Vanliga missuppfattningar om pensionen

– Pensionen består av flera delar och med många detaljer, vilket gör att det kan uppfattas som onödigt komplext. Det viktiga är att förstå de enkla grunderna och fokusera på det du själv kan påverka, säger vår pensionsekonom Mattias Munter. Nedan reder han ut sex vanliga missuppfattningar om pensionen. 

Missuppfattning 1: “Pensionen är svår att förstå” 

– Grunderna är enkla: din allmänna pension baseras på hur mycket du tjänar och hur länge du arbetar. Ju fler år och ju högre lön, desto bättre pension. Utöver det kan du ha tjänstepension via arbetsgivaren och ett eget sparande.

Med minPension.se så har vi i Sverige en unik tjänst som ger överblick över alla pensionsdelar och hur dessa hänger ihop. Det gör det mycket lättare att förstå pensionen, förklarar Mattias. 

Missuppfattning 2: ”Man behöver inte spara privat till pensionen” 

De viktigaste delarna är den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Om din pension med det blir tillräcklig eller inte beror på dina behov och önskad levnadsstandard. Att spara på egen hand gör framför allt du som kanske kommit in på arbetsmarknaden lite senare, som jobbat deltid eller är utan tjänstepension under en period.

En anledning kan också vara att vilja ge dig själv mer flexibilitet i valet av pensionsålder i framtiden. Generellt brukar man säga att den allmänna pensionen och tjänstepensionen kommer motsvara ca 70 % av lönen, beroende på hur du arbetat. Vill du ha mer i pension behöver du därför spara resterande på egen hand. 

Läs gärna Hur långt räcker 5 miljoner i pensionskapital? 

Missuppfattning 3: ”Det är dåligt för pensionen att vara föräldraledig”  

Nej, föräldraledigheten är ingen stor pensionsfälla. I det allmänna pensionssystemet finns en särskild pensionsrätt för barnår och många får tjänstepensionsinbetalningar även under föräldraledigheten. Däremot är det inte ovanligt med en längre period av deltidsarbete under småbarnsåren och det har en mycket större effekt på den framtida pensionen.

Läs gärna mer om hur pensionen påverkas av föräldraledighet och deltidsarbete. 

Missuppfattning 4: “Vi har pensionärsskatt i Sverige” 

– Det finns ingen särskild ”pensionärsskatt” i Sverige, däremot beskattas pension och arbetsinkomst olika. Jobbskatteavdraget gynnar den som arbetar, vilket även pensionärer som jobbar får ta del av – med ett högre avdrag från det år du fyller 67. Dessutom finns ett förhöjt grundavdrag som påverkar både lön och pension, säger Mattias. 

Missuppfattning 5: ”I Sverige måste man jobba till 75 år för att få en bra pension” 

Med ökande medellivslängd så betyder det att pensionen ska räcka under fler antal år om vi inte förlänger arbetslivet i samma takt. Då blir pensionerna lägre. Fler kommer alltså att behöva jobba längre för bättre pensioner men det finns ingen bestämd ålder för när man ska gå i pension.

Däremot finns regler för när pensionen som tidigast kan tas ut. Från och med 1 januari 2026 införs dessutom en riktålder som tar hänsyn till den positiva hälsoutvecklingen som ökar medellivslängden. Den aktuella riktåldern är 67 år.  

Missuppfattning 6: “Det kommer inte finnas några pengar kvar när jag går i pension” 

– Det stämmer inte. Pensionssystemet är konstruerat för att vara finansiellt hållbart över tid. Din pension byggs upp genom skatter som betalas under arbetslivet. De som arbetar idag betalar för dagens pensionärer och samma princip kommer att gälla när du själv går i pension. Det innebär att så länge det finns människor som jobbar och betalar skatt så kommer pensioner också att kunna betalas ut.

Dessutom justeras inkomstpensionen efter Sveriges ekonomi – den stiger i takt med inkomstutvecklingen och i sämre tider kan den minska något. Slutligen finns premiepensionen som en mindre del av pensionen som växer med börsens utveckling.