Gå till innehåll

Marknaderna med högst långsiktig potential

I Placeringsutsikter gör vi en bedömning av den långsiktiga avkastningspotentialen på världens sju aktiemarknader. Vi har tre grundläggande antaganden:

Tabellen visar vilka marknader Skandia anser bör ha över-, under- och neutral vikt i en långsiktig aktieportfölj i förhållande till marknadens andel av världsindex (MSCI AC WORLD). Syftet med värdemätaren är inte att identifiera vilken börs som kommer gå bäst den närmaste månaden eller året. Bedömningen är en sammanvägning av kvalitativa och kvantitativa faktorer och ger en bild av den långsiktiga avkastningspotentialen. Investeringar i aktier bör ha ett tidsperspektiv på minst 5–7 år. Ju kortare investeringshorisont, desto lägre bör aktieandelen i portföljen vara.
  1. På lång sikt är det företagens vinsttillväxt som ska styra utveckling på aktiemarknaden
  2. Värderingsläget påverkar potentialen men ska ses i både absoluta och relativa termer
  3. Trender påverkar kursutvecklingen och håller ofta i sig längre än förväntat

Genom att utgå ifrån dessa tre kvantitativa faktorer – vinsttillväxt, värderingar och trend – kan vi bilda oss en bra uppfattning om den framtida potentialen på de sju olika aktiemarknaderna. Det ger dock inte hela bilden – vi behöver även lägga på en kvalitativ bedömning. Dels handlar det om att granska de tre faktorerna ovan var för sig för att se om något sticker ut. Är höga eller låga värderingar motiverade? Är vinsttillväxten uthållig eller finns något som talar för att den ska bli bättre eller sämre i framtiden? Det handlar även om att fånga upp andra faktorer som påverkar potentialen men som inte syns i de kvantitativa måtten. Till exempel kan nämnas politiska risker, var i konjunkturcykeln en marknad befinner sig, hur centralbanken väntas agera eller nya marknadsregleringar med potential att påverka vinster och börsutveckling.

Vår målsättning är att identifiera vilka marknader som har bäst långsiktig avkastningspotential utifrån rådande förutsättningar. Resultatet är en bedömning av vilka marknader vi anser bör ha över-, under- eller neutral vikt i en långsiktig portfölj. Våra rekommendationer sträcker sig över en konjunkturcykel, men kan komma att förändras kortsiktigt på grund av ändrade förutsättningar vad gäller såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer. 

Världens sju aktiemarknader

  • I likhet med utvecklingen i omvärlden har svensk ekonomi också tappat fart på senare månader. Förtroendet bland hushåll och företag har sjunkit markant och inom industrin har företagen skruvat ned förväntningar på orderingången. Vi räknar med att tillväxten fortsätter att pressas framöver när bostadsinvesteringarna minskar, omvärldsefterfrågan försvagas och konsumtionen dämpas. Även om svenska hushåll har det väl förspänt på många sätt, ser vi hur flera år av stark medvind är på väg att mojna. Sysselsättningen ökar inte i samma takt framöver, räntan har höjts och dessutom är osäkerheten på bostadsmarknaden och börsen faktorer som kan få svenskarna att bli mer försiktiga. Ökad pessimism i förtroendemätningar avspeglas också i konsumtionen som bromsade in under 2018. Statistiken påverkades visserligen av tillfälliga faktorer förra sommaren, men den svaga utvecklingen fortsatte under vintern.

    Företagen möter alltså mer utmanande utsikter både på hemmaplan och i utlandet. Det är dock inte unikt för svenska bolag utan en verklighet som delas av konkurrenter i andra länder. De svenska bolagen har dock en fördel av den fortsatt svaga kronan som stärker konkurrenskraften och lyfter värdet på bolagens försäljning i utlandet. Valutans betydelse är förvisso inte lika viktig som historiskt eftersom mycket av produktionen numera sker i utlandet, men den påverkar likväl positivt.

    Som vi konstaterade i höstas har försvagningen av kronan fungerat som draghjälp för svenska börsen och även höjt avkastningen på utländska aktier. Det återspeglas i börsutvecklingen det senaste året där svenska aktier har gått bäst av de utvecklade ländernas börser i lokal valuta, men hamnar på tredje plats mätt i svenska kronor.

    Den bestående svagheten för kronan är också en risk eftersom en förstärkning skulle drabba både svenska börsen och avkastningen på utländska aktier negativt. Vår bedömning är dock att avkastningen på svenska aktier skulle påverkas mindre av en kronförstärkning eftersom man slipper den direkta omväxlingseffekten. Det ger svenska aktier en fördel.

    Vi har i grunden en positiv långsiktig syn på svenska börsen. Bolagen är välskötta, skuldsättningen är låg, banksektorn är i gott skick och kostnaderna har hållits nere. Dessutom är det en stor fördel att aktierna prissätts i just svenska kronor. Samtidigt innebär den fortsatta avmattningen av global tillväxt – särskilt på viktiga exportmarknader – försämrade utsikter för industrin. Ser vi till värderingarna, så är de i dagsläget i linje med genomsnittet under senaste 10 åren. Även värderingsskillnaden mot världsindex och övriga Europa är i nivå med historiska genomsnitt. Sammantaget anser vi att det motiverar en neutral vikt i Sverige.

  • På senare tid har den ekonomiska statistiken från Europa visat på idel besvikelser. Det exportdrivna uppsvinget under 2017 och halvvägs in i 2018 är över. I alla de stora länderna sjunker produktionen inom industrin och förtroendet bland företagen dalar. Det är en olycklig kombination av faktorer – både inhemska och externa – som tynger regionens ekonomi. Ändrade utsläppsregler i Tyskland, gula västar i Frankrike, Brexit i Storbritannien och politisk konfrontation med EU i Italien har i olika hög utsträckning pressat förtroendet och den ekonomiska aktiviteten. Även osäkerhet på handelsområdet i spåren av konflikten mellan USA och Kina har påverkat.

    Framöver kommer åtminstone delar av de utmaningar som har pressat regionen på senare tid att klinga av. Det kan möjliggöra för en viss återhämtning för förtroendet i ekonomin. Den underliggande tillväxtförmågan i Europa är dock svag och den stora exportsektorn gör regionen känslig för lägre global tillväxt. Vi räknar därför med dämpade utsikter för europeisk konjunktur både i år och på medellång sikt. Svaga konjunkturutsikter på både hemmaplan och exportmarknader skapar utmanande förutsättningar för bolagsvinsterna. Det reflekteras dock väl i aktiekurserna. Europabörserna har utvecklats svagt under lång tid och gick under förra året sämst av de utvecklade ländernas börser. Dessutom är värderingarna låga. Det innebär att förväntningarna på europeiska aktier är lågt ställda. Vi behåller neutral vikt i europeiska aktier.  

  • Fram till i höstas gick de amerikanska börserna betydligt bättre än andra länders aktiemarknader. I början av oktober hade USA stigit med över 20 procent i svenska kronor, medan snittet bland övriga utvecklade länders börser hade gått upp omkring 6 procent. Vi valde då att trotsa den positiva trend som de amerikanska börserna var inne i och behöll undervikt. Sedan dess har USA utvecklats likvärdigt med övriga utvecklade länders börser. Vi väljer att behålla undervikt i amerikanska aktier även den här gången.

    Under åren efter finanskrisen har amerikanska aktier gynnats på flera plan. Dels har konjunkturen varit bättre än på många andra håll. Till skillnad från euroområdet, Japan och flera stora tillväxtländer har USA inte genomgått en lågkonjunktur under de senaste 10 åren. Det har inneburit stark efterfrågan på företagens produkter. Samtidigt har dämpade löneökningar, låga räntor och låg inflation hållit nere kostnadstrycket. Det har möjliggjort förbättrade marginaler och bidragit till att företagens vinster som andel av BNP har kommit upp kring rekordnivåer. Dessutom har börsfesten eldats på av högre värderingar på aktier och genom att företagen har köpt tillbaka stora mängder egna aktier – inte sällan genom att ta på sig högre skulder. Sett i backspegeln är det svårt att tänka sig en bättre miljö för amerikanska aktier.

    Blickar vi framåt, så tror vi att miljön blir mindre gynnsam. I år bromsar tillväxten in. Efterfrågan kommer ligga kvar på höga nivåer, men den kommer inte kunna öka i samma takt kommande år. Vidare har räntorna stigit samtidigt som vi räknar med att lönerna ökar i snabbare takt framöver. Det gör att kostnadstrycket stiger. Dessutom är skuldsättningen bland amerikanska företag hög. Högre räntor och växande skuldsättning gör det också mindre attraktivt för företagen att köpa tillbaka egna aktier samtidigt som det borde dämpa viljan bland investerare att handla upp börsen via ökade värderingar.

    Sammantaget: Höga marginaler, höga vinstandelar, höga skulder, ganska höga värderingar och stigande kostnadstryck är inte ett bra utgångsläge för en långsiktig investering. Vi behåller undervikt.

  • Riskbilden för japanska aktier är förhöjd i år i och med den ökade protektionismen i globala handelsrelationer. Även om Japan står utanför konfrontationen mellan USA och Kina, så är de båda länderna viktiga exportmarknader för japanska företag. Dessutom finns risk att Japan – med sin stora export till USA – dras in i konflikten. Redan nu ser vi hur osäkerheten och avmattningen i världsekonomin, som – åtminstone delvis – kan kopplas till handelsfrågan, har börjat märkas i japansk export som sjönk mot slutet av förra året. Växande protektionism är dock inte ett specifikt japanskt problem utan en risk för merparten av världens börser.

    Ser vi däremot till den inhemska ekonomin, så ser läget fortsatt ljust ut. BNP-tillväxten har varit spretig på senare tid, men ekonomin går på högvarv. På många områden är det aktuella läget det bästa sedan 1990-talet. Inte minst gäller det arbetsmarknaden där arbetslösheten är den lägsta på över 25 år. Det skapar förutsättningar för litet större löneökningar, vilket stärker den inhemska efterfrågan och minskar deflationsriskerna, även om inflationen är och förblir låg. För företagens del innebär det att prissättningsförmågan förbättras. I år ska momsen höjas, vilket kan leda till vissa störningar, men sannolikt står myndigheterna beredda att motverka störningarna via riktade stimulansåtgärder.

    I stora drag kvarstår vår positiva syn på Japans aktiemarknad även om protektionism är ett orosmoln. Framför allt är det fortsatt låga värderingar – både i absoluta och relativa tal – som talar till börsens fördel. Dessutom, som vi pekade ut förra gången, anser vi att valutans defensiva karaktär är attraktiv. Under fjolårets börsras såg vi åter hur yenen stärktes, vilket stöttade avkastningen i svenska kronor. Vi behåller vår övervikt.

  • Det är inte självklart att ha övervikt i Asien givet det osäkra läget i handelskonflikten mellan USA och Kina. Landets börs utgör drygt 40 procent av Asien-index, men även övriga länder påverkas i hög grad av den kinesiska ekonomin. Ett tydligt exempel på det är hur grannen Sydkoreas export till Kina och Hong Kong sjönk kraftigt under hösten, medan exporten till Europa och USA stärktes.

    Handelskonflikten med USA var en av anledningarna till den svaga utvecklingen på Kina-börserna under förra året. De kinesiska fastlandsbörserna föll omkring 25 procent, och i svenska kronor sjönk ett brett Kina-index ca 12 procent. Men även försvagad tillväxt och åtstramningen av skuggbanksystemet, vilken försvårade finansiering för privata företag och försämrade likviditeten på marknaderna, bidrog till utvecklingen.

    Varför då bibehållen övervikt? Asien är den region som har, och som vi förväntar oss kommer att ha, högst tillväxt i världen. Kinas ekonomi kommer fortsätta sin kontrollerade inbromsning, men kommer likväl vara en motor för världsekonomin.

    Utsikterna på kort sikt kommer till stor del styras av handelsfrågan och nästa steg för tillväxten. I skrivande stund är det ännu osäkert om ett avtal kommer kunna nås. Det finns goda incitament att nå en uppgörelse för båda parter, men det är i sig ingen garanti för en lösning. Däremot räknar vi med att redan genomförda stimulanser kommer ge stöd åt den inhemska ekonomin successivt under året.

    På litet längre sikt handlar utsikterna om ifall Kina lyckas med sin omvandling av ekonomin och om Indien kan fortsätta på inslagen väg. Det är också här – i den fortsatta utvecklingen för Kina och Indien – som den stora potentialen ligger. Resan kommer vara kantad av utmaningar, men sett till de långsiktiga möjligheterna förblir Asien en attraktiv marknad. Vi behåller därför övervikt.

  • Brasilienbörsen är inne i ett närmast euforiskt rally. Sedan årsskiftet har landets börs gått upp med ca 20 procent i svenska kronor varav nästan hälften kommer från att valutan har stärkts. Det är framför allt regeringsskiftet som eldar på optimismen. Landets nye president, högerkandidaten Jair Bolsanaro, gick till val på en marknadsvänlig politik med avregleringar, ekonomiska reformer och att öppna upp ekonomin som nu investerare förväntar sig kommer förverkligas.

    I förra utgåvan av Placeringsutsikter valde vi att behålla neutral vikt i Latinamerika. Vi ansåg att börsen redan reflekterade hög grad av politisk oro i och med nedgångarna tidigare under året. Samtidigt var värderingarna låga och vi såg potential till ett lättnadsrally om valutgången skulle gå marknadens väg. Nu, ett halvår senare, är förutsättningarna inte lika goda. Börsen har sedan dess stigit ca 35 procent i svenska kronor, vilket kan jämföras med snittet bland tillväxtmarknader som nätt och jämt har tagit sig över nollstrecket. Till följd av uppgången har även värderingarna ökat och istället för politisk oro ligger det nu höga förväntningar på den nya regeringen.

    Efter den kraftiga uppgången på senare tid kan det vara läge att ta hem delar av vinsten i Latinamerika och återställa en neutral vikt. Vi räknar med att börseuforin lägger sig inom kort och ersätts av ett mer sansat börsklimat. Vi behåller dock en försiktig optimism. Brasiliens ekonomi har precis börjat få upp farten, inflationen och räntor har kommit ned, det finns gott om lediga resurser i ekonomin, marknadsvänliga reformer från den nya regeringen är att vänta. Sammantaget gör det att vi behåller neutral vikt i Latinamerika.

  • Under det senaste året har EMEA-index utvecklats likvärdigt med snittet för tillväxtmarknader. Hög avkastning på börserna i Qatar och Ryssland har motverkats av nedgångar i Sydafrika och Turkiet. Sett över de senaste fem respektive tio åren har dock ett brett tillväxtmarknadsindex utvecklats bättre än EMEA.

    När det kommer till utsikterna för EMEA bör vi komma ihåg att ländernas valutor ofta är lika viktiga som börsutveckling när det kommer till avkastningen. Till exempel har Moskvabörsen stigit över 100 procent sedan 2013, medan avkastningen i svenska kronor uppgår till ca 50 procent. I amerikanska dollar har avkastningen haft svårt att ens ta sig upp till nollstrecket.

     Valutor tenderar att försvagas när den politiska oron ökar och kan då ge dubbelt negativ påverkan på avkastningen. Det såg vi i Turkiet under förra året där landets börs föll med omkring 20 procent, men valutaförsvagningen gjorde att nedgången blev dubbelt så stor för svenska sparare. Även om alla utländska aktieinvesteringar innebär en valutarisk, så anser vi att den är relativt sett större i EMEA. I ett scenario där global tillväxt ökar, råvarupriser stiger stadigt, den politiska utvecklingen går åt rätt håll och investerares riskaptit ökar, kommer EMEA utvecklas väl. När vi blickar framåt, så räknar vi också med att regionen kommer överprestera andra marknader periodvis. Men som långsiktig placering behöver vi också väga in utsikterna när förutsättningarna försämras. Och där innebär hög politisk osäkerhet, svag tillväxtförmåga i flera av länderna och högt råvaruberoende att vi bedömer EMEA som särskilt känsligt för en global lågkonjunktur. Ett vanligt argument för EMEA är att värderingarna är låga. Det är dock ett kroniskt tillstånd för regionens börser. I dagsläget är aktievärderingarna i nivå med historiska genomsnitt och avvikelsen mot andra börser likaså.

    Sammantaget ser vi inte tillräckliga skäl för att välja EMEA framför en bred tillväxtmarknadsinvestering. Vi behåller därför undervikt.  

Tänk på

Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.