Gå till innehåll

"Antalet fondval måste minska"

Ett nytt fondtorg som bygger på en princip av relevant valfrihet. Sju upphandlade och kvalitetssäkrade alternativ som ersätter dagens djungel av hundratals PPM-fonder. Det är två av förslagen i en ny rapport framtagen av pensionsutredaren Mats Langensjö, på uppdrag av Skandia.

Svenska folket har tröttnat på pensionssystemet.

Bara 1 procent har mycket högt förtroende för PPM, enligt en Novus-undersökning, medan hela 42 procent svarar att förtroendet för premiepensionssystemet är lågt.

– Det är oroväckande siffror, men det är samtidigt inte särskilt överraskande. Allt färre kommer att få en statlig pension som de kan leva på, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter.

– Många upplever att de saknar kunskap att välja rätt bland alla 800 PPM-fonder, vilket också påverkar den allmänna inställningen till premiepensionssystemet, säger han.

En vanliga uppfattning är svenska löntagare automatiskt får ut 80 procent av lönen i pension när de slutar jobba. Men den allmänna pensionen landar i regel på runt 50 procent av slutlönen, medan resten utgörs av tjänstepension och privat pensionssparande.

Mats Langensjö, författare till rapporten, konstaterar att pensionssystemet i grund och botten handlar om att säkerställa en stabil och rimlig inkomst till miljontals människor efter avslutat arbetsliv. Utmaningen är alla de rörliga och osäkra variabler som kan ge stora effekter både på kort och lång sikt.

Läs rapporten


  • Förändringar i exempelvis inträdesålder, arbetslöshet, verklig pensionsålder, löneinflation och inte minst avkastning på pensionskapitalet, kan vara skillnaden mellan en dräglig pension och en där individen tvingas till kompletterande ersättning från samhället för att täcka grundläggande behov. 

    – Premiepensionen ska skapa en kvalificerad och långsiktig kapitalförvaltning för att maximera pensionsutfallet. Självklart är avkastningen viktig men det handlar också om att minimera förluster och anpassa portföljallokeringen efter externa förutsättningar, säger Mats Langensjö, som tidigare utrett det svenska AP-fondsystemet.

    Den väsentliga frågan är vad som är nyttig struktur för att maximera och bygga en god pension.

    – För det första, skall det finnas ett pensionssyfte i själva förvaltningen. Sedan är frågan, om det är ett fondbolags rättighet och om det är i pensionsspararens intresse att tillhandahålla ett brett fondtorg inom det allmänna pensionssystemet. Det viktiga valet är risknivå och allokering, vilket kan uppnås på ett betydligt mer effektivt sätt.

    Måste göras om

    Den framtida omfattningen på premiepensionssystemet som ett av världens största fonderade pensionssystem, gör att staten behöver inta ett betydligt mer professionellt förhållningssätt till hur medlen förvaltas.

    Premiepensionen bör enligt Mats Langensjö ses som ett fonderat tvångssparande där staten har ett moraliskt ansvar att kvalitetssäkra vilka alternativ som finns i systemet.

    – Individen har ofta varken intresse eller förmåga att välja mellan en uppsjö av fonder, säger han.

    Mats Langensjö menar att dagens fondtorg måste göras om enligt en princip av relevant valbarhet, med sju upphandlade och kvalitetssäkrade alternativ som pensionsspararen får välja mellan när han/hon ska placera sina premier. Om inget val placeras premierna i AP7 Såfa, lyder rapportförfattarens förslag.

    – Jag menar att en ambitionsgrad borde specificeras som del av kvalitetssäkringen. Förslagsvis som en ambition att nå procent av slutlön eller livsvarig nivå i kronor. Om inte ett upphandlat alternativ klarar att uppfylla målen bör de bytas ut i en upphandling som annars sker automatiskt.

    Övriga fondalternativ bör finnas kvar, menar Mats Langensjö, men det bör göras tydligt för individen när han eller hon lämnar de kvalitetssäkrade alternativen och när individen inte längre kan förvänta sig samma ambitionsgrad. Om inte ett upphandlat alternativ klarar av att uppfylla målen bör det bytas ut i en ny upphandling.

    – Staten har ett stort ansvar att ”hjälpa” individen att fatta rätt beslut och upprätta legitimiteten för systemet. Antalet fondval måste minska och ersättas av relevanta och kvalitetssäkrade portföljval, säger Mats Langensjö. 

    Långsiktig förvaltning

    Tidigare statliga utredningarna har bara haft mandat för kosmetiska förändringsförslag. Rapporten är ett konkret inspel till hur premiepensionssystemet skulle kunna se ut.

    – System måste bygga på långsiktig och effektiv kapitalförvaltning för pensionssyfte. Hittills har fokus varit på maximal valfrihet och daglig handel, något som få utnyttjar. Erfarenheter från vår traditionella livförvaltning visar att onoterade investeringar lämpar sig särskilt bra för den inneboende långsiktigheten i just pensionssparande, säger Frans Lindelöw, koncernchef på Skandia.

    Slutligen vill rapporten även inspirera till en bredare debatt om viktiga tjänstepensionsfrågor, exempelvis flytträtt. 

    – Flytt måste handla om att ta kunden till ett bättre läge eftersom du i regel inte kan få tillbaka samma villkor som innan flytten om du skulle ångra dig. Idag är många inte ens medvetna om att man flyttat sin tjänstepension. Att införa en slags betänketid är klokt för att inte kunden ska hamna i dyrare, mer riskabla eller på annat sätt olämpliga lösningar, säger Frans Lindelöw.

Våra seminarier

Liksom tidigare år anordnar vi på Skandia ett flertal seminarier i vår trädgård och under onsdagen lyfter vi hälsofrågan lite extra med Almedalsloppet. Vi genomför även  hälsokoller under veckan samt att du i vår Pensionskoll kan få, med hjälp av våra experter, en överblick på ditt pensionssparande.

  • Datum: 3 juli
    Tid: 12:15-13:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Andelen som inte klarar skolan innebär för en enda årskull 53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter under ett arbetsliv. Det visar rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. Förlusten drabbar både individer och offentlig sektor. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är underskattat. Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande visar kostnaden för att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen. Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB. Skolmisslyckanden i denna omfattning orsakar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Med Idéer för livet-modellens beräkningsverktyg kan förebyggande sociala insatsers effekt och ekonomiska värde tydliggöras. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Anna König-Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd, Stockholm stad
    • Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrköpings kommun
    • Nima Sanandaji, rapportförfattare
    • Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet
    • Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svenskt näringsliv
    • Lina Axelsson Kihlström, grundskolechef, Haningen kommun
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur kan en investering i social hållbarhet skapa affärsnytta och ökat värde i exempelvis ett fastighetsbolag? 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Samtidigt som FN:s hållbarhetsmål appliceras i näringslivet blir metoder för att mäta effekter allt viktigare och kopplas allt närmare företagens affärsutveckling. Alltifrån kapitalförvaltare till fastighetsbolag och kommuner behöver verktyg för att utvärdera sociala insatsers effektivitet och bedöma det ekonomiska värdeskapandet. Handelshögskolan i Stockholm tar just nu fram en metod för att mäta hur social hållbarhet såsom ökad trygghet i ett område även skapar affärsnytta.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Susanne Sweet, professor, Handelshögskolan Stockholm
    • Bo Jansson, fastighetschef, Skandia fastigheter
    • Tommy Borglund, forskare, Örebro Universitet
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 12.45-13.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer? Med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Sedan pensionsöverenskommelsen 1994 har flera utredningar försökt lappa och laga på premiepensionen inom ganska snäva direktiv från riksdagsmajoriteten bakom pensionssystemet. Den senaste utredningen lämnade ett förslag i höstas med vissa idéer som gör det lite bättre och andra som istället skapar nya problem och kolliderar med klassiska spelregler för retroaktiva åtgärder. Men med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer?

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande socialförsäkringsutskottet
    • Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mats Langensjö, utredare
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 13.45-14.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. En av de snabbast växande försäkringarna är sjuvårdsförsäkringen som mellan år 2000 till 2015 har blivit sex gånger så vanlig i Sverige. Nu utmanas alternativet av förmånsbeskattning av användarna.

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Idag har ca 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, sju av tio får den betald av jobbet. Är det så att sjukvårdsförsäkringarna avlastar den offentliga vården, minskar vårdköerna och bidrar till en minskad ohälsa eller bidrar de bara till att skapa ojämlikhet i vården? Vad kostar det i övriga samhället att spara en miljard? Välkommen till en debatt om vad införandet av förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar kommer ge för effekter i samhället.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson
    • Karin Rågsjö (V), utskottsansvarig socialutskottet
    • Günther Mårder, vd, Företagarna
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 5 juli 
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Var är dagens motsvarighet till 90-talets kampanjer om rökningens effekter och vems ansvar är det att vända utvecklingen?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande är enligt forskare från KI minst lika farligt som rökning och en bidragande orsak till flera stora folksjukdomar. Hur påverkas arbetsgivare och vad finns det för mänskliga och ekonomiska vinster med att minska stillasittande? Rätt eller fel av arbetsgivare att kräva fysisk aktivitet bland anställda? Allt fler företag inför motivationsverktyg för ökad fysisk aktivitet men hur gör vi med dem som inte vill? Är det upp till var och en eller ska arbetsgivare och staten lägga sig i? Forskningen är överens om stillasittandets risker och konsekvenserna drabbar alla i form av ohälsa eller kostnader för sjukvård och sjukskrivning. Hur motar vi stillasittandet lika framgångsrikt som vi en gång stoppade rökningens utbredning och effekter på hälsan?

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet
    • Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, Uppsala universitet
    • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
    • Kristina Hagström, hälsostrateg, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 09:30-10:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi ska göra mer med mindre resurser och fastighetsbranschen måste spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vad krävs för att gå från enskilda insatser till något större?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Det är ingen hemlighet att vi idag lever långt över jordens tillgångar. Med ökande urbanisering, befolkning och krav på levnadsstandard behöver vi omgående hitta smartare sätt att använda våra resurser. Regeringen har uttalat att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi, där material och produkter kan användas längre, av fler eller i nya sammanhang. En stor del av dagens ”producera-äga-använda-slänga” sker där vi bor, arbetar, handlar, vårdas och går i skolan. Med andra ord måste fastighetsbranschen spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vi är bara i början av processen och ansvaret är fortfarande otydligt. Hur utformar vi en cirkulär fastighet? Vad krävs för att gå från enskilda insatser till något storskaligt och självklart? Och hur kan fastighetsägare bidra till omställningen på bästa sätt?

    Medverkande

    • Kristina Alvendal, Stadsbyggnadsexpert (moderator)
    • Ola Alterå, Regeringens utredare för cirkulär ekonomi
    • Rahel Belachew, Chefsarkitekt och grundare av Belachew Arkitekter
    • Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
    • Anna Barosen, Hållbarhetsstrateg, Skandia Fastigheter