Därför håller börsen emot trots turbulens

På vissa marknader tycks en fred redan vara inprisad, trots att situationen i Mellanöstern är långt ifrån löst. Och ju längre osäkerheten består, desto större blir påverkan på världsekonomin. Vapenvilan ger dock hopp om att konflikten ska kunna lösas genom förhandling och diplomati, vilket minskar både det mänskliga lidandet och det tilltagande hotet mot den globala konjunkturen.  

Att krigets inledning skapade stor turbulens och osäkerhet på de finansiella marknaderna var rimligt och det var också väntat att vapenvilan skulle bidra till ett visst lugn. Däremot är det något överraskande att många aktiemarknader nu handlas nära nivåerna från före krigsutbrottet. 

Reaktioner på världens finansiella marknader 

För många sparare utgör svenska aktier och fonder, i kombination med breda globala aktiefonder, en vanlig och bra bas i det långsiktiga sparandet. Och även om rörelserna för många sparare initialt var stora, handlas svenska aktier ungefär på samma nivå som innan USA och Israels initiala attacker mot Iran. Utländska aktier har till och med stigit ett par procentenheter sedan krigsutbrottet, mätt i svenska kronor. Det beror delvis på att en del aktiemarknader ligger över nivåerna som rådde i slutet på februari, men också på att den svenska konan försvagats i turbulensen.  

Samtidigt riktas investerarnas fokus alltmer mot risken för en utdragen energikris och i förlängningen högre inflation. Detta har bidragit till stigande räntor globalt, vilket i sin tur gjort att de flesta räntefonder har fallit i värde under våren – och därmed inte fungerat som den trygga hamn många sparare förväntar sig i orostider. Även guld, som traditionellt ses som ett skydd, har tappat i värde. 

Inom råvaror visar framför allt olja, naturgas, vissa industrimetaller och jordbruksprodukter på prisuppgångar. Det är tydligt att även om aktiemarknaden redan diskonterat fred så vittnar dagens oljepris om att råvarumarknaden inte är lika säker på en snar lösning i regionen. Nordsjöolja handlar i skrivande stund inte långt från de toppnivåer som nåddes innan Trump annonserade överenskommelsen om vapenvila i början på april.     

Effekter på svensk och global ekonomi 

När det gäller den reala ekonomin är det för tidigt att dra slutsatser kring om hur stora effekterna blir jämfört med prognoserna före krigsutbrottet. Riktningen är dock entydigt negativ: den ekonomiska aktiviteten dämpas samtidigt som pristrycket ökar. 

De största negativa effekterna väntas på inflationen. IMF reviderade nyligen ned sina prognoser för global BNP-tillväxt något, samtidigt som inflationsprognoserna justerats upp med omkring en procentenhet. Skulle oljepriset ligga kvar på förhöjda nivåer under en längre tid riskerar konsekvenserna att bli ännu mer omfattande, ett resonemang som delas av många andra prognosmakare. 

För oss i Sverige är utgångsläget lite lättare då inflationen är låg. Dessutom kommer matmomssänkningen lämpligt som en motvikt till det ökade trycket från högre energipriser. Riksbanken har också en hög beredskap att inte låta inflationen stiga brett som 2022 när inflationen steg till tvåsiffriga tal.  

De negativa effekterna av stigande energipriser är störst i länder med stort importberoende. Många asiatiska ekonomier är stora oljeimportörer, medan flera länder i kontinentala Europa är starkt beroende av importerad naturgas. Europeiska centralbanken, ECB, står därför inför en betydligt svårare balansgång än Riksbanken, då euroområdet både har ett sämre inflationsläge och ett större energiberoende.  

Den amerikanska centralbanken, Fed, befinner sig möjligen i ett ännu mer komplicerat läge. Inflationstakten ligger redan över målet, energipriserna har stigit kraftigt de senaste månaderna, och dessutom har företagens ökade kostnader från förra årets tullhöjningar ännu inte fullt ut förts vidare till konsumenterna. 

Håll kursen 

När omvärlden är osäker och många tillgångar tappar i värde är det lätt hänt att tålamod tryter och sparhorisonten plötsligt förkortas. Tidigt i den här turbulensen försökte vi påminna om att det för de allra flesta är oklokt att göra större omvärderingar och förändringar under börsnedgångar som orsakats av geopolitiska händelser.  

För en enskild sparare kan det givetvis finnas skäl till att se över risknivån trots oroligheter. Men för de allra flesta kan det vara bättre att hålla fast vid sin långsiktiga strategi och framför allt fortsätta spara regelbundet även i oroliga tider.  

Om turbulensen i mars skapade oro är det ett bra tillfälle att reflektera över sitt långsiktiga sparande, när många börser har återhämtat sig. En väl avvägd, långsiktig sparportfölj ska skapa trygghet, inte ytterligare stress. Utvecklingen i vår omvärld kan som bekant störa nattsömnen ändå.