Hur blir 2026 och vad kommer Riksbanken göra?

Sverige är i en stadig återhämtningsfas. Sedan sommaren 2024 växer ekonomin mer än normalt, förutom ett svagt första kvartal förra året. Trots den svaga inledningen, steg BNP med 1,5 procent under förra året. Indikatorer som publicerats de senaste månaderna ger dock en splittrad bild. Den senaste konjunkturbarometern var i linje med sitt historiska snitt men BNP föll i januari. 

Vi har en ekonomi som i utgångsläge fortfarande har lediga resurser sedan det branta fallet under pandemin, men som fått upp ångan det senaste dryga året. Den förväntas få en extra skjuts av årets relativt stora stimulanser från regeringen och kommer med stor sannolikhet att växa starkt under 2026. Det är inte alls omöjligt att ekonomin växer nästan dubbelt så mycket i år som förra året. Vi närmar oss högkonjunktur i Sverige.

Nytt inflationsmått publiceras

Riksbanken har de senaste åren fått kämpa med en för hög inflation. I år är utmaningen att prisökningarna aggregerat kommer att vara måttliga eller till och med obefintliga. Konsumentprisindex (KPI) och det för Riksbanken viktiga måttet KPIF-XE, där förutom Riksbankens ränteförändringar också energi exkluderats, kommer att kretsa kring noll respektive en procent under stora delar av 2026. Det främsta skälet till den låga inflationen är att konjunkturåterhämtningen, ur ett inflationsperspektiv, är i sin linda samt att tidigare styr räntesänkningar fortsätter påverka KPI nedåt. I år har det dessutom införts ökade tandvårdssubventioner som redan påverkat priserna nedåt. I april kommer också matmomsen att sänkas. 

Alla inflationsmått förväntas dock stiga och studsa tillbaka till runt två procent i början av 2027, då effekterna av den starkare ekonomiska utvecklingen också syns i ett ökat pristryck samt att årets skattesubventioner faller ur tolvmånaderstalet. Eftersom penningpolitik ska vara framåtblickande kommer en del av utmaningen för Riksbanken att handla om att kunna förklara att den låga inflationstakten i år med stor sannolikhet är tillfällig. Riksbanken kommer att få hjälp på traven senare i vår då SCB publicerar ett nytt mått på infl ationen, nämligen KPIF-XE med konstanta skatter. Det nya måttet kommer att svänga mindre, då eff ekterna nedåt av årets skattesänkningar inte beaktas precis som eff ekterna uppåt när de faller ur tolvmånaderstalet.

Rimligt att räntan ligger kvar

Riksbanken har tänkt sig att styrräntan, som är 1,75 procent idag, ska vara stilla i år. Om ekonomin inte fortsätter sin återhämtning, inflationen blir ännu lägre eller om inflationsförväntningarna faller för mycket på grund av de låga inflationstalen, kan Riksbanken behöva sänka räntan. Det som talar mot detta scenario är att inflationesförväntningarna inte steg nämnvärt för några år sedan, trots skyhög inflation. Alltså har Riksbanken stor trovärdighet i att klara av sin uppgift, nämligen att hålla inflationen kring två procent på sikt.

Hur ekonomin och inflationen däremot utvecklas i närtid är som alltid behäftad med osäkerhet. Här kommer Riksbanken säkerligen att vidareutveckla sina analyser kring så kallade alternativa scenarier i sina penningpolitiska rapporter. För att beakta stora exogena händelser, som kan medföra diametralt olika utveckling kring ekonomin och inflationen, är metodiken med alternativa scenarier ett utomordentligt 
verktyg för att vägleda. Men med brasklappen att om ingenting gigantiskt händer, till exempel i Mellanöstern, så är Riksbankens prognos att räntan förblir orörd i år mycket rimlig.

Återhämtning sedan sommaren 2024

Från skyhög till låg, obefintlig, inflation