Hur kan vi förvänta oss att svensk ekonomi utvecklas nästa år?

Året inleddes med att Donald Trump återvände till presidentposten i USA, vilket snabbt satte avtryck på världsekonomin och de finansiella marknaderna. Inom loppet av några veckor infördes omfattande tullar mot omvärlden, samtidigt som USA lämnade både Parisavtalet och WHO. Trump har under året lagt ner myndigheter och ifrågasatt den amerikanska centralbankens oberoende. Han har också ändrat ståndpunkt vid flertalet tillfällen kring Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Den stora osäkerheten kring USA:s framtida handelspolitik, finanspolitik och utrikesrelationer har sedan dess präglat marknaderna i hög grad. 

Den ökade politiska osäkerheten ledde till en början till försvagat förtroende för USA:s ekonomi och en tydlig rotation av kapital, bort från amerikanska tillgångar till framför allt Europa. I Europa har de stora försvarssatsningarna i kombination med Tysklands planer om finanspolitiska stimulanser eldat på det positiva marknadssentimentet.  

Inflationen har fortsatt fallit tillbaka och centralbankerna i Sverige och Europa fortsatte att sänka sina styrräntor under året. I USA valde Fed till en början en mer avvaktande hållning. När arbetsmarknaden försvagades under senare delen av året valde man dock att sänka räntan trots att inflationen bitit sig fast på en något förhöjd nivå.   

God riskaptit – men kronförstärkningen sänks 

Globala börser föll kraftigt i mars-april till följd av tullbeskeden och geopolitisk oro men återhämtade sig sedan när handelsoron lagt sig. Efter fallet har den generella riskaptiten varit god, och många av världens börser har levererat en fin avkastning under året. Den svenska kronans förstärkning har dock medfört att avkastningen på utländska aktieplaceringar varit mer begränsad mätt i svenska kronor. Särskilt dollarn har försvagats mot kronan, till stor del orsakad av Trumps politik.  

AI-bolagen i fokus 

Den stora koncentrationsrisken på den amerikanska börsen och därmed också i ett världsindex har blivit ännu större och uppgången har i stor utsträckning koncentrerats till ett fåtal amerikanska teknikbolag. Under hösten har dock placerare blivit mer noggranna med hur de stora kapitalinvesteringarna kommer att påverka lönsamheten och kvartalsrapporterna togs inte enbart emot med stående ovationer bara för att AI-satsningar gjorts.

Förväntningarna på framtida vinster är dock högt ställda liksom kraven på leverans från bolagen. Utan fortsatt god vinstutveckling kan det bli svårt att hitta bränsle till fortsatta aktieuppgångar. Generellt anser vi dock inte att aktier som tillgångsslag befinner sig i en värderingsbubbla men förväntningarna på framtida avkastning bör inte vara att de senaste årens börsuppgångar ska återupprepas.   

Utvecklingen är förvånansvärt bra 

Räntemarknaden har varit tudelad, i USA har långräntan fallit medan långräntorna i Sverige och Europa har stigit. Ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer ökade under våren. Det är ett normalt mönster när riskaptiten surnar. Men, när handelsosäkerheten dämpades föll ränteskillnaden tillbaka. I dagsläget är ränteskillnaden, även kallad kredit-spreaden, rekordtajt.  

Sammanfattningsvis har svenska sparare fått en fin avkastning från många svenska och europeiska tillgångar men blivit varse om att valutarörelser kan sätta käppar i hjulet om portföljen haft en tonvikt på amerikanska aktier. Men, med tanke på den stora politiska turbulensen i USA, ett kaosartat klimat för global handel och fortsatta geopolitiska spänningar är utvecklingen för riskfyllda tillgångar kanske förvånansvärt bra. 

Starkare svensk ekonomi framöver 

Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under året, och mycket talar för att tillväxten kommer att förstärkas ytterligare under kommande år. Månadsenkäterna från Konjunkturinstitutet har sedan sommaren visat på en stigande optimism. Uppgången är bred och alla delar av ekonomin visar faktiskt stigande nivåer. De två senaste mätningarna visar att nivån aggregerat och är nu också något bättre än normalt. Trots att Sverige är beroende av internationell handel bedöms den positiva utvecklingen främst drivas av inhemska faktorer.  

Hushållens konsumtion, som utgör ungefär hälften av ekonomin, förväntas öka markant kommande år. Löneökningarna ligger på normala nivåer och inflationen förväntas bli låg. Detta med anledning av att matpriserna väntas minska på grund av regeringens beslut om momsreducering. Tillsammans med andra finanspolitiska satsningar riktade mot hushåll kommer de reala disponibla inkomsterna att öka betydligt. Givet att hushållen inte använder pengarna till att öka sitt sparande nämnvärt, så kommer hushållens konsumtion att driva på konjunkturåterhämtningen nästa år. Även företagens investeringar och den offentliga konsumtionen väntas stiga.  

Eftersom inflationen förväntas vara låg är förväntningen att Riksbanken inte kommer göra några större förändringar av räntan inom den närmaste framtiden. Det ser med andra ord ljust ut för Sverige! Givetvis kan framtiden dock bjuda på överraskningar eftersom det fortfarande finns en hel del risker kopplade till osäkerheten kring framför allt amerikansk politik.