9 av 10 riskerar höjd skatt när pensionsskulder ska finansieras
Pensionsskulderna i kommuner och regioner har växt till 478 miljarder kronor. Nya beräkningar visar att 9 av 10 invånare i Sverige riskerar höjd skatt när regioner och kommuner kan tvingas höja skatten för att finansiera pensionsskulden och få en ekonomi i balans. Som mest kan det handla om flera tusentals kronor varje år i höjd skatt, visar vår nya pensionsskuldsrapport.
Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som regioner och kommuner har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.
Totalt uppgår pensionsskulden, gemensamt för kommuner och regioner, till 478 miljarder. 227 miljarder av dessa tillhör kommunerna, varav 186 miljarder av skulderna är i sin tur dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Regionerna har i sin tur ännu högre skulder, 250 miljarder varav 138 miljarder är dolda. Det innebär samlat att två tredjedelar av skulderna är dolda och redovisas inte i balansräkningarna.
– Pensionsskulden har stigit till 478 miljarder och 324 miljarder av dessa är dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Skulden är ofantlig stor och kommer påverka Sveriges invånare på riktigt. Det här är en fråga som många fler kommuner och regioner måste planera och ta ansvar för, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner.
9 av 10 invånare riskerar höjd skatt
Vår rapport har kartlagt vad som krävs för att regioner och kommuner ska få en ekonomi i balans, det vill säga lika stora tillgångar som skulder, inklusive de dolda pensionsskulderna. Resultatet visar att 9 av 10 invånare i Sverige riskerar skattehöjningar till följd av de dolda pensionsskulderna.
- Vi har i vår rapport kartlagt att 9 av 10 invånare riskerar höjd skatt till följd av pensionsskulden. För att få en ekonomi i balans finns egentligen endast två alternativ för kommunerna och regionerna. Antingen höja skatten, ibland uppemot flera tusen kronor varje år, eller skära i sjukvård, skola och omsorg, förklarar Greger Gustafson.
Landsbygden drabbas mest
Den kommun där invånarna drabbas värst är Bräcke i Jämtland. Där riskeras en sammanlagd höjning av region- och kommunalskatten om totalt 2,20 kr under en 10-årsperiod, vilket skulle innebära en genomsnittlig skattehöjning om 3848 kronor per år för en Bräckes invånare under en 10-årsperiod. Den förändrade demografin med allt fler äldre och yngre är det som ställer till det för regionerna och kommunernas ekonomi. Särskilt problematisk är pensionsskulderna i regioner och kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder.
– Det finns stora lokala variationer i hur pensionsskulden slår och vi ser att landsbygden drabbas värst. Risken är stor att när regioner och kommunerna ska finansiera pensionsskulderna kommer en del att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda budgetar med sämre välfärd som följd. Det kommer bli påtagligt för många regioner och kommuner när färre ska försörja fler samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner.
– Om Sverige ska kunna hålla den höga välfärdsnivå som medborgarna förväntar sig är det hög tid att politikerna börjar prioritera finansieringen av pensionsskulderna för att undvika nedskärningar i välfärden eller höjd skatt runt om i Sverige.