Gå till innehåll

Se upp för ränterisk

Den allt starkare tillväxten i världen och det faktum att flera ekonomier nu växer över sin långsiktiga potential, har ökat risken för att 2018 blir året då inflationen till slut återvänder. Det har fått räntorna att klättra uppåt i såväl USA som Sverige och Europa.

De största ränteuppgångarna har skett i USA där arbetslösheten är mycket låg, ekonomin växer över potential och där stora skattesänkningar klubbats igenom som ytterligare ökar risken för inflation. Det har fått marknaden att förvänta sig att Fed höjer räntan totalt tre gånger i år vid sidan av minskningen av obligationsportföljen. Men det är inte bara i USA förväntningarna på en åtstramning har ökat. Även i euroområdet ökar sannolikheten att ECB avslutar stödköpen i höst eller åtminstone trappar ned storleken på programmet ytterligare, och för svensk del väntas en första räntehöjning komma i höst. Även om räntorna har stigit globalt och uppgångarna är relativt stora, tål det att påpekas att vi fortfarande befinner oss på historiskt låga räntenivåer.  

Stigande räntor innebär fallande obligationspriser och ju längre löptid en obligation har, desto hårdare slår ränteförändringar på priset. Som tumregel kan man säga att en ränteuppgång om 1 procentenhet ger en negativ effekt på obligationspriset som är lika stor som löptiden (durationen) är lång. En femårig obligation skulle därför falla med ungefär 5 procent i värde om marknadsräntan på kort tid steg 1 procent.

En svensk 10-årig obligation ger idag en ränta på knappt 1 procent, vilket gör att det finns gott om utrymme för den att stiga (och priset på obligationen att sjunka). Däremot finns inte särskilt mycket utrymme för räntan att falla, och det gör att den stötdämpande funktionen i portföljen är begränsad. I USA ser det lite mer intressant ut – där har den långa obligationsräntan klättrat upp emot 3 procent. Det innebär att det finns en viss fallhöjd för räntan (och möjlig prisuppgång för obligationer) i händelse av en chock, men också att det faktiskt ger en viss löpande avkastning att äga obligationer. Det innebär att argumentet som ofta används för att motivera de höga värderingarna på börsen – att det saknas alternativ till aktier – inte längre väger lika tungt.

Spara långsiktigt - tryggt och enkelt

Hellre låg avkastning än betydande nedsida

Aktiemarknadens skrämselhicka i början av februari är en tydlig påminnelse om varför det är viktigt att inte bara maximera avkastningen, utan att det även är viktigt att ha koll på risken och se till att också ha tillgångar som stabiliserar portföljen. Med utgångspunkt i att vi väntar oss att räntorna kommer att röra sig uppåt på sikt och att det slår hårdare mot obligationer med lång löptid, fortsätter vi att minimera ränterisken genom att välja korta räntefonder framför långa. Rent konkret innebär det att vi föredrar penningmarknadsfonder framför obligationsfonder, trots att den förväntade avkastningen på de flesta korta räntefonder idag är mycket låg eller till och med svagt negativ efter förvaltningskostnader. Stiger räntorna kommer dock korta räntefonder gradvis att kunna ge en högre avkastning. Ett alternativ är att välja ett sparkonto med insättningsgaranti istället, där avkastningen inte är negativ.

När även den svenska långräntan klättrar upp emot tre procent (vilket den sannolikt inte gör det närmaste året) blir läget ett annat. Då ger långa obligationsfonder ett bättre skydd och en högre avkastning – men där är vi alltså inte ännu.

Stora skillnader mellan olika korträntefonder

När man pratar om korta räntefonder är det lätt att tro att alla är ungefär likadana. Så är dock inte fallet. En penningmarknadsfond som bara investerar i korta obligationer utgivna av svenska staten skulle ha en genomsnittlig räntenivå på -0,5 procent. Eftersom få fonder vill ge en garanterat negativ avkastning finns det olika sätt att höja den förväntade avkastningen, till exempel genom att även investera i bostads- och företagsobligationer. Det behöver inte innebära något problem, förutsatt att det inte händer något på marknaden som väsentligt förändrar förutsättningarna och påverkar priset på obligationerna. Exempel på sådana händelser skulle kunna vara en krasch på bostadsmarknaden, en lågkonjunktur eller bolagsspecifika händelser som förändrar ett företags kreditutsikter. Med anledning av prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden under hösten samt de stora rörelserna på världens börser i början av året, anser vi att det är viktigt att belysa att alla korträntefonder inte är att betrakta som säkra kassaplaceringar. Det finns som bekant inga gratis luncher, och de fonder som klarar av att ge en lite högre avkastning gör det därför att de tar en högre risk. Det är viktigt att vara medveten om. Genom att granska fondens faktablad där både löptiderna för innehaven samt de största innehaven framgår, kan man få en bättre uppfattning om vilken typ av obligationer fonden placerar i.

Företagsobligationsfonder

Ett sätt att öka den förväntade avkastningen på räntedelen av portföljen är att höja risken något genom att placera en del av kapitalet i företagsobligationsfonder. Det är en strategi vi länge har föror dat och som har varit lönsam av två anledningar. Dels har fonderna haft en högre genomsnittlig räntenivå än penningmarknads- och obligationsfonder, men avkastningen har dessutom fått en extra skjuts av att ränteskillnaden mot statsobligationer (spreaden) har minskat. Det har gjort att priset på företagsobligationer har stigit.

 Ju lägre spreaden blir, desto mindre blir dock den återstående potentialen, och med tanke på att spreadarna är på de lägsta nivåerna sedan före finanskrisen är det svårt att se att det finns särskilt mycket uppsida kvar. Snarare finns risk att spreadarna går isär om räntorna stiger och oron på marknaden ökar, och det skulle vara negativt för avkastningen på företagsobligationsfonder. I ett sådant läge får bolag med svagare lönsamhet och kreditvärdighet svårare att finansiera sig än bolag med god kreditvärdighet. Det riskerar att slå hårdare mot företagsobligationsfonder med högre risk, så kallad high yield.

Givet att vi i grunden har en positiv syn på konjunkturen i år anser vi att man kan fortsätta spetsa räntedelen av portföljen med företagsobligationsfonder. Kompensationen för att ta högre risk är dock förhållandevis låg på räntemarknaden, och en mix av fonder av typen investment grade (högre kreditvärdighet) och high yield (lägre kreditvärdighet) kan vara en bra utgångspunkt. I valet mellan Europa och USA föredrar vi Europa (och Norden) av det enkla skälet att effekten av att säkra avkastningen till svenska kronor har en större negativ effekt från dollar än euro. På ett års sikt sänks den förväntade avkastningen på en amerikansk företagsobligationsfond med uppskattningsvis 2 procentenheter på grund av skillnad i räntenivå.

Bästa stötdämparen

 I ett läge med högre räntor fungerar obligationsdelen av ett sparande som en krockkudde, som ökar i värde när förutsättningarna för börsen försämras. Givet dagens låga ränteläge är den funktionen begränsad. Det handlar snarare om att ha en stötdämpare i portföljen, som gör att svängningarna inte blir alltför stora i oroliga tider. Kombinationen av värdebevarande penningmarknadsfonder samt företagsobligationsfonder med potential att ge viss avkastning anser vi fyller den funktionen bäst i en långsiktig portfölj.

Tänk på

Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.