Börserna som har gått bäst och sämst i år

Att få en samlad bild av hur börsen har gått hittills i år är svårare än man kan tro. Som så ofta annars spretar det en hel del mellan dels olika marknader, dels olika index. Dessutom har valutaförändringar satt stort avtryck i avkastningen. I skrivande stund har ett globalt börsindex hittills i år gått ner omkring 11 procent, men mätt i svenska kronor, handlar det om en nedgång om ca 6 procent. Det finns samtidigt börser som har gått betydligt bättre och sämre.

USA har tagit av sig ledartröjan

Amerikanska aktier har varit de senaste årens starkast lysande stjärna. Från det att världens börser vände upp i mars 2020 och fram till årsskiftet 2021/2022 hade ett amerikanskt börsindex stigit nästan 120 procent. Snittet för övriga världens börser låg samtidigt på ca +70 procent. Avkastningen stöttades inte minst av marknadsledande teknikbolag som ”låg helt rätt” i en pandemi i kombination med omfattande inhemska stimulanser. Men i år har pendeln svängt och USA återfinns i botten. Medan snittet för övriga världens börser har gått ner 6-7 procent i år i lokala valutor, handlar det om dubbelt så stora nedgångar för USA. Snabbt stigande räntor har slagit särskilt hårt mot den tekniktunga Nasdaqbörsen som har backat ca 25 procent i år. Därtill finns det i flera fall specifika bolagshändelser – inte minst för namn som Netflix och Meta (f.d. Facebook) – som har bidragit till nedgångarna.

Europa: Står pall – trots allt

Initialt efter Rysslands invasion av Ukraina drabbades de europeiska börserna särskilt hårt. Det är inte konstigt om vi beaktar att Ukraina ligger i Europa och att Europas länder och företag är beroende av rysk energi. Men nu – drygt tre månader senare – har Europabörserna kommit ikapp övriga, vilket inte minst beror på den svaga utvecklingen i USA under våren. Räknat sedan årsskiftet ligger Europa, med en nedgång om knappt 10 procent mätt i euro, i mittenfåran bland de börser som vi fokuserar på i den här texten. Värderingstalen på europeiska aktier är nu lägre än historiska genomsnitt. Det ger – åtminstone i teorin – lägre fallhöjd. Med det sagt kvarstår många av Europas utmaningar. Rysslands krig i Ukraina fortsätter, energifrågan är besvärlig, företagen har svårt att få tag på komponenter och hög inflation kommer tvinga fram räntehöjningar som kommer dämpa aktiviteten i ekonomin.

Japan: Valutan har lyft börsen

Det börsindex som har gått allra bäst i år hittar vi i Japan med en nedgång på i sammanhanget blygsamma 1 procent. Det beror emellertid inte på att japanska företag utklassar konkurrenter i andra länder. Istället ligger en massiv försvagning av japanska yenen bakom den inhemska börsens motståndskraft. Mot dollarn har yenen tappat över 14 procent av sitt värde i år. För företag som säljer produkter i t ex euro eller dollar, så innebär det att intäkterna i yen automatiskt går upp, vilket därmed ökar värdet på företagen i inhemsk valuta. En central förklaring till yenförsvagningen är att landets centralbank fortsätter med sin expansiva penningpolitik, medan övriga centralbanker närmast tävlar i vem som kan höja räntan mest. Om vi istället jämför den japanska börsen med övriga jämförbara länders börser i gemensam valuta, är avkastningen snarlik. Ur det perspektivet har japanska aktier alltså varken gått bättre eller sämre än aktier på andra börser i år. Se graf längst ned i texten.

Tillväxtmarknader: Kina tynger

Tillväxtmarknadsindex har gått ned ungefär 10 procent i år i lokala valutor, och utmärker sig därmed varken positivt eller negativt gällande avkastningen. Bland enskilda länder har dock Brasilien och Indien gått betydligt bättre, medan Kina agerar sänke i år (Ryssland har efter invasionen plockats bort ur index). Kina-börserna tyngs av vårens omfattande nedstängningar som har pressat tillbaka tillväxten och företagens intjäning. Dessutom fortgår den kampanj som påverkade börserna i fjol med ökad statlig inblandning och kontroll i näringslivet. Försvagad konjunktur och en nyckfull politisk utveckling skapar en osäkerhet som har gjort att Kina ligger i bottenskiktet i år.

Sverige: Från bäst till sämst

Den enskilt sämsta avkastningen i år hittar vi på hemmaplan. Stockholmsbörsens breda index har sjunkit ca 17 procent i år och är därmed den största förloraren. Störst negativa bidrag kommer från verkstadssektorn där flera av de stora bolagens aktier har minskat med omkring 25 procent i år. Här gäller det att komma ihåg att under förra året gick svenska aktier allra bäst. Sverige var dessutom den enda regionen där värderingarna inte minskade under 2021. Man kan därför se det som att vi hade byggt upp en större fallhöjd än många andra börser. Ytterligare en förklaring är att skillnader i relativ vinsttillväxt, som gynnade svenska aktier under pandemins första år, inte längre talar till vår fördel. Samtidigt är det faktiskt så att trots den svaga utvecklingen i år, så ligger Stockholmsbörsen fortfarande i toppskiktet räknat sedan förra årsskiftet. Att svenska aktier har gått trögt i år handlar alltså om att andra länders börser har kommit i kapp.

Även om det spretar en hel del mellan olika börsindex i år, så förklaras stora delar av skillnaderna av valutakursförändringar. Som vi ser i grafen nedan minskar skillnaderna markant när vi tittar på avkastningen i gemensam valuta (svenska kronor). I det perspektivet utmärker sig Sverige desto mer med en nedgång på 17 procent.