Lön utan lägenhet 2023

Omfattande förändringar har skett på bostadsmarknaden under senare tid. Lågkonjunkturen och de höjda räntorna har lett till att kvadratmeterpriserna på bostäder har fallit betydligt. Som resultat har möjligheterna till inträde på bostadsmarknaden förbättrats för unga. I 18 av de 25 större städerna i Sverige är det idag så att en 27-åring med typisk inkomst har råd med lån för köp av en första bostad på 39 kvadratmeter. Det är en stor förändring jämfört med föregående års rapport, då siffran var 10 av 25 städer.

Större möjliga för unga i flera städer

I åtta av städerna har unga som tidigare hade möjlighet till köp av enbart minilägenheter på 29 kvadratmeter nu, med nedgången i marknaden, råd med 39 kvadratmeter lägenhet. Dessa städer är Eskilstuna, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Norrköping och Örebro. Göteborg och Umeå var tidigare städer där 27-åringar med typiska inkomster inte hade råd med ens köp av en minilägenhet, vilket nu efter nedgången är möjligt. Samtidigt är det liksom tidigare så att unga även med nedgången i bostadspriserna inte har råd med etablering på bostadsmarknaden i Stockholm, Uppsala och Lund ens med en minilägenhet.

Kortsiktig förbättring men långsiktig bostadsbrist

Kortsiktigt har krisen medfört att inträdet på bostadsmarknaden har förenklats, genom att tröskeln in har sänkts med kraftigt fallande priser. Samtidigt har krisen lett till att bostadsbyggandet har bromsat in rejält. Under 2021 byggdes ungefär 8 500 fler bostäder jämfört med behovet av nya bostäder som den demografiska utvecklingen skapar. Under 2022 var det i stället 3 000 färre bostäder som byggdes jämfört med behovet. Under 2023 kommer det att bli 18 000 färre bostäder som byggs än vad behovet motsvarar, eller hela 28 000 färre ifall krisen förvärras ytterligare under året.

Långsiktigt behov av reformer

Som denna rapport visar är det så att unga just nu, på grund av de fallande bostadspriserna, har starkare möjlighet till etablering på bostadsmarknaden än tidigare. Samtidigt är den långsiktiga utvecklingen alarmerande, med kraftigt underskott på nya bostäder jämfört med vad behovet som en växande befolkning skapar. Långsiktigt kvarstår behovet av reformer som underlättar särskilt ungas inträde på bostadsmarknaden, så att ungdomar får stärkta möjligheter i livet, och så att matchningen mellan behov och efterfrågan på bostadsmarknaden kan stärkas.I sammanhanget finns goda skäl att se över amorteringskraven. Finansinspektionens senaste rapport slår fast att ensamstående unga utan barn amorterar mest. Amorteringar motsvarade mellan 8,5 och 9,3 procent av den disponibla inkomsten hos denna grupp under 2020. Löftet som gavs under valrörelsen kring amorteringspaus har inte infriats, eftersom det anses vara inflationsdrivande.

Amorteringstrappa som lösning för unga köpare

Skandia har tidigare i rapporten, Amorteringstrappa – En lösning för unga vuxnas etablering på bostadsmarknaden, föreslagit ett livscykelperspektiv på amorteringar så att ungdomar ges möjligheten att amortera lägre relativt i yngre år för att sedan betala mer med stigande ålder och stigande inkomst. Amorteringstrappan kan vara en långsiktig lösning som förenklar inträdet på bostadsmarknaden för just nya köpare. För medan trösklarna in på bostadsmarknaden just nu genom nedgången i priser har blivit lägre för unga, pekar det omfattande underskottet på bostadsbyggande att situationen med att unga får svårt med etablering på bostadsmarknaden snart kan återuppstå. Eftersom gapet mellan vad som byggs och vad som behöver byggas har ökat, kan situationen på sikt bli en klar försämring.

Långsiktiga lösningar krävs

Det behövs långsiktiga lösningar med ett helhetsperspektiv på individens förutsättningar. En större flexibilitet för unga att kunna etablera sig på bostadsmarknaden genom köp av första lägenhet behöver kombineras med målsättningar om att dämpa hushållens skuldsättning på bostadsmarknaden. Dessa målsättningar kan nås med amorteringstrappan, så att unga inte bara just nu som konsekvens av krisen, utan också långsiktigt får stärkta möjligheter till etablering på bostadsmarknaden. Till skillnad från allmän stopp i amorteringar är det inte inflationsdrivande att jämna ut amorteringarna över individens livslängd. Samhällsekonomin tjänar på att unga enklare kan etablera sig på bostadsmarknaden för att kunna jobba och studera i rätt ort.