Olika budskap från aktie- och räntemarknaden, eller?

Under de senaste åren har aktie- och räntemarknaden rört sig i tandem på flera håll. Både aktiekurser och obligationsräntor steg i takt med att konjunkturen förbättrades. I USA reflekterade prissättningen även förväntningar om fortsatta räntehöjningar från centralbanken i år. När sedan oron ökade i höstas föll också aktier och obligationsräntor parallellt. Så långt följde de båda marknaderna ett närmast klassiskt exempel på hur vi tänker oss att aktier och räntor ska utvecklas när konjunkturbilden skiftar. Sedan dess har dock utvecklingen gått isär. Medan aktiemarknaden har vänt upp och på flera håll nu nosar på fjolårets högstanivåer förblir obligationsräntorna låga. På många håll – särskilt i Tyskland – har de dessutom fallit till de lägsta nivåerna på flera år. I USA förstärktes utvecklingen efter att Federal Reserve meddelade att inga räntehöjningar väntas i år. Det tycks alltså som att aktier vädrar morgonluft, medan räntor ser bestående svaghet.

Vad förväntar sig aktiemarknaden?

Den snabba och stora uppgången på världens börser i år kan ses som att investerares syn på framtiden har förbättrats. Här gäller det att komma ihåg att förbättringen sker från en mycket låg nivå. Höstens branta börsfall indikerade en ökad risk för att ekonomin var på väg in i lågkonjunktur. Rekylen i år behöver därför inte handla om översvallande optimism – det kan räcka med att risken för en nära förestående lågkonjunktur har minskat, vilket då behöver reflekteras i aktiepriserna. Uppgången om 10–15 procent sedan årsskiftet må vara stor, men avkastningen under det senaste året summerar till omkring 7–8 procent i Sverige och USA, men omkring 0 i Europa, och tillväxtländer ligger fortfarande på minus. Det är knappast förenligt med en ljusnande framtid.

Vad förväntar sig räntemarknaden?

Om återhämtningen på börsen reflekterar förväntningar om en stabilisering av konjunkturen, så tyder räntornas oförmåga att stiga på desto större tvivel. Att börskurserna stiger utan att räntorna går upp, eller till och med sjunker, är visserligen långt ifrån ovanligt. Sjunkande räntor kan också hjälpa börsen att stiga. Viss försiktighet är därför på sin plats när vi försöker tolka marknadernas signaler. Men nedgången i räntor i år är svår att tolka på annat sätt än att räntemarknaden ser att risken för lågkonjunktur inte har minskat i år. Särskilt påtagligt är det när vi tittar på USA där räntemarknaden indikerar större sannolikhet för att styrräntan sänks än att den höjs. I dagsläget uppgår sannolikheten för en räntehöjning i år, baserat på prissättningen på marknaden, till 0 procent, medan sannolikheten för en sänkning är ca 65 procent. Det är en sak om centralbanken avvaktar med framtida räntehöjningar, såsom har kommunicerats, men det är en helt annan sak att sänka räntan. En räntesänkning i det här läget, när ekonomin är i full sysselsättning och lönerna stiger i snabb takt, skulle endast ske om ekonomin var på väg att tvärnita.

Goda nyheter efterlyses

Även om vi inte bör läsa in för mycket i marknadsrörelserna, så tycks räntemarknaden fortfarande se risk för fortsatt försvagning, medan återhämtningen på börsen reflekterar att risken för lågkonjunktur har minskat. Som vi konstaterar på första sidan fortsätter det dock vara ont om tecken på att konjunkturen är på väg att stabiliseras. Snarare ser vi att avmattningen fördjupas. Börsens tålamod är dock inte oändligt. Vårt budskap i Placeringsutsikter från förra månaden var att det börjar brådska med signaler på att avmattningen planar ut och att tillväxten stabiliseras. Annars finns risk för nya nedgångar på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur kan spä på osäkerheten ytterligare och skapa en ond spiral.

Det tål att upprepas.