Jobbonärslivet
En rapport om drivkrafterna till att arbeta halvtid några år extra innan pensionen – för yngre såväl som äldre 1960-talister.

Från och med 2026 kommer pensionen att utgå från det nya systemet med riktålder. Det nya systemet innebär att individer kan välja att gå i pension vid riktåldern, tidigare eller senare. Tidigare pension leder till att pensionsintäkten minskar medan senare pension leder till att den ökar. Pensionsmyndighetens kalkylmodell visar att de som är födda 1966 eller tidigare under årtiondet kommer förhålla sig till 67 år som pensionsålder, medan det blir 68 år för de som är födda senare under årtiondet.
Äldre vill arbeta längre
Ett intressant perspektiv som ligger som fokus för denna rapport är att många äldre har en vilja och ekonomiska drivkrafter att arbeta några år extra efter riktåldern. Det är en lösning som funkar bra för vissa men inte andra, beroende på många faktorer som vardagsekonomin, hälsan, hur väl man trivs med jobbet, hur manuellt slitande jobbet är och familjesituationen. Under de senaste tio åren har den förväntade livslängden bland 60-åringar ökat med drygt ett år. Ökningen är särskilt stor bland män, så att skillnaden mellan könen jämnats ut något. Att en del har relativt god hälsa högre upp i åldrarna, är länkad till trenden med att fler äldre är i sysselsättning.
Sverige i internationell jämförelse
Forskning från Högskolan i Gävle samt från Jönköping University visar att en betydande grupp av de äldre i Sverige har intresse av att jobba några extra år på arbetsmarknaden. Ekonomin spelar en viktig roll, men den främsta drivkraften kan ofta vara viljan att fortsätta vara aktiv. Sverige klarar sig någorlunda väl, men ligger långt från den internationella toppen, när det gäller andelen äldre i arbete. En jämförelse av den internationella samarbetsorganisationen OECD visar att knappt 28 procent av personer i åldrarna 65-69 år är sysselsatta i Sverige. Detta är lite högre än knappt 25 procent som är genomsnittet för världens rika ekonomier, men långt ifrån de ledande länderna. I Japan och Sydkorea är majoriteten av de äldre sysselsatta, även i Island är knappt hälften (48 procent) av de äldre sysselsatta.
Pensionsekonomiska beräkningar för 1960-talister
Det finns förutsättning för Sverige att ha en högre andel av äldre i sysselsättning, och pensionssystemet skapar mycket riktigt också drivkrafter för detta. I denna rapport presenteras pensionsekonomiska beräkningar för 1960-talister som väljer att gå i tidig respektive lite senare pension. De kan välja att arbeta två eller fyra år extra efter riktåldern på halvtid innan de går i pension. För de individer som jobbar fram till riktåldern kan en strategi för att tillfälligt öka pensionen vara att maxa uttag av tjänstepensionen, så den sprids ut över fem år. I så fall ökar pensionsinkomsten tydligt de första åren, men det sjätte året finns enbart den allmänna pensionen kvar.
Typfall och pensionsinkomster
Pensionsekonomiska beräkningar sker för de som är födda i början av (1962) och slutet av (1968) 1960-talet. Fyra typfall undersöks, vilka representerar typiska privatanställda arbetare, kommunalt anställda, privata tjänstemän respektive privata chefer. För privatanställda arbetare och kommunalt anställda, gäller att över lag de som är födda i början av 1960-talet kan se fram emot en högre kompensationsnivå än de som är födda i slutet av samma årtionde. För privatanställda tjänstemän och privatanställda chefer gäller dock det omvända, de som är födda i slutet av 1960-talet har lite högre pensionsinkomster i relation till slutlönen. Anledningen är att tjänstepensionerna spelar en både totalt och relativt sett större roll för höginkomsttagare. De som är födda i slutet av 1960-talet har ett ytterligare år på arbetsmarknaden för att samla in tjänstepension, och för tjänstepensionskapitalet som redan samlats ihop att fortsätta växa. De ekonomiska drivkrafterna till att arbeta längre kan därmed förväntas vara något större bland den yngre 1960-talisterna, eftersom de behöver dryga ut den lite lägre kompensationsgraden. Det som spelar stor roll för individen är nämligen hur pensionsinkomsten blir i relation till den inkomst som man tidigare anpassat sin vardag till.
Läs våra andra rapporter på samma ämne

Respektavståndet 2024
Lönar det sig för pensionen att ha jobbat ett helt yrkesliv? Läs mer

Pensionsfällan 2024
Så mycket sparande krävs för jämställda pensioner. Läs mer

Pensionsskulden i Sveriges kommuner och regioner 2023
2023 uppgick kommunerna och regionernas totala pensionsskulder till över 543 miljarder kronor. Läs mer