Gå till innehåll

Vårstäda i portföljen – så bör du tänka

Svensk ekonomi går för högvarv − Stockholmsbörsen likaså. Men det är lätt att bli fartblind. − Det gäller att ha en risknivå man är bekväm med och som passar den egna livssituationen, säger Johan Lundqvist, ekonom på Skandia.

Få länder kan matcha Sverige när det kommer till ekonomisk prestation. Tillväxten är hög, stämningsläget bland hushåll och företag är på topp och sysselsättningen ökar kontinuerligt.

Svensk ekonomi i världsklass? Läs hela Skandias Marknadsbrev för april 

Optimismen i Sverige och vår omvärld smittar av sig även på Stockholmsbörsen, som klättrat ordentligt senaste året. Och mer kan det komma att bli.

− Det som driver aktiemarknaden är vinstutvecklingen i bolagen, som i sin tur sammanfaller med hur det ser ut i ekonomin i stort, säger Stephanie Gabrielsson, portföljförvaltare på Skandia.

− Om bolagsvinsterna växer med omkring 8-10 procent, vilket ligger i korten för närvarande, är det rimligt att anta att börsen skulle kunna stiga med motsvarande siffra i år.

En annan orsak till börsrallyt, förutom starka vinstsiffror, positiva konjunktursignaler och stigande råvarupriser, är att det i dagens lågräntemiljö inte finns några bra alternativ.

− Direktavkastningen på svenska aktier (utdelningen i relation till börskursen) är ca 3,5 procent i snitt. När avkastningen på andra tillgångsslag är nedtryckt blir den utdelning som aktier ger särskilt attraktiv, säger Stephanie Gabrielsson.

Lätt att ryckas med
Men det gäller samtidigt att tänka efter. I mars var det åtta år sedan börsen bottnade efter finanskrisen och att lägga alla sina ägg i aktiekorgen kan komma att straffa sig.  

− Ju bättre det går, desto girigare blir vi, säger Johan Lundqvist.

− Många verkar tro att börsens räkneverk nollställs vid varje årsskifte. Så funkar det naturligtvis inte. Värderingarna sjunker inte bara för att vi har fått ett nytt år.

Så hur ska man då tänka som sparare?

Johan Lundqvist menar att man bör hantera sin portfölj på samma sätt nu som för ett, två, tre eller tio år sedan.  

− Det handlar om att ligga på en risknivå som man är bekväm med både under år som 2008 när börsen föll med cirka 40 procent och under 2009 när den steg med omkring lika mycket, säger Johan Lundqvist.

− När det kommer till olika tillgångsslag bör man ha en fördelning som man är nöjd med och som passar den egna livssituationen.

Räntefonder kan även fortsättningsvis agera “krockkudde” för sparandet, menar Johan Lundqvist.

− De ger ingen avkastning att tala om i dagsläget, så är det naturligtvis. Men vad händer om det blir en kris och börsen skulle falla 10, 15 kanske 20 procent på kort tid? Då tenderar vi att se att räntorna kommer ned, vilket stöttar avkastningen i räntefonder och stabiliserar portföljavkastningen. Vi såg det efter Brexit förra året och inte minst under finanskrisen.  

Att göra sig av med alla räntefonder för att räntorna är låga, när värderingarna är höga, är enligt Johan Lundqvist som att säga upp sin hemförsäkring för att man inte haft inbrott på länge.

− Sedan ska alla inte ha lika mycket räntefonder i portföljen, säger han.

− Den som sparar på kort sikt och som behöver sina pengar inom de närmaste åren, kanske ska ha merparten av sin portfölj placerad i räntor. Den som är ung och som sparar exempelvis till pensionen bör tvärtom ha merparten, eller kanske alla sina pengar placerade i aktier. 

Läs om marknaden just nu