Vi uppdaterar skandia.se med ett nytt utseende. Därför kan vissa sidor se lite annorlunda ut än vad du är van vid.

Gå till innehåll

Buffertsparande – så gör du

Att ha en buffert för oförutsedda utgifter kan skänka stor trygghet. Storleken på bufferten beror på hur ditt liv ser ut i övrigt. Par med barn och hus behöver ofta en större buffert än en singel boende i hyresrätt. Det viktigaste rådet är ändå att en liten buffert är många gånger bättre än ingen buffert alls.

Rekommenderat belopp för bufferten

Vår generella rekommendation är 2–3 månadslöner efter skatt, men vilket belopp som är rimligt för just dig beror t.ex. på vilken typ av bostad du har, om du har en partner att dela utgifterna med och om ni har barn eller ej. 

  • Är du singel utan barn har du bara en månadslön att förlita dig på om något oförutsett händer. Du kan förmodligen behöva 1–2 månadslöner efter skatt i buffert. Om du bor i bostadsrätt kan du behöva lite mer än om du bor i hyresrätt, likaså om du har en dyr hobby med utgifter som kan dra iväg. 

  • För dig som är singel med barn kan du behöva 2–3 månadslöner efter skatt i buffert. Vad som passar just dig beror t.ex. på barnens ålder, om du bor i lägenhet eller hus och övriga intressen. Större barn har en tendens att kosta mer än små barn. Hus kan vara betydligt mer kostsamma än lägenheter beroende på ålder och skick. Räkna i sådant fall med en högre buffert.

  • Att vara två som delar på kostnaderna brukar innebära att man har en bra grund för oförutsedda händelser. Särskilt om man inte har barn – eller om barnen är utflugna och har sin egen ekonomi. Ni kan behöva 1–2 månadslöner i buffert beroende på om ert boende är förknippat med oförutsedda utgifter eller ej.  

  • Är ni två med inkomst som delar på kostnaderna är det gynnsamt för ekonomin. Samtidigt kan en familj med två, tre barn och villa ha stora utgifter – som man inte alltid räknat med. Därför kan det vara bra att ha en buffert om 3–4 månadslöner tillsammans efter skatt. I lägenhet är det inte lika ofta man drabbas av oförutsedda utgifter, eftersom tak, grund och gemensamma ytor ägs av föreningen eller en hyresvärd. Då behöver ni troligen inte lika stor buffert.

Vad ska bufferten räcka till?

En buffert är till för oförutsedda händelser. 

  • I en villa kanske värmepannan går sönder, taket visar sig vara otätt eller renoveringen blir oväntat omfattande.
  • I bostadsrätten kanske du vill byta ut den gamla kylen.
  • Bufferten är också till för om din arbetsgivare är sen med lönen, om du får oväntad kvarskatt eller om bilen eller cykeln krånglar.

Bufferten ska dock inte täcka kostnader för resor eller underhållning. Om du vill spara till buffert och resor på samma konto kan du förstås göra det, men det kan vara bra att hålla isär konton med olika syften. Då vet du hur mycket du har för respektive ändamål.

Välj sparande för buffert

Grundtanken är att din buffert ska ge trygghet och bör därför placeras på exempelvis ett sparkonto där du kommer åt pengarna direkt när du behöver dem. Om du har ekonomiska förutsättningar att spara utöver bufferten, kan du även spara i värdepapper. Hur du väljer att fördela ditt sparande bör utgå från dina förutsättningar, din inställning till risk och dina förväntningar på värdeökningen i sparandet.

Trygghet på kontot

Att ha sin buffert på ett sparkonto utan bindningstid är väldigt tryggt och säkert. Beroende på ränteläget kan du också få ränta på pengarna – utan att behöva oroa dig för tvära kast på börsen och eventuella nedgångar.

På ett fasträntekonto kan du få en högre ränta än på ett sparkonto men binder pengarna en viss tid.

Bestäm gärna i förväg hur du har tänkt använda din buffert och använd den bara när du verkligen behöver.

Öka chansen till avkastning

Om du redan har en väl tilltagen buffert och känner dig bekväm med att ta viss risk för att få möjlighet till högre avkastning, kan du placera en del av dina pengar i t.ex fonder. 

Om du har ditt innehav på ett investeringssparkonto (ISK) betalar du en årlig schablonskatt istället för att skatta på en eventuell vinst. Från 1 januari 2025 kan du spara sammantaget upp till 150 000 kr skattefritt. 

Om du har ditt innehav i en värdepappersdepå betalar du eventuell vinstskatt vid en försäljning.

I vår fond­lista kan du sortera fonder utifrån risk­nivå för att få hjälp hitta rätt.

Insättningsgaranti

Likvida medel på Sparkonto, Värdepappersdepå och Investeringssparkonto (ISK) omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i banken med ett belopp om högst 1050 000 kronor. Utöver detta belopp kan kund enligt lag under vissa förutsättningar få ersättning för vissa insättningar som hänförs till särskilt angivna händelser, t.ex. försäljning av privatbostad, med högst 5 miljoner kronor. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 7 arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. Läs mer på Riksgälden.

Investerarskydd

För finansiella instrument i Värdepappersdepå och på Investeringssparkonto (ISK) gäller det statliga investerarskyddet vilket ger ersättning för förlorade tillgångar upp till 250 000 kronor per kund och institut i händelse av konkurs. Nämnda ersättning kan även innefatta medel som mottagits med redovisningsskyldighet. En investerare som vill ha ersättning enligt det statliga investerarskyddet ska framställa sitt krav till garantimyndigheten senast ett år från dagen för konkursbeslutet. Garantimyndigheten ska betala ut ersättning till en investerare snarast möjligt men senast två veckor efter det att ersättningen slutligt har fastställts. Läs mer på Riksgälden.