Hur är läget i Sverige? - samhällsförlusten av längre sjukskrivningar

75,4 miljarder kronor. Så mycket pengar har Sverige förlorat på längre sjukskrivningar under 2023. Det är det sjunde året i rad som vi på Skandia beräknar det värdeskapande som går förlorat till följd av längre sjukskrivningar, för hela landet såväl som för länen i Sverige samt på kommunalnivå. Vi kan beskriva det som en sorts samhällelig sjuknota för uteblivet arbete.

Uppdelning av sjuknotan

Nytt för årets rapport är att vi delat upp samhällsförlusten, också kallad sjuknotan, för samtliga kommuner och län separat för kvinnor respektive män. Sjuknotan för kvinnor uppgår till 43,1 miljarder kronor i hela Sverige, medan den för män uppgår till 32,3 miljarder kronor.

Psykisk och fysisk ohälsa

Vi delar även upp sjuknotan på psykisk respektive fysisk ohälsa. Sjuknotan av psykisk ohälsa uppgår till 35,4 miljarder kronor, medan den för fysisk ohälsa är 40 miljarder kronor. En trendmässig utveckling är att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa ökar. År 2010 var det 30 procent av sjukskrivningarna i Sverige, under första kvartalet av året, som berodde på psykisk ohälsa. Siffran har sedan dess gradvis ökat till 47 procent under 2023 att jämföra med 46 procent 2022. I Västra Götalands län, Värmlands län och Dalarnas län beror redan hälften av sjukskrivningarna på psykisk ohälsa.

Nationella förändringar över tid

När vi jämför den nationella sjuknotan är det små förändringar som skett över tid. Trots det så skiljer sig totalbeloppet – från 66 miljarder 2021 till 71 miljarder 2022 och 75,4 miljarder i år. Detta beror främst på inflation samt kronans värde. Med det sagt så karaktäriseras beräkningsmetoden av försiktiga beräkningar, den slutgiltiga summan är förmodligen större än så.

Begränsningar i beräkningen

Kostnaden för vård inkluderas inte, då detta kan ses som en investering i hälsa. Inte heller inkluderas kostnaden för utbetalning av sjukpenning och rehabiliteringspenning, då det rör sig om transaktioner inom ramen för det sociala skyddsnätet. Kalkylen begränsas till att uppskatta det samhällsekonomiska värde som försvinner på grund av att arbete inte utförs under längre perioder av sjukskrivning. Trots denna försiktiga beräkningsmetodik visar det sig att kostnaden för sjukskrivningar uppgår till drygt 75 miljarder kronor för 2023.

Förebyggande och rehabiliterande vård

Långa sjukskrivningar är en indikator på samhällets misslyckande med att erbjuda förebyggande hälsovård samt att rikta rehabiliterande vårdåtgärder till personer som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Om vi istället minskade andelen sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa med en tredjedel, skulle det ekonomiska värdeskapandet bli hela 11,8 miljarder kronor under förra året. En sådan hälsovinst skulle kunna realiseras med större inslag av förebyggande vård samt att rehabiliterande vård ges i rätt tid. Ett helhetsgrepp krävs för att minska på sjuknotan, med förståelse för att psykisk och fysisk sjukdom hänger samman.