Hur mycket får svenska barn i veckopeng?

– Jag möter ofta föräldrar som känner sig osäkra i hur man ska tänka kring vecko- eller månadspeng. I ett Swish‑samhälle kan pengar kännas abstrakta, men det finns enkla sätt att göra dem mer begripliga även i dag, menar Christina.

Veckopeng efter ålder

Många börjar att ge veckopeng redan i lågstadieåldern. Enligt Konsumentverket kan barn runt 6–7 års ålder förstå grundläggande samband som att pengar tar slut, att man måste välja och att sparande innebär att vänta.

– Genom att börja i en yngre ålder blir det lättare att successivt öka ansvaret i takt med att barnet blir äldre. Det finns inga exakta rekommendationer för hur mycket man ska ge, men det viktigaste är inte heller summan, utan att barnet förstår vad pengarna ska räcka till och att nivån är tydlig och konsekvent, säger Christina.

• Sammanställningar av olika undersökningar visar att yngre barn, omkring 6–8 år, ofta får ungefär 20–30 kronor i veckopeng. I mellanstadieåldern ligger nivån vanligtvis runt 30–60 kronor per vecka
• Från cirka 10–12 års ålder går många över till månadspeng, som ofta ligger runt ett par hundra kronor
• I tonåren kan månadspengen uppgå till 1 000 kronor eller mer. Samtidigt varierar nivåerna mycket mellan familjer och påverkas i hög grad av vad pengarna förväntas räcka till

Lära sig uppleva konsekvenser

En viktig del av lärandet är att barnen får använda sina pengar på det sätt de själva vill.

– När barn fattar egna beslut och får uppleva konsekvenserna av dem – till exempel att pengarna tar slut – utvecklar de en konkret förståelse för ekonomi, prioriteringar och pengars värde, säger Christina och fortsätter:

– Det kan vara lockande att skjuta till mer pengar när kassan är tom, men för barnets långsiktiga lärande är det ofta bättre att avstå. Att själv behöva vänta och hantera att pengarna inte räcker hela vägen ger värdefulla erfarenheter och stärker förståelsen för hur man planerar och hushåller med sina resurser.

Pengar i ett kontantlöst samhälle

I dag sker nästan alla betalningar digitalt. Finansinspektionen, som bland annat arbetar med finansiell folkbildning, lyfter att det är extra viktigt att göra pengar synliga för barn när de inte längre är fysiska. Poängen är att barnet ska förstå att även digitala pengar är begränsade.

Många familjer använder därför:

• Barnkonton med kort
• Appar där barnet kan se saldo och betalningar
• Gemensam uppföljning av hur pengarna används

Men man kan inte nog belysa att samtalen är minst lika viktiga som själva pengen.

– I slutändan handlar det inte om kronor och ören, utan om att tidigt prata om pengar hemma. När barnen får vara med i samtal om ekonomi och prioriteringar blir det också tydligt att pengar är en begränsad resurs. Det är just de samtalen som ger barnen tryggheten att hantera sin egen ekonomi senare i livet, avslutar Christina.