Hur mycket är du beredd att riskera?
Den pågående börsuppgången är med vissa mått mätt den längsta någonsin. Sedan botten efter finanskrisen har ett globalt börsindex stigit med nästan 300 procent i svenska kronor. För Stockholmsbörsen har det gått ännu bättre med en uppgång på hela 350 procent. Det är fantastiska siffror. Vi kan som bekant inte veta om aktiekurserna ska stiga i flera år till eller vända ned imorgon. Istället för att spekulera i vad börsens nästa steg kan tänkas bli, bör vi som sparare ställa oss frågan Hur mycket av gångna års avkastning är jag beredd att riskera för möjligheten till fortsatt avkastning?
Längsta börsuppgången någonsin, åtminstone i USA
I slutet av augusti passerade det amerikanska börsindexet S&P 500 det tidigare rekordet från 1990-talet och är nu den längsta börsuppgången någonsin. Den definition som brukar användas för att en uppgång ska betraktas som intakt är att den inte får ha sjunkit 20 procent eller mer från sin senaste topp. Och det har alltså USA-börsen lyckats hålla sig ifrån. Med den definitionen är det faktiskt bara den amerikanska börsen (bland de stora indexen) som har haft en intakt uppgångsfas sedan i mars 2009. I de flesta andra länder bröts uppgången 2011, i samband med Greklandskrisen och sänkningen av USA:s kreditbetyg, och på nytt 2015, när Kina devalverade och oro för lågkonjunktur tyngde aktiemarknaderna. Dessutom är det många börsindex i såväl Europa som i de flesta tillväxtländer som fortfarande står lägre än tidigare rekordnivåer.
När vi pratar om avkastningen räknar vi dock även in utdelningarna i ekvationen och då befinner sig de flesta index på eller i närheten av rekordnivåer. Och även om de flesta börser inte uppfyller kriteriet för intakt uppgång, så har avkastningen sedan i mars 2009 varit enastående – intakt eller ej.
Riskabelt att vara för snabbfotad
Att uppgången har pågått under mycket lång tid är inget argument för att den ska ta slut i närtid. Börsuppgångar tar inte slut efter en viss tid utan av specifika händelser. Senast det begav sig var det en amerikansk bankkonkurs. Gången dessförinnan en värderingsbubbla som sprack. Förr eller senare kommer även den här uppgången ta slut men vi vet inte när eller av vad. Vi vet däremot att det är mycket svårt att avgöra vad som är en kortvarig sättning och vad som är början på en stor nedgång. Om vi skulle sälja våra aktier så fort börsen darrade till, är risken stor att vi sedan skulle vänta för länge när börsen vänder upp igen och på så sätt gå miste om avkastning.
Utgå från -50 procent
Istället för att spekulera i om börsuppgången ska fortsätta i flera år till eller vända ned imorgon bör vi ta ställning till hur mycket vi är beredda att riskera. Beroende hur pengarna har varit placerade kan ett kapital som var värt 100 000 kronor i mars 2009 ha vuxit till omkring 400 000 kronor idag om det har varit placerat på aktiemarknaden. Det är en stor värdeökning. Men när börsen vänder ned kommer värdet att minska. Hur mycket beror på hur allvarlig nedgången blir. Under de tidigare nedgångarna - vid millennieskiftet och 2007—2008 - föll ett globalt börsindex med ca 50-60 procent. Det är inte säkert att nästa nedgång blir lika stor, men -50 procent kan vara en rimlig siffra att utgå ifrån. Om börsen skulle gå ned 50 procent från dagens nivåer, skulle vi komma ned till 2011 års nivåer, vilket skulle innebära att uppgången sedan dess om 100 procent skulle gå förlorad. Kom ihåg att det som går ned med 50 procent måste stiga med 100 procent för att komma tillbaka till ruta ett.
Så, hur mycket är du beredd att riskera?
Om vi då återgår till den fråga vi har att ta ställning till börjar vi nu närma oss en passande placeringsstrategi. Den som inte räds ett scenario där portföljen halveras i värde och där flera års avkastning raderas – till exempel för att kapitalet inte ska användas på många år – gör förmodligen bäst i att behålla sina aktieinvesteringar. Men den som fasar över tanken på att portföljen skulle halveras i storlek – till exempel om målet med sparandet är en insats till en bostad – bör nu överväga att minska på risken. Men det är inte gratis. Priset för att låsa in den avkastning vi redan har fått är att avstå från möjligheten till fortsatt avkastning, om börsuppgången fortsätter. Förändringar i portföljen behöver dock inte ske fullständigt och omedelbart. Man kan minska sitt aktieinnehav över en period om, säg, ett år. Det viktiga är att man inte äventyrar mer än man är villig att riskera. I tidigare nummer av Placeringsutsikter har vi poängterat vikten av att rebalansera portföljen, det vill säga att återställa portföljens ursprungliga risk efter en längre tids uppgång. Det bör även den som väljer att behålla full aktieexponering göra med jämna mellanrum för att inte göra portföljen för beroende av de aktiemarknader som har gått bäst den senaste tiden. Men att rebalansera räcker inte för den som inte är beredd att riskera sitt kapital. Då gäller det att de facto minska på sina aktieinvesteringar och placera kapitalet i mindre riskfyllda placeringar såsom räntefonder.
Tråkigt men framgångsrikt
Att vi återkommer till attityd till risk är måhända en aning tråkigt. Att vi dessutom påminner om de risker vi faktiskt tar när vi placerar pengar på börsen är kanske inte heller så spännande. Men nyckeln till ett framgångsrikt sparande och god långsiktig avkastning ligger i att göra kloka beslut, och sådana är inte alltid spännande.
Tänk på
Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.