Gå till innehåll

Ny undersökning om ekonomi: Tänker du som 4 av 10 svenskar?

Att ha en stark ekonomi är ingen garanti för att man tar tag i de ekonomiska beslut man vet att man borde fatta. Tvärtom visar Skandias nya Novusundersökning att uppskjutna ekonomiska beslut är ett vanligt mänskligt beteende. – Det handlar inte om att vi är oansvariga, säger vår privatekonom Christina Sahlberg.

Nästan fyra av tio svenskar, 37 procent, uppger att de under det senaste året har skjutit upp ekonomiska beslut eller åtgärder. Detta trots att de vetat att det sannolikt skulle gynna deras ekonomi.  

Även personer med goda ekonomiska förutsättningar känner igen sig i beteendet. Bland hushåll med inkomster över 800 000 kronor per år uppger 38 procent att de har skjutit upp ekonomiska beslut.  

– Det är intressanta siffror! Resultatet tyder på att uppskjutna ekonomiska beslut inte i första hand handlar om hur mycket pengar vi tjänar, utan om hur vi människor fungerar, säger Christina. 

Vi vet vad vi borde göra - ändå väntar vi 

De vanligaste besluten som skjuts upp är att se över pensionssparandet (42 procent), att placera eller investera pengar som ligger på konto (41 procent) och att se över återkommande utgifter som försäkringar och abonnemang (37 procent).  

Det är just här beteendeekonomin blir intressant. 

Många tänker att uppskjutande handlar om bristande kunskap eller ointresse. Men undersökningen visar att de vanligaste orsakerna snarare handlar om psykologi än ekonomi. Fyra av tio säger att de prioriterat annat, tre av tio uppger att de tycker att det är jobbigt eller stressande att ta tag i frågan och nästan lika många känner sig osäkra på vilket val som är bäst för dem.  

– Vi människor vill gärna fatta bra beslut, men när alternativen är många och konsekvenserna känns osäkra tenderar vi att vänta. Det är ett välkänt fenomen inom beteendeekonomin. Vi skjuter inte upp för att vi är oansvariga, utan för att hjärnan gärna undviker sådant som upplevs svårt, komplext eller stressande, menar Christina.

Tips på små beslut som kan göra stor skillnad

En viktig insikt från beteendeekonomin är att tröskeln spelar stor roll. Ju större ett beslut känns, desto större är risken att det aldrig blir av. Därför rekommenderar Christina att bryta ned ekonomiska projekt i mindre steg: 

  • Sänk ribban.
    Bestäm dig för att lägga fem minuter, inte två timmar, på ekonomin idag. 
  • Boka ett ekonomidatum med dig själv.
    Det som hamnar i kalendern blir oftare gjort. Eller en stående ekonomifika med en vän.
  • Ta en sak i taget.
    Pensionen, bolånet och sparandet behöver inte lösas samma kväll.
  • Låt tekniken göra jobbet.
    Ett automatiskt månadssparande gör att sparandet blir av även de månader när annat kommer emellan.
  • Kom ihåg att "klart" slår "perfekt".
    Ett bra beslut idag är oftast bättre än ett perfekt beslut nästa år. 

– Det viktigaste är sällan att fatta det perfekta beslutet. Det viktigaste är att komma igång. Små förbättringar som genomförs idag är nästan alltid bättre än stora planer som skjuts på framtiden, säger Christina.  

Kanske är det därför den bästa ekonomiska investeringen ibland är den enklaste: att äntligen ta tag i det man redan vet att man borde göra.

Mer om Christina Sahlberg

Christina är privatekonom på Skandia och skriver om allt från bostadsmarknaden till vardagsekonomi som deklaration och sparande. Hon har en masterexamen i ekonomi och en kandidatexamen i psykologi. 

Christina har skrivit fyra böcker inom privatekonomi och förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

Hur mycket vill du spara?

Använd vår sparguide och få hjälp att välja ett sparande för dig. Testa dig fram och se hur pengarna kan växa. Sparguiden anpassar sig efter dig och dina mål.

Sparguiden

Nyhetsbrev: Expertråd för din ekonomi

Hoppsan!

Något gick fel. Kolla att du fyllt i allt rätt och testa igen.

Andra läser också

Fler nyheter