Gå till innehåll

Så påverkas din hjärna av långvarig stress

Att vara ständigt uppkopplad är för många en självklarhet både i hemmet och på arbetsplatsen. Men hur påverkas egentligen vår hjärna av långvarig stress? Och när är det dags att logga ur? – Vi är utvecklade för ett helt annat liv än det vi lever idag, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri och sommarpratare i radions P1.

Vi är nog många som då och då känner oss otillräckliga. Tiden räcker inte. Energin tar slut. Måstena bygger bo i huvudet – och tycks trivas utmärkt där uppe.

Till slut känns det som att den accelererande stressen i vardagen, de ökade prestationskraven och det ständiga informationsflödet nästan får hjärnan att kortsluta.

Sex av tio oroar sig för hälsan

I en undersökning som Novus gjort på uppdrag av av oss på Skandia, svarar nära sex av tio svenskar (58 procent) att de oroat sig för sin hälsa på grund av stress någon eller flera gånger det gångna året. Var tredje (33 procent) har oroat sig flera gånger eller hela tiden.

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken ”Hjärnstark”. Enligt honom är grunden till stresshantering att lära känna sig själv. Inte minst genom att förstå vad som sker i hjärnan.

– En viktig utgångspunkt när det gäller stress tror jag är att vi inser att vi inte kan plocka bort stressen ur våra liv helt och hållet. Vi lever i en värld där våra livspussel utsätts för stark stress. Det kommer vi inte runt. Men det är viktigt att försöka bli mer tolerant mot den.

– Jag tror att man kan förstå det på ett lite djupare plan om man förstår hur hjärnan är utvecklad. Det gör man om man backar bandet. Evolutionen tar hundratusentals år innan den gör förändringar så rent biologiskt är vi kvar på savannen. Det är det liv vi är skapade för, oavsett vad vi tycker om det. I ljuset av det så förstår vi bättre psykisk ohälsa, men också mycket av mänskligt beteende, säger Anders Hansen.

Levt som jägare och samlare majoriteten av vår tid

I dag har vi förstås svårt att se ett liv utan bilar, elektricitet, smartphones och alla andra tekniska framsteg men evolutionärt är det väldigt onaturligt. Människor har levt som jägare och samlare under den absoluta majoriteten av vår tid på jorden. Att inte se det är ett misstag vi människor gång på gång gör, menar Anders Hansen.

Förr var lösningen att fly eller slåss. Sedan var hotet förhoppningsvis avhjälpt. Numera utsätter vi i stället våra hjärnor och kroppar för ett konstant stresspåslag, snarare än explosiva toppar.

När det kommer till stress är kroppens mest centrala system HPA-axeln. Den börjar i hypotalamus i hjärnan och fortsätter till hypofysen, körteln på undersidan av hjärnan. Sedan fortsätter den vidare till binjurarna där hormonet kortisol bildas. När vi utsätts för ett hot reagerar HPA-axeln och ökar kortisolnivåerna i blodet. Det gör i sin tur att hjärtat slår snabbare och hårdare eftersom kroppen behöver mer blod för att möta faran.

–  I vår tid belastar vi det här systemet med psykosocial stress, i form av räntehöjningar och villalån och dagispassningar och annat i vår vardag. Det är nog inte det här systemet riktigt utvecklat för. Men det är också viktigt att komma ihåg att det här är gäller vid långvarig press, månader och år. Kortvarig stress är inte farlig utan är tvärtom något som vi behöver för att fungera. Det är också väldigt individuellt hur vi påverkas av stress.

Hjärnan i konstant larmberedskap

Arbetsmarknadens höga krav i kombination med vårt digitala och ständigt uppdaterade liv sätter därför hård press på hjärnan. Anders Hansen beskriver det som att vi går runt i en slags konstant larmberedskap. Och den ökade stress och informationsbelastning som vi har sett de senaste decennierna tror han än så länge är svår att veta konsekvenserna av.

– Det är en extrem förändring på så kort tid. Jag tror att vi utsätter oss själva för ett jättelikt experiment med digitaliseringen. Den innebär mängder av fördelar och vi har gjort ofattbara framsteg i termer av livslängd och livskvalitet, men de här förändringarna måste rimligtvis påverka hjärnan. Den anpassar sig till den värld vi lever i och bombarderar vi den med till exempel 3 000 mobilswipes per dygn så får det konsekvenser. Vi har nog bara skrapat lite på ytan när det kommer till förståelse av vilken effekt digitaliseringen har på våra hjärnor, säger Anders Hansen.

Det är svårt att förklara varför vissa har större stresströskel än andra. Delvis kan det ha ärftliga orsaker, som vi inte kan ändra på. Det kan också ha att göra med händelser i vår barndom.

– Det är oerhört viktigt att kunna förstå och tolka kroppens signaler på att vi har utsatts för stark stress under lång tid. Kroppens varningssignaler är viktiga – de ska vi ta på allvar. Den här perioden av huvudvärk eller vad det nu är kan vara ett tecken på stress och när man har fått den varningsflaggan av sin kropp och hjärna är det dags att bromsa.

Läs mer: Har du koll på kroppens varningssignaler?

Viktigt med fysisk aktivitet

Följderna av stress är lättare att förebygga än att behandla. En viktig del i att öka sin stresstålighet är fysisk aktivitet.

– Tänk dig att du har en tablett framför dig och den här tabletten gör så du kan vara mer kreativ mer koncentrerad minnas bättre att du tål stress bättre. På köpet får du av den här tabletten skydd för en lång rad sjukdomar, hjärt och kärlsjukdom, diabetes, flera former av cancer och den här tabletten kommer göra så du lever i genomsnitt fem till sju år längre. En sån här tablett låter naturligt vis för bra för att vara sann, men faktum är att det finns en sån tablett och det är fysisk aktivitet, säger Anders Hansen och fortsätter:

– Fysisk aktivitet har fullständigt ofantliga effekter på både kroppen och hjärnan. Vad gäller hjärnan så blir vi mer kreativa vi minns bättre, vi blir mer koncentrerade och vi tål stress bättre.

Fysisk aktivitet är egentligen en form av stress. När vi anstränger oss stiger kortisolnivåerna i blodet för att efter cykelturen eller träningspasset sjunka tillbaka till en lägre nivå än vad det var innan man började springa.

– Det intressanta är att om man upprepar den här löpningen, cyklingen, simturen, promenaden, fotbollsmatchen, desto mindre stiger kortisolhalten under själva aktiviteten och desto mer sjunker kortisol efter att aktiviteten är klar. När man sedan stressas av andra orsaker än träning, kommer man att få en lägre kortisolökning om man är vältränad. Ett sätt att sammanfatta det är att regelbunden fysisk aktivitet lär kroppen att bättre hantera stress rent fysiologiskt.

Enligt överläkaren räcker det i princip en halvtimmes snabb promenad om dagen för att få alla hälsofördelar.

– Vill man göra maximalt för sin hjärna utifrån perspektivet tankemässiga förmåner, alltså förbättra kreativitet, minne och koncentration; då verkar det som att man ska få upp pulsen, till exempel springa, tre gånger i veckan cirka 30-45 minuter per gång. Med det sagt så får man ändå mycket effekt av promenaderna och nyligen visade norska forskare att bara en timmes vardagsmotion i veckan tycks minska risken för depression. Så även vardagsmotion verkar ha en viktig förebyggande funktion för att skydda oss mot psykisk ohälsa, avslutar Anders Hansen.