Ett samtal kan göra stor skillnad – så skyddar du ditt barn från att utnyttjas i penningtvätt

Det pratas mycket om bedrägerier som drabbar äldre. Samtidigt ser vi ett nytt och växande problem, där allt fler barn och ungdomar riskerar att utnyttjas i penningtvätt – ofta utan att själva förstå vad de dras in i.

En ny undersökning som vi låtit Novus göra, visar att var tjugonde barn mellan 9 och 17 år – alltså motsvarande minst ett barn i varje skolklass – har blivit kontaktade av någon som vill att de ska ta emot eller skicka vidare pengar.

– Vi måste prata om det här mycket mer, hemma, i skolan, i fritidsverksamheter, i idrottsklubbar och, självklart, även hos bankerna. Helt enkelt i alla våra samtal med familjer, föräldrar och unga, menar Christina.

”En form av grooming”

En så kallad målvakt är en person som på olika sätt används av kriminella för att ta emot och föra vidare brottsvinster (pengar). Men hur går det hela till?

Johan Halling, brottsförebyggande samordnare på Nationellt bedrägericentrum på Nationella operativa avdelningen (NOA), berättar att det ofta handlar om ett till synes oskyldigt erbjudande om något som verkar enkelt och attraktivt. Exempelvis en önskan eller order om att ”swisha” pengar vidare till en annan mottagare mot löfte om ersättning.

Snabba pengar för en liten insats.

Små summor som kan få stora konsekvenser.

– Det här är en form av grooming som kan ske både fysiskt och i den digitala världen. Det är heller inte ovanligt med hot och tvång, säger Johan.

– Man kan bli skyldig pengar eller tvingas göra fler uppdrag. I värsta fall dras man djupare in i kriminalitet, varnar Johan.

Att föra vidare pengar åt någon annan kan vara brottsligt och leda till allvarliga konsekvenser – från betalningsansvar till i värsta fall fängelsestraff.

– Den största varningssignalen är egentligen när vi vuxna inte är tillräckligt intresserade av barnens digitala liv, säger Johan.  

Vad kan jag göra som vuxen?

Det finns mycket du som förälder eller vuxen kan göra – och det behöver inte vara komplicerat. Tvärtom handlar det ofta om enkla, men avgörande steg.

Undersökningen visar att många barn saknar grundläggande kunskap om riskerna. Nästan tre av tio i undersökningen svarar att de inte vet att det kan vara olagligt att föra vidare pengar, och var fjärde skulle inte berätta det för en vuxen.

– Barn och unga kan alltså begå brott utan att ens veta om det. När kunskapen saknas riskerar man tyvärr att bli en enkel måltavla för kriminella, menar Johan.

Parallellt visar undersökningen att föräldrar i mycket hög grad upplever att de har kontroll. Nästan alla, 98 procent, uppger att de har koll på sitt barns ekonomiska liv. Men bilden nyanseras när man ser till beteendet: färre än hälften av föräldrarna går regelbundet igenom sina barns ekonomiska transaktioner, och bara ungefär hälften har pratat med sitt barn om riskerna med att ta emot eller föra vidare pengar från någon okänd. 

– Många föräldrar uppger också att de avstår från att prata om frågan eftersom de litar på att barnet har koll, trots att barnens svar visar motsatsen, säger Johan.

En liten insats – en stor skillnad

Det positiva är att många risker går att förebygga. Genom att vara närvarande, ställa frågor och prata öppet kan du som vuxen göra stor skillnad.

Att ta snacket i dag kan vara avgörande för barnets trygghet i morgon – och en viktig del i att bygga ett samhälle där färre utnyttjas.

– Barn behöver få göra misstag, men inte med nätverkskriminella. Där kan konsekvenserna bli mycket större. Därför är dialogen så viktig, säger Johan och får medhåll av Christina.  

– Det handlar ytterst om att skydda våra barn, menar hon.