Så förstår du marknadernas reaktioner

Vapenvilan är skör och osäkerheten kring energitransporter kvarstår, inte minst via Hormuzsundet. Ju längre osäkerheten består, desto större är risken för negativa effekter på världsekonomin.

–  En utdragen konflikt riskerar att dämpa tillväxten och samtidigt spä på inflationen via högre energipriser. Marknadens reaktioner har varit snabba och ibland kraftiga, men det vi ser nu är att investerare till stor del redan har diskonterat ett mer positivt huvudscenario, förklarar Maria. 

Och turbulensen har sedan krigsutbrottet varit stor. Vid ett tillfälle rörde sig Stockholmsbörsen nära 6 procent inom loppet av några timmar, samtidigt som investerare växlade mellan hopp och förtvivlan. 

Räntor och guld har svikit 

För svenska sparare, som ofta har en stor andel svenska aktier och globala aktiefonder i sina portföljer, har utvecklingen varit tudelad. Svenska aktier handlas i dag ungefär på samma nivåer som före USA:s och Israels inledande attacker mot Iran. Utländska aktier har till och med stigit ett par procent i svenska kronor, hjälpta av både högre börskurser utomlands och en försvagad krona. 

Samtidigt har investerarnas fokus allt tydligare riktats mot inflationen. Oron för en mer långvarig energikris har pressat upp räntorna globalt, vilket gjort att många räntefonder tappat i värde under våren. 

Inte heller guld har gett det skydd som många förknippar med orostider. Däremot har råvarupriserna, framför allt på olja, naturgas och vissa jordbruksprodukter, stigit tydligt. Nordsjöoljan handlas fortfarande nära de toppnivåer som sågs innan vapenvilan i början av april. 

– Det säger något om skillnaden mellan marknaderna. Aktiemarknaden har redan prisat in en lugnare utveckling, medan råvarumarknaden är betydligt mer skeptisk, säger hon. 

Inflationen största risken 

På makronivå är bilden mer dämpad. Internationella organisationer som IMF har redan justerat ned sina tillväxtprognoser något, samtidigt som inflationsprognoserna har höjts. Om energipriserna håller sig på förhöjda nivåer under en längre tid riskerar effekterna att bli mer påtagliga. 

För Sveriges del är utgångsläget relativt gynnsamt. Inflationstakten är låg och den beslutade sänkningen av matmomsen kan dämpa delar av det ökade pristrycket från energi. 

– Riksbanken har lärt av erfarenheterna från 2022 och har en tydlig beredskap att agera om inflationen skulle börja sprida sig brett igen, säger Maria och fortsätter:

– Utmaningarna är större i euroområdet, där beroendet av importerad energi är högt. Detsamma gäller i USA där inflationen redan ligger över målet, samtidigt som företagens kostnader från tidigare tullhöjningar ännu inte  slagit igenom fullt ut mot konsumenterna. 

Behåll lugnet och tänk långsiktigt 

För den enskilda spararen är slutsatsen ändå tydlig: låt inte kortsiktig oro få styra långsiktiga beslut. 

– När marknaderna skakar är det lätt att vilja agera snabbt. Men för de flesta sparare är det klokare att hålla fast vid sin strategi och fortsätta spara regelbundet, menar Maria. 

Att se över risknivån kan ibland vara motiverat, men stora förändringar mitt i geopolitisk turbulens riskerar att bli kostsamma i längden. 

–  En långsiktig sparportfölj ska skapa trygghet, inte mer stress. Om mars månad kändes jobbig är det ett bättre tillfälle att titta på sitt sparande nu när marknaderna har lugnat sig och många börser återhämtat sig. Att göra stora portföljförändringar när oron är som störst brukar inte vara en framgångsrik strategi, avslutar hon. 

Mer om Maria Qundos

Maria är allokeringschef och fondförvaltare på Skandia. Hon har en civilingenjörsexamen i Industriell Ekonomi och är auktoriserad finansanalytiker från IFL vid Handelshögskolan.

Maria har arbetat med kapitalförvaltning sedan 2001 och har förvaltat portföljer med fokus på allokeringsfrågor de senaste 20 åren.