkter på utbildnings­sidorna hos Nasdaq och Nordic Growth Market.

Nasdaq 

Nordic Growth Market

Redo för kunskapstestet?

Gör kunskapstestet