Mellanårsvalet avgör inte börsens riktning

Historiskt har den amerikanska börsen utvecklats starkt efter mellanårsval. Sedan 1950 har det breda amerikanska börsindexet S&P 500 stigit under de tolv månaderna efter samtliga 19 val. Den genomsnittliga uppgången har varit omkring 15 procent.

Skillnaderna mellan åren har dock varit stora. Den svagaste uppgången var drygt 1 procent efter valet 1986, medan börsen steg med över 33 procent efter valet 1954. Den senare uppgången sammanföll med att den amerikanska ekonomin återhämtade sig från en lågkonjunktur. Det visar att ekonomins utveckling kan spela betydligt större roll för börsen än själva valresultatet.

Politisk låsning behöver inte vara dåligt för börsen

En möjlig förklaring till den historiskt starka börsutvecklingen efter mellanårsval är att osäkerheten minskar. Inför valet vet investerarna inte hur den politiska makten kommer att fördelas. När resultatet är klart blir förutsättningarna tydligare.

Demokraternas seger innebär att Trump får svårare att genomföra större förändringar, exempelvis inom skatter och offentliga utgifter. Många förslag kommer att kräva förhandlingar och kompromisser. Det ökar risken för politiska låsningar i Washington, men kan samtidigt innebära färre stora förändringar och därmed en mer förutsägbar politik.

Historiken visar dessutom att det har spelat förvånansvärt liten roll för börsen vilket parti som kontrollerat kongressen. Efter de 14 mellanårsval sedan 1950 som resulterade i delad politisk makt, steg S&P 500 i genomsnitt 15,1 procent under det följande året. När samma parti kontrollerade både Vita huset och kongressen var uppgången 15,0 procent.

Skillnaden är alltså i princip obefintlig. Valresultatet har stor betydelse för vilken politik som kan genomföras, men säger betydligt mindre om hur börsen kommer att utvecklas.

Vinster, räntor och AI är viktigare för börsen

På kort sikt kan börsen reagera på valresultat och politiska besked. På längre sikt är det framför allt företagens förmåga att tjäna pengar som driver aktiekurserna. Därför blir utvecklingen i den amerikanska ekonomin avgörande. En stark ekonomi gör det lättare för företagen att öka sin försäljning och sina vinster, medan en svagare ekonomi kan sätta press på lönsamheten.

Även räntorna spelar en viktig roll. De påverkar både företagens kostnader och hur mycket investerare är beredda att betala för aktier.

En annan viktig fråga är de stora satsningarna på artificiell intelligens, AI. Amerikanska teknikbolag investerar enorma belopp i datacenter, datorchip och annan teknik. Förväntningarna är höga och för att motivera investeringarna behöver tekniken så småningom bidra till högre intäkter, ökad effektivitet och större vinster. Om dessa investeringar inte lever upp till förväntningarna kan det bli en motvind för börsen.

Ekonomin väger tyngre än valresultatet

Demokraternas seger förändrar maktbalansen i Washington och gör det svårare för Trump att driva igenom sin politik. Men det betyder inte att börsens framtid avgörs av vem som kontrollerar kongressen. Historiken är visserligen uppmuntrande, med börsuppgångar efter samtliga 19 mellanårsval sedan 1950. Men tidigare uppgångar är ingen garanti för att historien upprepar sig.

För investerare finns det därför viktigare frågor att följa framöver. Hur stark blir den amerikanska ekonomin? Fortsätter företagens vinster att växa? Vart är räntorna på väg? Och kommer de stora AI-investeringarna att ge resultat? Mellanårsvalet har förändrat de politiska förutsättningarna i USA. Men för börsens utveckling är det i slutändan ekonomin och företagens förmåga att öka sina vinster som väger tyngst.