Gå till innehåll

Ökande kostnader ​för ohälsa

Vi bidrar bland annat till forskning om förebyggande insatser för att hantera ohälsa i rätt tid, samt vilket i förlängningen gynnar individ, företag och samhälle.

Pågående

  • Skandia är medlem hos SNS och stöttar regelbundet relevanta forskningsprojekt, det här är ett av des projekten. Pågår 2020-2024.

    Läs mer om projektet här

  • Gymnastik och idrottshögskolan, GIH  

    Från november 2021 har GIH utökat plattformen för hjärnhälsoforskning genom att starta ett excellens centra för fysisk aktivitet, hjärnhälsa och hållbarhet. E-PABS är ett projekt där välmeriterade forskare och kompletterande företag och organisationer samarbetar kring tre teman och nio initiala delprojekt. 

    • Beteendeförändring 
    • Fysisk aktivitetsepidemiologi 
    • Träningens neurofysiologi 

    Skandia möjliggör denna forskning som ett av GIHs huvudpartner för samproduktion av kunskap på området.  

    Läs mer om projektet här

  • Gymnastik och idrottshögskolan, GIH  

    Forskningsprojektet är stort och omfattar en rad delfrågor som sammantaget ska besvara den övergripande kärnfrågan - Vilket är förhållandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kost och hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar, och hur kan fysisk aktivitet för främjande av hjärnhälsa på ett långsiktigt hållbart sätt genomföras i skolor? 

    I del 1 kartläggs ett representativt urval av vanliga skolungdomar för att få en bild av nuläget. 

    I del 2 studeras blodförsörjningen och annat som omedelbart påverkas inuti kroppen när ungdomarna rör på sig och hur sådana fysiologiska effekter påverkar tankeförmågan och den mentala hälsan vid olika rörelsemönster. 

    I del 3 utformas vetenskapligt baserade insatser, anpassade efter skolornas vardag. 

    Läs mer om projektet här

  • Gymnastik och idrottshögskolan, GIH  

    Syftet är att undersöka elevernas fysiska beteenden, psykiska hälsa, kognitiva förmågor och skolprestation. Målet är att utveckla evidensbaserade råd och verktyg till skolor för att kunna utforma läroplaner och utveckla hållbara, effektiva insatser med fysisk aktivitet och läxläsning för att främja hjärnhälsa och skolprestation hos eleverna. GIH kommer under två år att undersöka elever från 50-60 högstadieskolor utvalda runt om i landet. 

    Del 1, workshops med rektorer, lärare och elever om vad som främjar och hindrar olika aktiviteter beroende på den förlängda skoldagen. 

    Del 2, förlängda skoldagen med schemalagd extra tid till fysisk aktivitet och läxläsning, på hjärnhälsa och skolprestation. 

    Del 3, utvärdering av interventionen vad gäller dos, följsamhet, genomförbarhet, acceptans och en beskrivning för att belysa vilka faktorer som främjar eller hindrar. 

    Läs mer om projektet här

  • Uppsala universitet, Barn & Babylab 

    I förskoleåldern läggs grunden för barns sociala, kognitiva och emotionella utveckling. Förskolans uppdrag innehåller, förutom att ge barn omsorg, att stötta denna utveckling och förbereda barn för skolan. För att säkerställa en förskola som ger alla barn de bästa av förutsättningar i livet behövs tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder och innehåll samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

    Det behövs ett Centrum för förskoleforskning, där forskare från olika discipliner (t ex psykologi, neurovetenskap och utbildningsvetenskap), föräldrar, förskolelärare och pedagoger samt andra aktörer samverkar för att ta fram denna tvärgående kunskap. Ett fullt utbyggt centrum för förskoleforskning kommer utgöra ett gemensamt, systematiskt och långsiktigt samarbete för att ta fram evidensbaserad kunskap om hur förskolans utbildning kan skapa de bästa förutsättningarna för barns omvårdnad, utveckling och lärande. 

    Läs mer om projektet här och här

  • Uppsala universitet, CHAP 

    Uppsala universitet utvärderar om en spelbaserad applikation (en app) kan förbättra barns psykiska välmående och livskvalitet, och vad barn tycker om att använda appen. 

    Tidigare forskning visar att barn, genom dagligt användande av Triumfland Saga-appen, kan lära sig saker som är betydande för deras tid både i och utanför skolan. Barnen får kunskaper och färdigheter inom följande områden: 

    • Attityder – Självsäkerhet, självkänsla 
    • Sociala färdigheter – Hantera kritik och mobbning 
    • Kunskap – Sömn, hälsosamma matvanor m.m. 
    • Känsloreglering - Identifiera och reglera känslor, speciellt stress 
    • Kognitiv – och beteendereglering - Problemlösning, självkontroll m.m. 

    Syftet med studien är att översätta spelet till svenska förutsättningar och undersöka vad barn tycker om appen och hur det påverkar deras välbefinnande. 

    Läs mer om projektet här

  • Uppsala universitet, CHAP 

    Omkring ett av sex barn som utsatts för trauma, exempelvis en olycka, ett övergrepp, eller krig, utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Forskningsprojektets syfte är att utveckla och testa en app som kan användas med TRT där forskargruppen CHAP arbetar tillsammans med ungdomar med att ta fram en online-version av TRT. En app skulle dels kunna innehålla digitala resurser för online TRT-träffar samt dels göra det möjligt för barn och unga att fortsätta öva på teknikerna, vilket kan förbättra programmets effekt över tid. En traumastödsapp skulle göra nödvändiga resurser för att hantera PTSD-symtom lättillgängliga, i synnerhet för grupper av barn och unga som ofta flyttar, exempelvis barn som är omhändertagna eller flyktingbarn. 

    Läs mer om projektet här

    • Kolhydrater och insulinbehov vid diabetes; kolhydrater i kosten och dess betydelse för insulinbehov, en jämförelse mellan diabeteskost och lågkolhydratskost (KI, 2017)
    • Minskat stillasittande vid typ 2-diabete; sex vårdcentraler i olika regioner genomför en intervention med aktivitetsarmband och sms-påminnelser till diabetespatienter (Umeå, 2019)
    • Minskat stillasittande vid typ-2diabetes genom mHälsa; randomiserad studie i svensk diabetesvård med utvärdering av långsiktiga aktivitetsförändringar, hälsoeffekter och effekter på sjukfrånvaro genom mobil hälsovård (Umeå, 2018)
    • Har mängden kolhydrater i kosten betydelse för insulinbehovet och metabola kontrollen vid typ 1 diabetes; studie om mat med lägre kolhydratinnehåll minskar insulinbehov och om det leder till mer stabila och lägre blodsockernivåer (KI, 2019)
    • Effekter för typ 2 diabetes med olika kostgrupperingar låg kolhydratskost eller LCHF-kost; utvärdering av kosthållning, en studie som jämför interventionsgrupperna med två olika kostprogram (KI, 2019)
    • Kolhydraters roll i IBS; randomiserad studie för att utvärdera effekten av låg-FODMAP och strikt lågkolhydratkost och om kostbehandling påverkar arbetsförmåga (Sahlgrenska, 2015)
    • Jämförelse mellan patientutbildning och livsstilsbehandling hos människor med funktionell mag-tarmsjukdom; syftar till att utvärdera effekter av individanpassad livsstilsbehandling jämfört med befintligt patientutbildningskoncept (KI, 2017)
    • Fungerar individanpassad livsstilsbehandling vid IBS; individanpassad livsstilsbehandling baserad på funktionsmedicinsk modell som har klinisk effekt vid behandling (KI, 2018)
    • Utveckling av Compassion Intentioner hjärtpatienter; Compassion-träning för patienter med högt blodtryck och extraslag vid Stockholm Hearth Center (KI, 2016)
    • En bild av åderförkalkning; studie med bland annat ultraljudscanning som ska motivera till livsstilsförändringar (Umeå, 2017)
    • Kondition och fysisk aktivitet i SCAPIS – Betydelse för hjärt-, kärl- och lungsjukdomar; fördjupad analys av SCAPIS-studien med fokus på fysisk aktivitet och god kondition och dess koppling till hjärt-kärlsjukdomar samt riskmarkörer för dessa (GIH, 2019)
    • Behandling av Nafld med två olika dieter; randomiserad studie om fetter som påverkar levern, hur dessa kan undvika utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjudkom (KI, 2019)
    • SESBIC Study; en studie om hur barns psykisk hälsas påverkas av arv och miljö och tidiga förebyggande åtgärder (Linköping, 2015)
    • Kvinnors livssituation och mentala hälsa; uppföljningsstudie om dysfunktionella familjer och barnens förmåga hantera sin utveckling där studien tittar på kvinnor och dess arbetsförmåga samt sjukfrånvaro (Linköping, 2017)
  • Studie som kartlägger om näringsbrist och bristande kosthållning har påverkan på personer med kroniska trötthetssyndrom och eventuellt utveckling av en kostintervention (Stockholm, 2018)

  • Studie om konsekvenser utifrån ett patient- och samhällsperspektiv, långtidsresultat avseende livskvalitet samt utveckling av nya behandlingsmetoder och individanpassad vård (Capio, 2018).

  • Studien och forskningsprojektet syftar till att underlätta diagnostik, differentialdiagnostik och mätning av svårighetsgrad av utmattningssyndrom (KI, 2018).

  • Studie om hur nattarbete påverkar anställdas hälsa och sömn, metaboliska och psykologiska effekter av nattarbete (Uppsala, 2019).

    Läs mer om projektet här

Avslutade

  • Linnéuniversitetet, 2017

    Ett evidensbaserat underlag för att utveckla kostnadseffektiva interventioner som stödjer hälsa, välbefinnande, yrkesarbete och social delaktighet genom att kartlägga omfattningen, konsekvenserna vid arbete samt hälsoekonomiska effekter av anhörigskapet och föreslå nationell strategi och verktyg för stöd.