Pensioner och karriärtrappan

Denna rapport kartlägger framtida förväntade pensionsinkomster för 1990-talister som klättrar olika steg på karriärtrappen. De typfall som undersöks är alla 30 år under 2023 och har efter avslutade högskolestudier etablerat sig i yrkena kommunikatör, personaladministratör, ingenjör respektive IT-tekniker.

Karriärsteg och pensionsinkomster

Till att börja med undersöks hur individernas pensionsinkomster blir om de hela karriären fortsätter att jobba i det grundjobb som de etablerat sig i. Därefter undersöks hur pensionsinkomsten blir om individerna vid 34 års ålder befordras till experter i sitt respektive yrke. Ett nästa möjligt steg på karriärtrappan är att vid 42 års ålder befordras till mellanchef. Till sist kan individerna gå hela vägen på karriärtrappan genom att vid 50 års ålder bli befordrade till högre chefer.

Kompensationsgrad och privat sparande

Över lag kan 1990-talister förvänta sig en relativt låg kompensationsgrad, om de saknar kompletterande privat sparande. Övergången till att bli expert höjer individernas inkomster tidigt i karriären och kan, eftersom tjänstepensionen ökar betydligt, faktiskt leda till något högre kompensationsgrad. Att befordras till mellanchef och vidare till högre chef leder dock till lägre kompensationsgrad. Den senare effekten beror delvis på att de som blir chefer maxar den allmänna pensionen. En annan förklaring är att karriärlyftet som chef sker senare i yrkeslivet och därmed höjer lönen i slutet av karriären mera än vad livsinkomsten ökar. Därmed minskar pensionsinkomstens kompensationsgrad som andel av den löneinkomst som individen i slutet av yrkeslivet har vant sig vid.

Resultat och tabell

Resultaten sammanfattas i tabellen nedan. De 1990-talister som är anställda i privat sektor och har livsvarigt uttag av tjänstepensionen kan förvänta sig en relativt låg kompensationsgrad, under 60 procent av inkomsten i slutet av karriären. Genom att ha ett kompletterande sparande på 4 procent av bruttoinkomsten från och med 2023 blir det typiskt möjligt att nå en kompensationsgrad som är över 60 procent. Genom att ha kompletterande privat sparande på 6 procent av bruttoinkomsten från och med 2023 blir det typiskt möjligt med en kompensationsgrad på över 70 procent. Undantagen som inte riktigt når upp till denna nivå är de högre cheferna, som även med 6 procent kompletterande privat sparande får en kompensationsgrad som är under 70 procent.

Yrkesgrupper och kompensationsgrad

Kommunikatörer skiljer ut sig lite. De kommunikatörer som klättrar till att bli högre chefer kommer även med 4 procent kompletterande privat sparande inte riktigt att nå upp till 60 procent kompensationsgrad. De kommunikatörer som når upp till mellanchefer kan även med 6 procent kompletterande privat sparande inte riktigt nå upp till 70 procent kompensationsgrad. Förklaringen ligger i att löneskillnaden är relativt stor mellan chefer och anställda i detta yrke. Ju större detta relativa gap är, desto mindre förväntas kompensationsgraden för cheferna att bli i pensionssystemet.

Behovet av privat sparande

För 1990-talister är behovet av kompletterande privat sparande över lag stort, för annars behöver individerna i samband med övergång från arbete till pension anpassa sig till en omfattande minskning av levnadsstandarden. Det kan finnas goda skäl att bygga ett sparande från tidigt inträde i yrkeslivet som är på en viss andel av månadsinkomsten, så att sparandet ökar i samband med att inkomsterna ökar. I början av karriären vet förstås inte individerna hur många steg på karriärstegen som denne kommer att klättra. I de fall där individen når chefsnivå kommer behovet av kompletterande privat sparande, för att nå en god kompensationsgrad, vara ännu större än annars. Särskilt de som är unga i karriären och har hopp om att nå långt på karriärtrappan har därför goda skäl att med framförhållning komplettera sin framtida pension med privat sparande.

Strategier för privat sparande

Genom att spara en viss andel av bruttoinkomsten varje månad kan 1990-talister bygga upp ett sparande med framförhållning. En strategi är att lägga undan en viss del av månadsinkomsten i kompletterande privat sparande, så att sparandet ökar i takt med karriären. För de som når högt upp på karriärtrappan bidrar det kompletterande privata sparandet till att de inte i omfattande utsträckning behöver gå ned i levnadsstandard, med anpassning till den goda inkomst som chefer har. För de som är i grundjobb är kompletterande privat sparande viktigt så att kompensationsgraden blir rimlig, samt så att individens samlade pension möjliggör ett bekvämt liv med goda marginaler. Att sätta av en viss mängd av månadsinkomsten i kompletterande privat sparande har en ytterligare fördel, som är att individen anpassar sig till en lite lägre kostnadsnivå, vilket underlättar övergången till pensionsinkomst.