Skolmisslyckande kan ge miljardförlust

I studien görs samhällsekonomiska beräkningar för att estimera det värdeskapande som går förlorat när cirka tio procent av en årskull misslyckas med att erhålla en gymnasial examen. 

– Inom 20 år kommer två miljoner jobb att vara automatiserade och högre utbildning kommer att krävas för att få arbete. Då gäller det att vi börjar förebygga skolmisslyckande i tid, säger Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia och verksamhetschef för Idéer för livet.

– Sverige går mot ett allt mer utpräglat kunskapssamhälle där det krävs en gymnasieutbildning för att klara sig på arbetsmarknaden i samhället. Skolmisslyckanden får självklart konsekvenser för individen, men också för samhället.

"Värdet underskattat”

Skolmisslyckande bland den senaste årskullen 24-åringar förväntas leda till en samhällsförlust, det vill säga ett förlorat värdeskapande, på 53 miljarder kronor fördelat över det yrkesverksamma livet mellan 24 till 65 år. Ungefär hälften av den förlust som uppstår drabbar individer i form av lägre inkomster, medan andra hälften drabbar offentlig sektor i form av lägre skatteintäkter.

Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB.

– Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är grovt underskattat, säger Nima Sanandaji.

– Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Långsiktiga förluster av skolmisslyckanden är viktiga att räkna fram eftersom de kan jämföras med de investeringar som behövs för att ungdomar ska klara skolan.

Urholkar välfärden

Skolmisslyckanden i denna omfattning skapar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

Alltför många individer i Sverige faller utanför arbetsmarknaden och hamnar i ekonomisk och social marginalisering. Ett gemensamt drag är att den resan oftast börjar tidigt och att en tydlig varningssignal är skolmisslyckande, som kan vara början på ett liv i marginalisering. 

Redan i förskoleåren finns barn som socialt eller kognitivt inte riktigt följer med i skolarbetet. Stiftelsen Idéer för livet arbetar aktivt med att synliggöra samhällsvinsten med förebyggande sociala insatser. Var tredje svensk kommun och var femte dansk kommun har använt sig av stiftelsens metoder för att ta fram beslutsstöd vid sociala insatser. 

– På så sätt kan vi bidra till resurseffektiva lösningar på de utmaningar som samhället står inför som växande känsla av otrygghet och ökade kostnader för arbetslöshet och ohälsa, säger Lena Hök.

– När människor drabbas av olika former av utanförskap och ohälsa riskerar det tyvärr leda till arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. Att inte längre kunna försörja sig på egen hand gör det svårt att hantera sin privatekonomi. Utanförskap och ohälsa är därmed samhällsproblem som påverkar både individer och det offentliga och privata försäkringssystemet.

Hållbara lösningar

Ett rikt liv är så mycket mer än ekonomi. Hälsa, sysselsättning, trygghet och samhörighet är också viktiga komponenter. Därför stöttar Skandia via stiftelsen Idéer för livet sedan 1987 forskning och utveckling för att ta fram nya och bättre verktyg och metoder. 

Grunden är visionen att ge fler människor chansen att få vara friska och leva ett rikare liv i ett tryggt samhälle, vilket leder till stora vinster för både samhälle, företag och individen.

– Att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen är naturligtvis allvarligt, säger Lena Hök och tillägger att förebyggande arbete är nödvändigt för att stoppa en negativ utveckling som kan leda till ohälsa och utanförskap. 

– För att lyckas krävs innovativa, socialt hållbara lösningar som involverar hela samhället: civilsamhället, staten och näringslivet. 

Att få fler ungdomar att fullfölja grundskolan och gymnasiet lönar sig både för de berörda ungdomarna i varje årskull och samhället i stort. Insatserna kan till exempel vara lärarstöd till elever eller föräldrastöd.

– Det finns idag en konflikt mellan mänskliga och ekonomiska värden. Vi visar i studien att det blir dyrt både mänskligt och ekonomiskt om vi låter bli att agera. Det blir allt viktigare att följa upp insatserna så att kommunerna lägger budgetar som är mänskligt och ekonomiskt hållbara, säger Lena Hök.

Stiftelsen arbetar med att ta fram beräkningsverktyg för beslutsfattare för att underlätta långsiktiga beslut.

– Det är inte längre hållbart att tänka i ettåriga budgetar. Vi måste våga höja blicken och tänka mer långsiktigt. Sedan är det faktiskt så att de satsade pengarna i vissa fall återbetalas redan på ett år i form av minskade sociala kostnader.