Vid en penningpolitisk milstolpe

På onsdagskvällen passerades en viktig penningpolitisk milstolpe då den amerikanska centralbanken Federal Reserve meddelade att man under oktober inleder arbetet med att banta balansräkningen. Idag uppgår den till närmast ofattbara 4 500 miljarder dollar, och man kommer till att börja med att låta obligationer motsvarande 10 miljarder dollar i månaden förfalla utan att återinvestera dem. I sammanhanget är det en liten summa, och förutsatt att allt utvecklas enligt plan kommer Fed att trappa upp den till 50 miljarder dollar per månad.

Efter beskedet backade kurserna på New York-börserna, men marknaden repade som vanligt mod och när börserna stängde något på plus kunde nya kursrekord noteras – igen.

Fed är inte den enda centralbank som väntas minska stimulanserna det närmsta halvåret. I Kina har centralbanken redan genomfört vissa åtstramande åtgärder, och innan årets slut kommer sannolikt även ECB meddela att storleken på stödköpen ska minskas. Förra veckan meddelade också den brittiska centralbanken att en åtstramning väntar under hösten. 

Viktigast för svensk del är vad ECB gör eftersom Riksbanken väntas göra detsamma. Just nu pekar det mesta på att Riksbanken avslutar stödköpen vid årsskiftet och höjer räntan under första halvåret 2018.

Inflation eller ej – nu är det tid att agera

Centralbankerna balanserar på en fin linje denna gång. Normalt sett stramas penningpolitiken åt på grund av att inflationen stiger – vilket den inte gör nu. Efter att ha rört sig mot målet på 2 procent under våren har inflationen fallit tillbaka igen och i vanliga fall hade det hindrat centralbankerna från att agera. Problemet är att för varje år som går, närmar sig nästa lågkonjunktur. Om centralbankerna fortfarande sitter med uttömda penningpolitiska magasin när den kommer, finns det mycket lite de kan göra för att knuffa konjunkturen åt rätt håll igen. Därför måste de vid någon tidpunkt börja höja räntorna med eller utan inflation, och den tidpunkten närmar sig nu.

Mindre likviditet – negativt för börserna?

De flesta instämmer nog i att de senaste årens massiva stimulanser har haft en positiv effekt på börsen. Aktier har gått bra och nollräntorna har gjort att höga bolagsvärderingar varit lätta att motivera. Om räntorna höjs och likviditeten framöver minskar, borde det finnas en möjlighet att det får en negativ inverkan på börsen. Men marknaden har än så länge en minst sagt avslappnad inställning till detta. Rörelserna på börsen är små, volatiliteten låg och fokus ligger på andra frågor som världspolitik och den goda konjunkturutvecklingen.

Under det närmaste halvåret lär det visa sig om nedtrappningen verkligen är en ”walk in the park” eller om det sätter avtryck på världens börser.