Kan centralbankerna rädda tillväxten?

Fortsatt ont om tecken på stabilisering

I förra numret av Placeringsutsikter sökte vi efter tecken på stabilisering och i det här numret lyser de fortsatt med sin frånvaro. Trots det har aktiemarknaderna haft en tioårig uppgång och nu har även konjunkturen stärkts under mer än tio års tid. Uppgången i ekonomin har dock varit långsam och under det senaste året har det skett en tydlig nedväxling i flertalet ekonomiska vari¬abler. En viktig bidragande orsak har varit Trumps agerande som främst påverkat världshandeln negativt. Till en början handlade det endast om tull-ar, men allt eftersom har fler saker lagts till på listan där bland annat en mur mot Mexiko och försämrade handelsavtal är två exempel. Under sommaren har även handelskriget mellan USA och Kina eskalerat och Sverige är ett land bland många som har påverkats.

Inverterad räntekurva och centralbanker ökar stimulanserna

Om vi tittar på de finansiella marknaderna så har räntorna tagit betydliga kliv nedåt. I dagsläget är runt hälften av världens räntor negativa, vilket även gällen den svenska långräntan. Den amerikanska långräntan har fallit så pass mycket att den nu understiger de korta räntorna, med andra ord har räntekurvan inverterat. En inverterad räntekurva har historiskt sett varit den enskilt viktigaste recessionssignalen, men det innebär inte per automatik att en lågkonjunktur väntar runt hör¬net. I dagsläget är det svårt att be- döma hur situationen kan komma att utvecklas, en stor risk är dock att recessionssignalen blir en självuppfyllande profetia som leder till en faktisk recession. Man ska även ha i åtanke att det kan krävas så lite som en tweet för att den nuvarande situationen i världsekonomin och börserna ska utvecklas betydligt sämre.

Försvagningen i ekonomin och reces¬sionsoron har fått centralbankerna att backa från alla planer på åtstramning och istället införa en våg av nya stimu¬lanser. I juli sänkte den amerikanska centralbanken räntan och den europe-iska centralbanken ökade på stimulan¬serna i september. Även Riksbanken mjuknade något och förutspår nu min¬dre höjningar de närmaste åren. Om dessa räntesänkningar tillsammans med övriga stimulansåtgärder är tillräckliga för att förhindra en lågkonjunktur är fortsatt en öppen fråga.

Utgångsläget utmanande

Ur ett spararperspektiv är situationen utmanande. En stor och lång uppgång på börserna, samtidigt som företagsvin¬sterna inte utvecklats lika bra, har bidra¬git till högre aktiemarknadsvärderingar. Högre aktiemarknadsvärderingar i kom¬bination med utvecklingen i världsekono¬min motiverar en viss försiktighet kring aktieplaceringar. Om världsekonomin däremot undviker lågkonjunktur är det lättare att vara positiv till aktieplaceringar. Under året har kronan försvagats och en svensk investerare av utländska aktier har därmed fått ytterligare skjuts i avkast¬ningen. Historiskt kan man säga att kro¬nan har agerat som en krockkudde när världens börser fallit. Däremot är det ingen självklarhet att kronan kan fortsätta skydda våra placeringar då den redan är svag i utgångsläget. Vid turbulenta tider har även räntor agerat som en ”trygg hamn” i portföljen då avkastningen stiger när räntorna faller. I dagsläget är rän¬torna redan låga vilket gör det mer utma¬nande för avkastningen även på ränteplaceringar. Osäkerheten är stor och ingen kan veta med säkerhet hur börserna och räntorna kommer att utvecklas i framti¬den och precis som alltid är det viktigt att fundera kring både tidshorisont och risk¬benägenhet. Mycket talar dock för att framtida avkastningar blir lägre än vad vi tidigare vant oss vid.