Har du problem att logga in i mobilappen och har en iPhone? Detta åtgärdas genom att uppdatera appen.
Gå till innehåll

Sverige förlorar 64 miljarder på sjukskrivningar

64 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på sjukskrivningar förra året enligt en helt färsk rapport. I princip varannan sjukskrivning beror numera på psykisk ohälsa. Ett mer förebyggande arbete mot psykisk ohälsa skulle kunna frigöra löner till fler än 25 000 sjuksköterskor.

Sjukskrivningar är ett stort samhällsproblem. Bakom de höga sjuktalen finns både ett stort mänskligt lidande – och enorma kostnader. Enligt Skandias nya rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till hela 64 miljarder kronor 2018. Kostnaden är 10 miljarder mer än den för Sveriges försvar och krisberedskap samma år.

- Det är uppenbart att dagens vård som fokuserar på insatser som sätts in när det redan är för sent inte räcker. En viktig väg framåt för mer förebyggande insatser är att politiken vågar släppa in privata aktörer när det gäller finansiella lösningar. Först då kommer vi att kunna se en offensiv när det gäller det förebyggande hälsoarbetet, fortsätter Kristina Hagström.

Fortsatt ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa

I takt med att den psykiska ohälsan har ökat har sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa också stigit markant i Sverige, från 30 procent 2010 (kvartal 1) till 48 procent 2019 (kvartal 1). Den största ökningen har skett i Gotlands län där psykisk ohälsa har gått från att vara diagnosen bakom 23 procent av alla sjukskrivningar första kvartalet 2010 till 48 procent samma kvartal 2019.

Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var totalt 30,7 miljarder kronor för hela landet 2018. Om de minskade med bara en tredjedel skulle samhället kunna spara mer än 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar löner till fler än 25 000 sjuksköterskor.

- Trösklarna till samtalsterapi för de som är på väg in i psykisk ohälsa måste sänkas och tillgängligheten måste kraftigt förbättras. Vi ser också att det behövs fler hälsovägledare som kan se till att individer inte hamnar mellan stolarna, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström.

Andel sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa, första kvartalet respektive år:

Topp 5 län där psykisk ohälsa har ökat mest:

Län

2010

2019

Förändring

1. Gotlands län 

23%

48%

25%

2. Värmlands län

27%

50%

23%

3. Kronobergs län

27%

49%

22%

4. Dalarnas län

29%

51%

22%

5. Gävleborgs län

26%

48%

22%

Så är beräkningen gjord

Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar till dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning. Uträkningen för samhällsförlusten av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa baseras på antagandet att psykisk ohälsa står för lika stor andel av samhällsförlusten med sjukskrivningar som andelen av Försäkringskassans registrerade sjukskrivningsepisoder.