Gå till innehåll

Seglivad myt om sociala investeringar

Sociala investeringar i bostadsområden och köpcentrum kan ge både trygghet och lönsamhet tillbaka. Det visar en rapport som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. – Det är hög tid att slå hål på myten om att Sverige ”inte har råd” att satsa på att öka tryggheten i våra offentliga rum och miljöer, säger Skandias hållbarhetschef Lena Hök.

Många upplever idag en ökad känsla av otrygghet, framför allt under kvällstid. Köpcentrum har på sina håll högre kostnader för larm och väktare än för exempelvis energiförbrukning.

Samtidigt visar internationell forskning på en tydlig koppling mellan den fysiska levnadsmiljöns kvalitet och risken för människor att drabbas av olika former av utanförskap. Det finns en geografiska dimension i utanförskapet.

– Att investera i en ren och trygg levnadsmiljö är ett sätt att förebygga och bryta en riskabel nedåtgående spiral där nedgångna områden tillsammans med arbetslöshet och andra sociala problem ger brist på framtidshopp, säger Lena Hök.


  • – När människor drabbas av olika former av utanförskap och ohälsa riskerar det tyvärr även innebära arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. Att inte längre kunna försörja sig på egen hand gör det svårt att hantera sin privatekonomi. Det är ett samhällsproblem som påverkar både individer och det offentliga och privata försäkringssystemet. På sikt även en risk för pensionssystemet då detta även påverkar den framtida pensionen.

    “Enorma vinster att hämta”

    Ett konkret exempel på hur förbättring kan skapas i ett helt område är Frölunda Torg, där Skandias fastighetsbolag Skandia Fastigheter är en stor aktör. Här arbetar föreningsliv, affärsidkare, bostadsbolag och lokala beslutsfattare tillsammans för att öka områdets sociala hållbarhet.

    Projektet fokuserar på livet mellan husen, bland annat bättre belysning och mötesplatser. Området nyinvigdes i april 2011 efter en omfattande renovering.

    – Upprustning av sociala miljöer bidrar inte bara till en bättre samhällsutveckling. Projektet har lett till en 38-procentig ökning av upplevd ökad säkerhet i området och omkring 1,3 miljarder kronor i ökad omsättning för Frölunda Torg, säger Lena Hök.

    – Det finns enorma vinster att hämta både såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt.

    Förbättrad hälsa

    För att addera andra värden än rent kommersiella och göra Frölunda Torg till en mötesplats för alla, satsar Skandia på en rad kompletterande sociala insatser. Genom stiftelsen Idéer för livet har ett samarbete inletts med flera aktörer, däribland lokala eldsjälar och Rädda Barnen.

    Ett initiativ som startat under våren 2017 är Fritidsbanken, som är ett samverkansprojekt mellan en lång rad aktörer: Skandia Fastigheter, Idéer för livet, Fokus Förening, Göteborgs Stad samt stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg.

    Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast istället för böcker kan du låna idrottsprylar - allt från en komplett slalomutrustning till innebandyklubbor och tremanstält. Utrustningen är begagnad, men alltid i bra skick.

    Idag finns verksamheten i ett trettiotal kommuner runt om i Sverige, och Fritidsbanken Frölunda Torg kommer att bli flaggskeppet. Via butiken skapas flera nya arbeten för personer som idag står utanför arbetsmarknaden.

    – Det är så många positiva delar i det här projektet, säger David Schongin, centrumchef Frölunda Torg.

    – Fritidsbanken vill bidra till ett gott liv för alla och till ett jämlikt Göteborg med sin verksamhet, genom att verka för ett ökat spontanidrottande och därigenom förbättring av människors hälsa och välbefinnande och att vi - via våra fastigheter – kan bidra till ett hållbart samhälle känns otroligt stimulerande, avslutar Schongin.

    Ökad trygghet 

    En intervjuenkät visar att ombyggnationen av Frölunda Torg lett till ökad känsla av trivsel och trygghet. En klar majoritet (88 procent) av de tillfrågade anger att området blivit trevligare efter ombyggnationen, medan en stor grupp (38 procent) upplever att torget och dess omgivande miljö blivit tryggare.

    – Utvecklingen av Frölunda Torg är ett bra exempel på hur utanförskapets geografiska dimension kan mötas genom ökade investeringar och stärkt trygghet i enskilda områden, säger Lena Hök.

    – Satsningar på att rusta upp köpcentrum och därmed stärka tryggheten och få fart på företagandet är en del av, men inte helheten, i det pussel som krävs för att främja social hållbarhet.

Våra seminarier

Liksom tidigare år anordnar vi på Skandia ett flertal seminarier i vår trädgård och under onsdagen lyfter vi hälsofrågan lite extra med Almedalsloppet. Vi genomför även  hälsokoller under veckan samt att du i vår Pensionskoll kan få, med hjälp av våra experter, en överblick på ditt pensionssparande.

  • Datum: 3 juli
    Tid: 12:15-13:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Andelen som inte klarar skolan innebär för en enda årskull 53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter under ett arbetsliv. Det visar rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. Förlusten drabbar både individer och offentlig sektor. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är underskattat. Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande visar kostnaden för att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen. Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB. Skolmisslyckanden i denna omfattning orsakar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Med Idéer för livet-modellens beräkningsverktyg kan förebyggande sociala insatsers effekt och ekonomiska värde tydliggöras. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Anna König-Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd, Stockholm stad
    • Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrköpings kommun
    • Nima Sanandaji, rapportförfattare
    • Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet
    • Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svenskt näringsliv
    • Lina Axelsson Kihlström, grundskolechef, Haningen kommun
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur kan en investering i social hållbarhet skapa affärsnytta och ökat värde i exempelvis ett fastighetsbolag? 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Samtidigt som FN:s hållbarhetsmål appliceras i näringslivet blir metoder för att mäta effekter allt viktigare och kopplas allt närmare företagens affärsutveckling. Alltifrån kapitalförvaltare till fastighetsbolag och kommuner behöver verktyg för att utvärdera sociala insatsers effektivitet och bedöma det ekonomiska värdeskapandet. Handelshögskolan i Stockholm tar just nu fram en metod för att mäta hur social hållbarhet såsom ökad trygghet i ett område även skapar affärsnytta.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Susanne Sweet, professor, Handelshögskolan Stockholm
    • Bo Jansson, fastighetschef, Skandia fastigheter
    • Tommy Borglund, forskare, Örebro Universitet
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 12.45-13.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer? Med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Sedan pensionsöverenskommelsen 1994 har flera utredningar försökt lappa och laga på premiepensionen inom ganska snäva direktiv från riksdagsmajoriteten bakom pensionssystemet. Den senaste utredningen lämnade ett förslag i höstas med vissa idéer som gör det lite bättre och andra som istället skapar nya problem och kolliderar med klassiska spelregler för retroaktiva åtgärder. Men med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer?

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande socialförsäkringsutskottet
    • Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mats Langensjö, utredare
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 13.45-14.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. En av de snabbast växande försäkringarna är sjuvårdsförsäkringen som mellan år 2000 till 2015 har blivit sex gånger så vanlig i Sverige. Nu utmanas alternativet av förmånsbeskattning av användarna.

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Idag har ca 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, sju av tio får den betald av jobbet. Är det så att sjukvårdsförsäkringarna avlastar den offentliga vården, minskar vårdköerna och bidrar till en minskad ohälsa eller bidrar de bara till att skapa ojämlikhet i vården? Vad kostar det i övriga samhället att spara en miljard? Välkommen till en debatt om vad införandet av förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar kommer ge för effekter i samhället.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson
    • Karin Rågsjö (V), utskottsansvarig socialutskottet
    • Günther Mårder, vd, Företagarna
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 5 juli 
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Var är dagens motsvarighet till 90-talets kampanjer om rökningens effekter och vems ansvar är det att vända utvecklingen?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande är enligt forskare från KI minst lika farligt som rökning och en bidragande orsak till flera stora folksjukdomar. Hur påverkas arbetsgivare och vad finns det för mänskliga och ekonomiska vinster med att minska stillasittande? Rätt eller fel av arbetsgivare att kräva fysisk aktivitet bland anställda? Allt fler företag inför motivationsverktyg för ökad fysisk aktivitet men hur gör vi med dem som inte vill? Är det upp till var och en eller ska arbetsgivare och staten lägga sig i? Forskningen är överens om stillasittandets risker och konsekvenserna drabbar alla i form av ohälsa eller kostnader för sjukvård och sjukskrivning. Hur motar vi stillasittandet lika framgångsrikt som vi en gång stoppade rökningens utbredning och effekter på hälsan?

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet
    • Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, Uppsala universitet
    • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
    • Kristina Hagström, hälsostrateg, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 09:30-10:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi ska göra mer med mindre resurser och fastighetsbranschen måste spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vad krävs för att gå från enskilda insatser till något större?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Det är ingen hemlighet att vi idag lever långt över jordens tillgångar. Med ökande urbanisering, befolkning och krav på levnadsstandard behöver vi omgående hitta smartare sätt att använda våra resurser. Regeringen har uttalat att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi, där material och produkter kan användas längre, av fler eller i nya sammanhang. En stor del av dagens ”producera-äga-använda-slänga” sker där vi bor, arbetar, handlar, vårdas och går i skolan. Med andra ord måste fastighetsbranschen spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vi är bara i början av processen och ansvaret är fortfarande otydligt. Hur utformar vi en cirkulär fastighet? Vad krävs för att gå från enskilda insatser till något storskaligt och självklart? Och hur kan fastighetsägare bidra till omställningen på bästa sätt?

    Medverkande

    • Kristina Alvendal, Stadsbyggnadsexpert (moderator)
    • Ola Alterå, Regeringens utredare för cirkulär ekonomi
    • Rahel Belachew, Chefsarkitekt och grundare av Belachew Arkitekter
    • Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
    • Anna Barosen, Hållbarhetsstrateg, Skandia Fastigheter