USA: Konjunkturen viktigare än presidenten

Clinton och Obama har rekorden

Ett tydligt mönster under gångna decennier är att den amerikanska börsen har gått bäst under demokratiska presidenter. För att hålla oss i någorlunda modern tid kan vi börja räkna från det att John F Kennedy svors in 1961. Sedan dess har demokrater och republikaner haft tre perioder vardera då de har styrt åtta år i följd (två mandatperioder). Under dessa år gick börsen bäst under de demokratiska presidenterna Clinton och Obama, då det breda S&P 500-index steg omkring 200 procent. Sämst utveckling hade börsen under president George W. Bush (republikan) då den föll omkring 40 procent. Näst sämst gick det under republikanerna Nixon och Ford. De satt varsin ämbetsperiod i följd mellan 1969-1977, och under den tiden blev börsens facit +/- 0.

Republikaner: Recessionsmagneter 

Att börsen har gått bäst under demokratiskt styre beror dock inte partifärgen. Istället handlar det om att lågkonjunkturer ofta har inträffat när republikanerna har haft makten. Faktum är att de har haft en enastående förmåga att tajma in sina perioder i Vita huset med recessioner. Av de åtta perioder som har definierats som lågkonjunktur sedan 1961, har sju inträffat eller påbörjats under republikanskt styre. Att lågkonjunkturerna oftast inträffar under republikanska presidenter innebär dock inte att de har orsakat dem. I de flesta fall ligger orsaken till ekonomiska nedgångar utanför politikens ramar. Vad det snarare handlar om – även om det verkar en smula banalt – är att republikanerna har haft otur.

Bidens spenderarbyxor vs. Trumps oklarhet

Även om vändpunkter i konjunkturen spelar störst roll för börsutvecklingen, så är den ekonomiska politiken också viktig. Kanske är den särskilt viktig i år. Från flera instanser uppmanas Washington att sjösätta nya stödpaket för att stötta återhämtningen som visar allt tydligare tecken på att tappa fart. Men samtalen kring nya finanspolitiska stimulanser har gått i baklås. Valutgången kommer därför kunna ha stor betydelse för nästa steg.

Från Demokraterna är siktet inställt på stora utgiftsökningar. Joe Biden har föreslagit omfattande satsningar på infrastruktur med grön prägel. Dessutom har det demokratiskt styrda representanthuset redan sedan tidigare godkänt ett stimulanspaket under namnet HEROES Act, vilket blockades i senaten, men som kan komma att dammas av efter valet. Bland Republikanerna är oklarheten desto större. Presidenten har gett högst otydliga besked och i senaten, som kontrolleras av Republikanerna, finns en motvilja till allt för vidlyftiga offentliga stimulanser.

Senaten blir central

I dagsläget har Joe Biden ett tydligt övertag över Donald Trump, men lärdomen från 2016 är att opinionsundersökningar kan ha väldigt fel. Och oavsett vem som vinner presidentposten så slutar inte kampen där. Maktbalansen i kongressen kommer ha stor betydelse för möjligheterna att driva igenom den ekonomiska politiken. Det mesta pekar på att Demokraterna kommer behålla majoritet i representanthuset. Republikanerna har därför ingen realistisk möjlighet att ta hem båda kamrarna och Vita huset. Det har däremot Demokraterna om de vinner senatsvalet som ser ut att bli en rysare.

Om Joe Biden vinner valet och Demokraterna vinner majoritet i senaten är fältet öppet. Vi räknar då med stora utgiftsökningar som kommer överstiga de stimulanspaket som sjösattes under våren.  Samtidigt kommer skatterna för företag och höginkomsttagare höjas. Övriga scenarier bygger på delad makt; antingen att Donald Trump får förnyat förtroende, med eller utan senaten, eller att Joe Biden vinner presidentposten, men republikanerna behåller makten över senaten. I sådana fall kommer partierna få svårare att få igenom sin politik och behöva kompromissa. Då blir politiken mindre slagkraftig, men samtidigt blir inflytandet från ytterkanterna i partierna mindre.

Demokratisk Sweep – både stöttar och hotar aktiemarknaden

Vad gäller utsikterna för börsen är det viktigt att det blir en tydlig seger för en av kandidaterna. En lång, utdragen process där ingen erkänner sig besegrad och domstolar tvingas avgöra utgången skulle skapa onödig osäkerhet. Därtill är vår bedömning att en demokratisk Sweep – där partiet får kontroll över såväl presidentposten som båda kamrarna – skulle ha störst påverkan på aktiemarknaden i såväl positiv som negativ riktning. I den positiva vågskålen finns omfattande stimulanser som ofrånkomligen skulle stärka de ekonomiska utsikterna och möjliggöra för en snabbare återhämtning under nästa år. I den andra vågskålen har vi skattehöjningar och ökade regleringar. Eftersom vi inte vet vilka utspel som kommer bli av efter valet, och vilket inflytande som den progressiva vänsterfalangen inom partiet får, är det svårt att sia om hur nettoeffekten kommer slå mot börsen.  

Tillbaka till konjunkturen

Den ekonomiska politiken efter valet kommer ha stor påverkan på börsen på kort sikt. Men om vi blickar bortom valet kvarstår vår syn att konjunkturen kommer ha störst betydelse för avkastningen på aktiemarknaden under den kommande fyra- eller åttaårsperioden. Förhoppningsvis bidrar den ekonomiska politiken till att säkerställa att konjunkturförstärkningen håller i sig. I så fall finns goda förutsättningar för god börsutveckling eftersom konjunkturen har utrymme att förbättras kommande år – och det är som sagt viktigare än vem som vinner valet den 3 november.