Måndagen den 6 maj kl. 00.00 till 06.00 kommer vi genomföra ett systemunderhåll som påverkar tillgängligheten i våra tjänster. Under denna period kommer möjligheten att logga in på Skandia.se samt mobilappen vara begränsad. Det kan även förekomma avbrott i Swishtjänsten under denna period.

Gå till innehåll

Räkna med att Riksbanken höjer räntan inom kort

Den globala inflationsuppgången märks nu även i de svenska siffrorna. Hittills i år har inflationen varit överraskande hög och prisökningarna sker dessutom på bred front. Inflationsriskerna har ökat kraftigt och vi räknar med att Riksbanken kommer höja räntan inom kort.

Kraftiga prisuppgångar stressar Riksbanken

Så sent som i februari var budskapet från Riksbanken att en första räntehöjning inte var aktuell förrän andra halvåret av 2024, trots att inflationen varit överraskande hög. Därefter har den ökat ytterligare. Inflationstakten enligt KPIF, som är det mått som Riksbanken utgår från steg överraskande till 4,5 procent i februari (siffran publicerades i mars), vilket är långt över målet om 2 procent. En stor del av den höga inflationstakten beror på stigande energipriser, och sådana svängningar brukar såväl Riksbanken som andra centralbanker fästa begränsad vikt vid. Det som däremot sticker ut desto mer, och ändrar förutsättningarna, är att även kärninflationen (exklusive energipriser) har ökat markant i år. Det bekräftar att inflationen är betydligt bredare än vad både Riksbanken och marknaden räknat med. Den trend med stigande priser i pandemins spår som vi har sett internationellt, börjar nu alltså märkas också i den svenska statistiken.

De höga månadssiffrorna för inte minst februari kommer få stor betydelse för inflationstakten resten av året. En enkel övning visar att, även i ett optimistiskt scenario där vi inte får några ytterligare prisöverraskningar, kommer kärninflationen ligga en bra bit över målet åtminstone fram till nästa år.[1] (se grafen nedan). Risken är dock stor att även kommande inflationssiffror kommer vara högre än vad vi brukar se. Kriget i Ukraina innebär en ytterligare utmaning då det har förstärkt pressen uppåt på energi- och livsmedelspriser. Riksbanken kommer därför tvingas agera snabbare än vad de signalerat så sent som i februari.  

marknadsbrev mars 2022 - riksbanken1.png

Nu även stigande inflationsförväntningar

Merparten av inflationsuppgången i Sverige drivs av utbudsfaktorer. Det är svårt för Riksbanken att påverka då räntehöjningar i första hand slår på efterfrågan. Däremot kan även utbudsdriven inflation påverka förväntningarna på inflation och löner. En undersökning från Kantar Prospera vittnar om att förväntningarna på medellång sikt har rört sig uppåt under det första kvartalet i år, men att de fortfarande ligger i närheten av inflationsmålet. Dessa mätningar gjordes dock före den senaste spiken i inflationen. Den centrala frågan är om de kommer hålla sig kvar på rimliga nivåer eller börja drifta uppåt. Så länge förväntningarna hålls i schack kan Riksbanken gå försiktigt fram med räntehöjningar. Men om de börjar dra i väg kan det skapa en uppåtgående pris- och lönespiral som kan bli utmanande att hantera. Det skulle sätta Riksbanken i en svår situation där de kan behöva strama åt snabbare längre fram. Genom att agera i god tid skickar Riksbanken en signal till ekonomins aktörer att inflationsmålet kommer värnas. Det möjliggör även en mjukare höjningstakt framöver där påverkan på konjunkturen och den finansiella stabiliteten kan mildras.

marknadsbrev mars 2022 - riksbanken2.png marknadsbrev mars 2022 - riksbanken3.png

Räkna med tidigare räntehöjningar

Under de senaste veckorna har talen från både Riksbankschef Stefan Ingves och vice Riksbankschef Anna Breman genomsyrats av en tydlig oro för att den höga inflationen ska bli bestående. Breman tydliggjorde även att hon anser det lämpligt att tidigarelägga räntehöjningarna. Talen signalerar att direktionen börjar bli allt mer stressad. Dessutom är de ekonomiska utsikterna fortsatt goda trots osäkerheten från kriget i Ukraina, vilket underlättar för Riksbanken att höja räntan tidigare än aviserat. Därtill har marknadens syn på styrräntan redan anpassats. För tillfället indikerar prissättningen på marknaden, förväntningar om tre höjningar redan i år. Det gäller även att komma ihåg att Riksbankens mål är just prisstabilitet och dess oberoende är till för att direktionen inte ska behöva ta för stor hänsyn till andra faktorer. I och med att prisstabiliteten nu äventyras, vore det enda rimliga att faktiskt höja räntan. 

Det finns alltså inte många anledningar till att avvakta. Vår bedömning är att Riksbanken kommer signalera en tydlig omsvängning av penningpolitiken vid nästa möte i april. En rimlig utgångspunkt är att räntan höjs två gånger under andra halvåret i år, men överraskningar i inflationssiffror och -förväntningar liksom utspel inför lönerörelsen nästa år kan ändra den bilden.

[1] Den blåa streckade linjen = Inflationstakten inklusive februarisiffan (+ 1,0 %) och därefter prisuppgångar per månad i linje med median under 2000-talet (+ 0,15 %).

Den röda streckade linjen = Samma som glå, men om utfallet i februari hade varit i linje med median under 2000-talet (+ 0,15 %).

Den svarta streckade linjen = Riksbankens senaste prognos

Tänk på

Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.