Efter valet – så påverkas din ekonomi av "valfläsk och curlingpolitik"

När han gästade vår podd En påse pengar var hans budskap tydligt: Sverige behöver lyfta blicken från kortsiktiga vallöften och fokusera mer på det som bygger välstånd över tid. 

"En excess i valfläsk" 

John Hassler, professor i makroekonomi och en av Sveriges mest meriterade nationalekonomer, beskriver årets valrörelse som ovanlig. Han menar att fokus i hög grad låg på olika former av tillfälliga ekonomiska lättnader för hushållen, samtidigt som diskussionen om tillväxt, produktivitet och finansiering blev alltför begränsad. 

– Det har varit ett extremt fokus på plånboksfrågor – en excess i valfläsk. Man har pratat om temporära tillskott till vissa väljargruppers budgetar, medan de mer långsiktiga frågorna nästan inte har diskuterats alls, konstaterar han. ] 

Det är samtidigt inte säkert att det är vad väljarna egentligen efterfrågar. Enligt Hassler visar undersökningar att frågor som sjukvård, utbildning och trygghet ofta rankas högre än rena plånboksfrågor.  

Varning för "curlingpolitik" 

Ett av de begrepp som Hassler återkommer till är "curlingpolitik". Han ser en risk i att politiken skapar förväntningar om att staten kan skydda hushållen från alla ekonomiska konsekvenser av det som händer i omvärlden.  

– Det är en illusion att man kan göra det. Politiker kan underlätta och hjälpa till på olika sätt, men de kan inte isolera svenska hushåll från det som händer på världsmarknaden, säger han.  

I stället efterlyser John Hassler ett mer realistiskt samtal om hur Sverige ska hantera globala kriser, energipriser och geopolitiska konflikter. Hans syn är att både samhället och hushållen behöver vara beredda att anpassa sig när omvärlden förändras. 

Valresultatet påverkar mindre än många tror 

Många hoppas att ett valresultat snabbt ska ge effekt i den egna plånboken. Men John tror att politikens direkta påverkan ofta överskattas.   

– Statens reformutrymme är i grunden begränsat, och även relativt stora politiska satsningar motsvarar ofta ganska små belopp per invånare när de fördelas över hela befolkningen, säger John.  

Det betyder inte att politiska beslut saknar betydelse. Men utvecklingen av räntor, energipriser, geopolitik och den globala ekonomin spelar ofta minst lika stor roll för hushållens ekonomi.  

Den stora frågan: Hur ska allt finansieras? 

Den fråga som Hassler tycker saknades mest i valrörelsen handlar om finansiering. Sverige står inför omfattande utgifter för bland annat försvar och stödet till Ukraina. Samtidigt har partierna presenterat kostsamma reformförslag.  

– När man diskuterar nya satsningar måste man också diskutera hur de ska betalas, säger han.  

John Hassler varnar för att respekten för det finanspolitiska ramverket har försvagats och menar att det finns en risk att politiken tappar fokus på de långsiktiga spelregler som bidragit till starka svenska statsfinanser. 

Sverige står starkt men behöver växa 

Trots kritiken mot valdebatten är John förhållandevis optimistisk om Sveriges ekonomiska grundstyrka. Han pekar på konkurrenskraftiga exportföretag, starka offentliga finanser och hushåll som visat sig mer motståndskraftiga än många befarade under inflationen och ränteuppgången.  

Den stora utmaningen framåt handlar enligt honom om tillväxt. 

För att stärka Sveriges konkurrenskraft räcker det inte att värna de framgångsrika exportföretagen. Produktiviteten behöver också öka i inhemska sektorer som bygg, handel och andra delar av ekonomin där utvecklingen varit svagare.  

– Det finns ingen quick fix. Ekonomin måste fungera bra i sin helhet. Vi behöver ett bra skattesystem, ett starkt utbildningssystem och förutsättningar som gör att människor och företag vill utvecklas i Sverige, säger han.  

Blicka längre än nästa budget 

Om det finns en röd tråd i Hasslers analys är det betydelsen av långsiktighet. Valrörelser tenderar att handla om nästa elräkning, nästa skattesänkning eller nästa budget. Men välstånd byggs över betydligt längre tid än så. 

– Tillväxt kan förändra ett land i grunden. Därför är det så viktigt att vi inte bara diskuterar vad vi vill spendera pengar på, utan också hur vi skapar förutsättningar för ett rikare Sverige i framtiden.  

När dammet efter valet har lagt sig hoppas John Hassler därför att den politiska diskussionen ska handla mindre om valfläsk och mer om de reformer som kan stärka svensk ekonomi under de kommande årtiondena.