Har du problem att logga in i mobilappen och har en iPhone? Detta åtgärdas genom att uppdatera appen.
Gå till innehåll

Dolda pensionsskulden: 19 av 21 landsting klassas som konkursmässiga

Landstingens samlade pensionsskuld uppgår till svindlande 244 miljarder kronor. Hela 19 av 21 landsting skulle kunna klassas som konkursmässiga, visar vår rapport. – Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.

Läs mer om pensionsskulden 

Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.

Över 140 miljarder av den totala skulden på 244 miljarder kronor är dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Om den siffran hade redovisats öppet i landstingens redovisning skulle 19 av 21 Sveriges landsting kunna klassas som konkursmässiga. 

Samtliga landsting har en soliditet (långsiktig betalningsförmåga) som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.

– Skulden är ofantligt stor och motsvarar lönekostnaden för 50 000 sjuksköterskor under en tioårsperiod. Risken är stor att när landstingen ska börja betala ut pensionerna kommer en del landsting att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda sjukhusbudgetar med ännu sämre tillgänglighet som följd. Det kommer bli påtagligt för många landsting när färre ska försörja fler – samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.

”Det är allvarligt” 

Den genomsnittliga skulden per invånare i Sverige uppgår till drygt 24 000 kronor. Som mest uppgår den till 34 737 kronor per invånare i Region Västerbotten till som minst 18 515 kr per invånare i Region Halland.

Läs rapporten: Hur ser det ut i ditt landsting?

– Det är allvarligt att flera landsting har så pass låg långsiktig betalningsförmåga. Det är en hygienfråga att varje landsting åtminstone upprättar en finansiell plan för att hantera dessa pensionsskulder för att säkra framtidens sjukvård. Det kan man som medborgare förvänta sig av politikerna i landstingen, säger Greger Gustafson.

Finns hopp

Den förändrade demografin med allt fler äldre och yngre är det som ställer till det för landstingens ekonomi. Särskilt problematisk är pensionsskulderna i landsting med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i landstingens budget.

– Då finns det egentligen endast två utvägar för landstingen. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja landstingsskatten – eller i värsta fall skära i sjukvård och välfärd. Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera eller att skapa pensionsmedel för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, förklarar Greger Gustafson.

Läs mer om pensionsskulden

Pensionsskulden i korthet

  • Landstingens pensionsskulder uppgår totalt till 244 miljarder kronor. Drygt 140 miljarder av dessa är dolda och inte syns i balansräkningen.
  • Skulle den totala skulden redovisas i landstingens balansräkningar skulle 19 av 21 landsting få en negativ soliditet och kunna klassas som konkursmässiga.
  • Högst pensionsskuld per invånare finner man i region Västerbotten (34 373 kr per invånare). Lägst pensionsskuld finns i Region Halland (18 515 kr per invånare)
  • Den genomsnittliga skulden per invånare i Sverige uppgår till drygt 24 000 kronor.

(Källa: Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård – en rapport om landstingens pensionsskulder)