Sveriges sjukaste yrken 2025
Sjukfrånvaron i Sverige ligger kvar på en hög nivå, och utvecklingen oroar. Skandias nya rapport Sveriges sjukaste yrken 2025 visar att sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa fortsätter att öka. Stressrelaterade besvär är idag den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar, vilket påverkar både individer, arbetsplatser och samhällsekonomin.

Sjukpyramiden
I genomsnitt har antalet sjukdagar per anställd ökat från 7,5 dagar år 2019 till 8,6 dagar 2024 (med sjukdagar menar vi här sjukskrivningar utöver de första 14 dagarna). Sjukfrånvaron speglar också en tydlig pyramid på arbetsmarknaden: yrken som innebär många och dagliga kontakter med människor som yrken inom service, omsorg och försäljning – ligger i botten och har högst sjukfrånvaro, medan högutbildade och chefer i toppen har lägst.
Totalt är kvinnor betydligt mer sjukskrivna än män – 11,8 dagar jämfört med 6,4 dagar. Bland kvinnor drabbas främst de i service och omsorgsyrken, medan män oftast sjukskrivs i yrken inom bygg- och transportsektorn.
Sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar
Chefer och akademiker är minst sjukskrivna, vilket delvis förklaras av högre grad av flexibilitet och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Kvinnliga chefer har dock fler sjukdagar än manliga, vilket kopplas till större ansvar för hem, barn och även åldrande föräldrar och andra närstående.
Slående är att den största ökningen av sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterade besvär. Här ställs också ”sjukpyramiden” på ända: det är tjänstemannayrken och chefer som är mest drabbade. Kvinnor löper 41 % högre risk än män att drabbas av psykisk ohälsa, och kvinnors större ansvarstagande för hem och behövande anhöriga försvårar återhämtning. Småbarnsåren sticker ut som tuffa år, psykisk ohälsa är vanligast i åldrarna 25–39 år. I klimakterieåldern ökar dessutom hälsoproblem kopplade till hormonella förändringar.
Friskfaktorer att utveckla på arbetsplatsen
Trots utvecklingen finns det mycket som inger hopp. I rapporten lyfts förebyggande hälsoarbete och vi pekar på friskfaktorer som stärker arbetsplatser: gott ledarskap, kontroll över arbetet, balans mellan krav och stöd samt en trygg psykologisk miljö. Förtroendebaserat ledarskap och engagerande arbetsmiljöinsatser minskar risken för stress och utbrändhet – och skapar långsiktigt friskare arbetsplatser. Detta är faktorer som bevisat minskar risken för ohälsa och stärker välbefinnandet, och det är här grunden för framtidens hållbara arbetsliv finns.