Över 600 miljarder i pensionsskuld i landets regioner och kommuner

– Tittar man på totalsummorna så handlar det om väldigt stora belopp som riskerar att vältras över på kommande generationer. Utan en tydlig finansiell plan riskerar de växande pensionsskulderna att bli en gökunge som tränger ut andra välfärdssatsningar som vård, skola och omsorg. Därför är det så viktigt att synliggöra hur verkligheten ser ut, säger Greger Gustafson, affärsansvarig Offentlig affär på Skandia. 

Pensionsskulden är den skuld som kommuner och regioner har till sina nuvarande och tidigare anställda, i form av intjänade tjänstepensioner. Det är alltså pengar som de anställda har rätt att få ut i framtiden. En stor del av skulden ligger dessutom utanför balansräkningarna, vilket gör att den är mindre synlig i den kommunala redovisningen. 

Samtidigt som pensionsskulderna ökar så minskar befolkningen i hälften av Sveriges kommuner. Det gör att färre invånare i arbetsför ålder ska vara med och betala på en skuld som bara fortsätter växa.  

– Det finns flera olika sätt att tackla befolkningsminskning och växande skulder. Kommunerna kan exempelvis avsätta pengar till en pensionsfond eller använda sig av pensionslösningar som finns på marknaden. Utan en tydlig plan för finansieringen av pensionsskulden kan kommuner tvingas till skattehöjningar eller smärtsamma investeringsprioriteringar, säger Greger Gustafson.  

Skandia har följt pensionsskuldernas utveckling i över ett decennium. Syftet med rapporten om kommunernas pensionsskulder är att sätta pensionsskulden i sitt sammanhang samt öka kunskapen och förståelsen för pensionsskuldens påverkan. Vår förhoppning är att fler beslutsfattare inom kommuner och regioner inser allvaret och behovet att arbeta fram finansiella planer för när och hur pensionsskulderna ska finansieras.  

Ta del av rapporten i sin helhet inklusive regionala och kommunala nedbrytningar här.