Nya bolåneregler kan öppna dörren för unga – men risk för stigande bostadspriser
En ny rapport från Skandia visar att förändringarna av bolånereglerna som träder ikraft den första april nästa vecka kan göra det lättare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Samtidigt finns en risk att effekten delvis motverkas av stigande bostadspriser.
Från och med den 1 april höjs bolånetaket från 85 till 90 procent, samtidigt som det skärpta amorteringskravet tas bort. Det innebär lägre krav på kontantinsats och potentiellt mer pengar kvar i hushållens månadsbudget.
– För många unga kan det här vara avgörande. Kravet på eget sparande minskar med hundratusentals kronor i storstäderna, säger Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia.
Stora skillnader mellan städer
Skandias beräkningar visar att möjligheterna att köpa bostad varierar kraftigt beroende på var i landet man bor. I vissa städer har en genomsnittlig 27-åring redan idag möjlighet att köpa en mindre bostad. Medan det i andra regioner, och då särskilt i storstäderna, fortfarande är svårt. I exempelvis Lund räcker inkomsterna inte till ens för en mindre lägenhet, medan städer som Malmö, Linköping och Luleå uppvisar bättre förutsättningar.
Tillfälligt bättre köpläge
Enligt analysen kan regeländringarna skapa ett tillfälligt förbättrat köpläge, särskilt i storstadsområden där amorteringskravet tidigare varit ett hinder. Samtidigt pekar rapporten på att effekten kan bli kortvarig.
– Ökade lånemöjligheter riskerar att driva upp bostadspriserna. Då kan en del av lättnaden snabbt ätas upp. Till det kommer kriget i Mellanöstern som också kan komma att påverka inflation och räntor om det blir långvarigt, säger Christina Sahlberg.
Viktigt med långsiktiga kalkyler
Rapporten lyfter även vikten av transparens i bolån. Dolda kostnader, som tillfälliga ränterabatter, kan påverka hushållens ekonomi mer än väntat. När hushåll får möjlighet att låna mer ökar också behovet av att förstå den långsiktiga kostnaden för lånet och säkerställa hållbara ekonomiska marginaler.
Om rapporten
Rapporten bygger på Skandias så kallade KALP-modell och analyserar om en typisk 27-åring med medianinkomst har råd att köpa en bostad, med minst 500 kronor kvar i månadsbudget efter alla kostnader.
Analysen omfattar flera svenska städer och visar hur förutsättningarna förändras före och efter de nya reglerna.